Tisker med åldrande måste fördelas rättvist

Jari Hanska är journalist, författare och manusförfattare. Hen skriver om Finlands pensionssystem och sammanfattar debatten om pensionssystemet i en fråga: ska pensionsindexet förbättras?

Frågan blev aktuell förra året då Senioriliike (seniorrörelsen) och dess förgrundsfigur, före detta riksdagsledamot (SDP) Kimmo Kiljunen, samlade mer än 80 000 underskrifter för ett medborgarinitiativ som behandlades i riksdagen. Medborgarinitiativet kräver en ändring av indexet mot vilket befintliga arbetspensioner betalas ut. Nu består indexet till 80 procent av hur priserna utvecklats och till 20 av hur lönenivån utvecklats. Medborgarinitiativet vill helt och hållet koppla indexet till lönenivån.

Enligt Hanska funderar man nu endast på om pensionerna ska höjas istället för att i rådande ekonomiska läge diskutera hur riskerna i finansiering av pensionssystemet kunde delas rättvist inom och mellan olika generationer. Hanska skriver också om en nyhet i tidningen Taloussanomat. Enligt den kommer endast en femtedel av de som är födda på 1990-talet att vara i arbetslivet ett år innan den lägsta pensionsåldern. Resten är i huvudsak arbetslösa eller arbetsoförmögna.

Pensionssystemet har under de senaste årtiondena utvecklas genom att skära ned framtida pensioner. Enligt Hanska beror det här på en myt enligt vilken alla nu – och framöver – själv betalar sin egen pension.

I praktiken fungerar myten så här: varje arbetstagare (och deras arbetsgivare) sätter under hela arbetskarriären in pensionsavgifter i ett imaginärt kassaskåp. Efter det viras kassaskåpet in i ett lager plast som skyddar det mot inflation. När en arbetstagare går i pension lyfter hen pension från det imaginära kassaskåpet. Men tyvärr fungerar inte pensionssystemet på det här sättet.

Finlands pensionssystem är i huvudsak ett direkt fördelningssystem. De innebär att de befintliga pensionerna nästan helt betalas från nuvarande löntagares löner. Fonderingen spelar en biroll.

I år uppbärs pensionsavgifter på 24,4 procent på alla anställdas löner – nästan en fjärdedel. Som jämförelse: i medeltal betalar en anställd inom den privata sektorn nästan lika mycket i skatt. Med andra ord, från den anställdas löner får det nästan lika mycket till finansiering av pensioner som till finansiering av andra tjänster i välfärdssamhället.

Ur Pensionsskyddscentralens statistik framgår att de som är födda 1940 får cirka fem euro för varje euro de betalt i pensionsavgift. Däremot kommer de som fötts 1990 enligt nuvarande beräkningar endast att få två euro.

Enligt Hanska kommer egendomsskyddet alltså att försätta sådana pensionärer som redan har en mycket utsatt position i en sämre position än de som får inkomstrelaterad arbetspension. Egendomsskyddet är inte svartvitt. Grundlagsutskottet har bland annat tidigare godkänt en försämring av pensionsindexet. Största delen av de ändringar som gjorts i arbetspensionerna ligger i en gråzon. När pensionssystemet framöver ändras så borde enligt Hanska tas i beaktande hur vi kunde dela upp de risker som följer av en åldrande befolkning jämnare mellan olika generationer, men även inom generationerna.

 

Jari Hanska

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >