RESPEKTEN FÖR UTBILDNING HAR BÖRJAT ÅTERSTÄLLA

Vid sin budgetmangling enades regeringen om periodiseringen av finansieringen av den högre utbildningen. Enligt undervisnings- och kulturministeriets förslag kommer universitetens basfinansiering att öka årligen från och med 2020. Detta behövs för att många av de åtgärder som anges i regeringsprogrammet ska kunna påbörjas.

Som ett resultat av nedskärningarna i utbildningen finns det fortfarande ett betydande underskott i finansieringen av högskolorna. Hittills har det åtgärdats genom effektivisering och även uppsägningar. De finansiella satsningar som man nu har beslutat om garanterar universiteten arbetsro, men för att verkligen återställa respekten för utbildning krävs det fortfarande stora ansträngningar.

Det är nu livsviktigt att satsa på utbildning och forskning eftersom Finland behöver kompetent arbetskraft, och vi släpar redan efter flera OECD-länder i fråga om antalet högskoleutbildade unga. Största delen av de nya arbetsplatserna i framtiden kommer att kräva hög kompetens.

Världsförändrande fenomen som klimatförändringen och digitaliseringen är en utmaning för oss. Vi behöver forskningsdata för att stödja detta.
Den största enskilda satsningen på universiteten i budgetpropositionen är beslutet om att höja universitetens basfinansiering med 40 miljoner euro. Dessutom kommer de tidigare utlovade indexhöjningarna att genomföras i sin helhet, vilket motsvarar en ökning med 67 miljoner euro för hela högskolefältet. När vi ser tillbaka på de senaste årens budgetförhandlingar är de ökningar som nu görs för att finansiera högre utbildning betydande, om än små i förhållande till universitetens helhetsbudgetar. Men än är det långt kvar till nivån innan nedskärningarna på nästan 500 miljoner euro som gjordes i den högre utbildningen.

Regeringsprogrammet, som publicerades i våras, lovade att antalet nybörjarplatser inom den högre utbildningen ska ökas avsevärt. I undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag hade detta konkretiserats till en ökning med minst 5 000 nybörjarplatser för högskolorna och en tilläggsfinansiering till dem. Regeringens budgetproposition som nu publicerats lovar emellertid inga ytterligare resurser för att öka antalet nybörjarplatser.

Det finns ett behov av att öka antalet nybörjarplatser, eftersom många ungdomar varje år blir utan högskoleplats. En ökning behövs också om regeringen vill hålla fast vid målen för Visionen för högre utbildning och forskning 2030, alltså en ökning av antalet högre utbildade till hälften av åldersklassen. Sådana ökningar kan inte göras med befintlig finansiering utan att högskolesamfundets välbefinnande och utbildningens kvalitet äventyras. Att öka antalet nybörjarplatser utan särskild finansiering skulle i praktiken innebära en nedskärning.

Studiestödet stiger i fortsättningen i takt med levnadskostnaderna

I början av 1990-talet ändrades studiestödssystemet på så sätt att det blev klart studiepenningcentrerat. Till skillnad från andra sociala förmåner var stödet inte indexbundet, vilket försämrade realvärdet i jämn takt ända fram till 2010-talet. För att vända nedgången gjordes enskilda nivåhöjningar tills man 2014 beslutade att binda studiestödet till index. Indexhöjningarna hann man njuta av under två höstar tills indexet ströks efter höjningarna hösten 2015 som en åtgärd för nedskärningarna i studiestödet.

Det är livsviktigt för studiestödssystemets hållbarhet att stödet följer den allmänna kostnadsökningen. I takt med att levnadskostnaderna ökar är det viktigt att bibehålla särskilt de lägsta inkomstgruppernas betalningsförmåga. Det är därför som beslutet i budgetförhandlingarna om att binda studiepenningen till folkpensionsindexet är en ytterst efterlängtad satsning för att säkerställa att framtida studentgenerationers betalningsförmåga är åtminstone densamma som idag.

Man har beslutat att höja försörjarförhöjningen för studerande med familj till hundra euro per månad. Detta belopp var det ursprungliga mål som FSF tillsammans med SAMOK och Befolkningsförbundet talade för våren 2017 i samband med regeringens halvtidsöversyn. Försörjarförhöjningen till hundra euro höjer socialskyddet för studerande som har familj till den nivå som den var före nedskärningarna i studiestödet. Försörjarförhöjningen är ur regeringens synvinkel en förmånlig investering på 3 miljoner euro för att minimera de nackdelar en låg utkomst medför för de mest utsatta studerandena som har familj.
Sammantaget ökar index- och försörjarförhöjningen på lång sikt statens utgifter med 9–12 miljoner euro beroende på indexhöjningarnas storlek. Ökningarna är i enlighet med regeringsprogrammet och är värda ett tack. Tack.

Beslutsfattarna måste ändå se till att studerandenas utkomst inte skiljer sig från de övriga stödtagarnas. Elementen i studiestödet har redan skurits ned för mycket under två valperioder. Under valet senaste vår hade nivåhöjningen i studiestödet som partierna eftersträvade verkligen behövts – och behövs fortfarande.

När studerande överfördes till att omfattas av det allmänna bostadsbidraget tog man ett steg i en riktning som bör fortsätta. Socialskyddet bör förenhetligas så att minimiförmånerna, inklusive studiestödet, bringas till samma nivå. Detta är nödvändigt för att täcka nödvändiga levnadskostnader utan skulder. Den yngre generationen förtjänar mer än bara stå för fiolerna.
I regeringsprogrammet tilldelades högskolorna många utvecklingsuppgifter såsom reformen av kontinuerligt lärande och utvecklingen av en plattformsmodell. Pengar för detta arbete skulle ha tagits från framtida investeringar. I den information om budgetförslaget som getts denna vecka nämns emellertid inte dessa satsningar. Båda reformerna är viktiga för att förbättra utbildningen och kompetensen i Finland. Reformerna bör inledas så snart som möjligt. Det kan dock inte ske utan finansiering för dem.
De framtida investeringarnas öde avgörs slutgiltigt i oktober, då regeringens budgetproposition för 2020 offentliggörs.

Sanni Lehtinen

FSF:s ordförande

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >