Du får vad du finansierar

Att höja utbildningsnivån är ett av de viktigaste målen för det kommande högskolevisionsarbetet, det verkar nästan alla som deltar i visionsarbetet hålla med om, inklusive FSF. Ett redskap för att uppnå det här målet är universitetens finansieringsmodell som i fortsättningen ska belöna universiteten ännu mer för att erbjuda utbildning – alltså i praktiken för avlagda examina. Under visionsarbetet händer det mycket intressant, men nu ska vi tala om universitetens finansiering.

Den nya finansieringsmodellen skulle tas i bruk under följande avtalsperiod, d.v.s. från och med 2021. I praktiken genomförs ändringar av finansieringsmodellen alltid tillsammans med högskolorna, och även FSF har varit aktivt involverad i det här arbetet. Reformen av högskolornas finansieringsmodell sker på förordningsnivå så en minister kan lämna ett förslag till regeringen utan att det behövs en lagändring.

Reformen av finansieringsmodellen har varit mycket betydande eftersom den påverkar universitetens hela verksamhet och därför är den naturligtvis kopplad till flera olika intressen. Finansieringsmodellen handlar alltså om olika instansers intressen och att få dem att passa ihop. Undervisningsministeriet vill naturligtvis styra användningen av skattemedel, arbetsmarknadsparterna vill påverka utbildningen inom sina egna branscher, universiteten vill betona betydelsen av den forskning de bedriver och studerandena vill trygga studeranderesponsens effektivitet och förutsättningarna för smidiga studier. Den gemensamma oron över den grundläggande finansieringens nivå har också uttryckts men den gäller egentligen inte själva finansieringsmodellen.

Ministeriet har nu utarbetat finansieringsmodellen med tanken att den totala potten, d.v.s. den grundläggande finansieringen, inte skulle öka, utan högskolorna skulle i stället söka nya former av finansiering. Därför påverkar ändringar i modellen den interna fördelningen av resurser. Ministeriet har velat förenkla den nya modellen och även satsa på kontinuerligt lärande, d.v.s. utbildning efter den grundläggande examen. Samtidigt håller man på att göra indikatorerna som mäter internationalisering till en del av finansieringen som beviljas på basis av varje högskolas egen strategi. Man kommer att avskaffa kravet på 55 studiepoäng och i stället övergå till branschspefika finansieringskoefficienter som baserar sig på utexamineringstider. Det lönar sig att hålla sig à jour med de här förändringarnas sammanlagda inverkan samt deras betydelse för studerandena.

I visionsarbetet har FSF lyft fram tanken om en plattformsmodell som vi utarbetat tillsammans med Finlands Ekonomer och Högskoleutbildade samhällsvetare. Plattformsmodellen skulle stöda visionens mål för nya möjligheter inom livslångt lärande. Som det ser ut nu kommer ändringarna av finansieringen som beviljas på basis av kontinuerligt lärande att bli ganska obetydliga, och man håller inte ännu på att övergå till en plattformsbaserad finansiering som beviljas på basis av studiepoäng. Digitaliseringen och behovet av kontinuerligt lärande leder dock i den här riktningen så kanske vi kommer att se en sådan modell i framtiden.

 

Jani Kykkänen

Utbildningspolitisk sakkunnig på FSF

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.