SOM ALICE I UNDERLANDET: ATT HITTA SIG SJÄLV PÅ 2020-TALET  

Det var en gång Alice i Underlandet. Det är inte första gången som sagan om Alice tolkats som en resa genom en ung människas liv. Även den här gången får Alice ikläda sig rollen som huvudperson när jag beskriver hur det är att bli vuxen i dagens samhälle och speciellt hur det är att leta efter och hitta svar på frågan ”vem är jag?”.

I början av sagan faller Alice ner i ett kaninhål och ett spännande äventyr i hens egna liv börjar. Efter fallet befinner Alice sig i ett rum där det finns en massa dörrar. Jag påstår att dagens unga vuxna befinner sig i ett sådant här rum fullt av val i sitt liv. När det finns väldigt många intressanta dörrar, hur vet vi mot vilken dörr vi kan eller mot vilken dörr det lönar sig att gå. Den ena vill öppna alla dörrar, medan den andra redan blir yr av antalet dörrar och val. En del dörrar kan ha skyltar som föräldrar eller äldre generationer satt med texten: ”Välj den här!” Genom att välja dörrar – genom att sätta mål – bygger människan också upp sin identitet och jagföreställning.

För tillfället verkar det som att det finns goda möjligheter, åtminstone för en del människor, att leta efter och välja mål och identiteter, men det här kräver aktiva beslut. Kraven på att ha kontroll över sitt liv och att navigera rätt i tillvaron är särskilt relevanta när vi studerar och gör karriär. I bästa fall styr unga och unga vuxna sitt eget liv och förhandlar sin väg till vuxenhet. Det här sker genom att sätta mål för framtiden, pröva olika identitetsalternativ och genom att välja en viss väg i livet. Såsom Alice som kände på olika dörrar och valde den mest intressanta dörren – där nyckeln passade – och från dörren öppnade sig en utsikt över en mycket härlig trädgård.  Till slut ger alla de här aktiva beslut som självständiga och handlingskraftiga unga vuxna fattar livet mening.

 

Skapar gemenskaper lyckliga slut?

Det här stämmer dock inte för alla hela tiden. I värsta fall skapar de oändliga valmöjligheterna ännu mer förvirring. Unga eller unga vuxna fastnar i ett evigt sökande präglat av oro och är bekymrade över vad de vill göra med sitt liv. Det här leder till känslor av hopplöshet och brist på kontroll. Av 23-åriga finländare upplever 40 % [1] att de inte vet åt vilket håll deras liv går. Framtidsplanerna ger dem inte ett sådant självförtroende som skulle behövas för att styra sitt eget liv. Kort uttryckt har många unga vuxna i Finland en vag identitet. Enligt undersökningar har en vag identitet samband med psykiska symptom, såsom depression, utmattning och låg tillfredsställelse med livet. Forskning visar också att högskolestuderandes psykiska ohälsa har ökat under 2000-talet [2].

Studerande och alla unga vuxna i allmänhet är morgondagens arbetstagare. I dagsläget utgör förändringarna i arbetslivet och att säkerställa välbefinnande i arbetet stora samhälleliga utmaningar. En förutsättning för att lösa de här utmaningarna är att se till att dagens studerande mår bra, får stöd för att fatta beslut och lär sig nödvändiga kunskaper om mental hälsa för livet – och för arbetslivet. De individuella och gemensamma gärningar och kunskaper som främjar studieförmågan främjar också identitetsbildning och hjälper unga vuxna att hitta meningsfullhet i tillvaron. Individen får lön för mödan att uppnå sina mål genom att hen ofta får en klarare uppfattning om det här är hens grej. Den unga vuxnas närmiljö, till exempel lärare och högskolegemenskapen, men också föräldrarna, kan främja studieförmågan och identitetsbildning genom att visa sin uppskattning för den unga människan, genom att uppmuntra och ge möjligheter att påverka.

I sagan föll Alice ensam ner i kaninhålet och letade efter den rätta dörren ensam men till sist kom hon ut ur rummet fullt av val med hjälp av eller åtföljd av andra varelser. Detsamma gäller även för att finna mening i livet och skapa identitet. ”Vi” är alltid starkare än ”jag”. Därför vore det ytterst viktigt att även försöka främja gemenskaper, samhörighetskänsla, samhörighet och ömsesidigt stöd mellan medlemmarna. Samhörighet innebär delade värderingar och mål samt en möjlighet att diskutera och förhandla om var och ens individuella mål, men också om gemensamma mål och andra individers mål. Det här förutsätter öppenhet, förtroende, interaktion och deltagande samt gemensam tid, plats, rutiner och stabilitet. Alla de här faktorerna är speciellt viktiga, eftersom välbefinnandet för framtidens medborgare skapas i dag.

 

Elina Marttinen

specialist, PsD

Nyyti rf

 

[1] Marttinen, Dietrich & Salmela-Aro (2016) Dark shadows of rumination: Finnish young adults’ identity profiles, personal goals and concerns. Journal of Adolescence, 47, 185-196. doi:10.1016/j.adolescence.2015.10.024

[2] Hälsoundersökning för högskolestuderande 2016, http://www.yths.fi/sv/halsoundersokning2016

 

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >