Förra veckan ljöd klubban taktfast i riksdagen när budgetlagarna för nästa år klubbades igenom. Bland andra lagar godkändes de historiskt stora nedskärningarna i studiestödet. Riksdagen fattade ändå inte endast dåliga beslut, utan vid sidan av nedskärningar i studiestödet så föreslog regeringen att studerande ska komma att omfattas av det allmänna bostadsbidraget.
Den kalla verkligheten träffar oss i ansiktet som en våt trasa: från och med augusti nästa år får alla högskolestuderande – även de som inlett sina studier tidigare än hösten 2017 – 86 euro mindre i studiepenning per månad. De som inleder sina första högskolestudier i höst har allt som allt 10 månader mindre studiestöd till sitt förfogande än de som inledde studierna i år, i och med att det totala antalet stödmånader minskas från 64 månader till 54 månader. Även stödtiden per examen minskas för nya studerande med två månader från 50 stödmånader till 48. Samtidigt som regeringen skär ned i studiepenningen så höjer den studielånet. Statsborgen för studielån höjs från 400 euro till 650 euro per månad. Studielånskompensationen försvagas eftersom den kommer att beakta endast 400 euro per månad även i fortsättningen – efter självrisken på 2 500 euro – trots att statsborgen höjs med 250 euro per månad. De små positiva förändringar som sker kan anses vara det att procentsatsen för återkrav på studiestöd halveras från 15 % till 7,5 % samt att inkomstgränserna för studiestödet binds till konsumentindexet.
Även studerande kommer framöver att omfattas av det allmänna bostadsbidraget, vilket för många studerande kommer att innebära en större förändring än studiestödsnedskärningarna ur inkomstperspektiv – på gott och ont. Det allmänna bostadsbidraget är ett stöd för boende som är avsett för låginkomsttagare och kan beviljas året runt. Att studerande flyttas över till det allmänna bostadsbidraget kommer för 120 000 studerande innebära att stödet för boende hålls på befintlig nivå eller ökar. Bostadsbidraget ökar med i medeltal 59 euro i månaden. För 54 000 studerande innebär den här förändringen att stödet för boende minskar med cirka 25 euro i månaden, eller minst 300 euro per år. För 22 700 studerande innebär förändringen en minskning med minst 100 euro stöd för boende per månad. Av de som för närvarande får studiestödets bostadstillägg kommer 42 000 studerande att helt bli av med stödet för boende.
Den största orsaken till att nivån på stöd för boende sjunker i och med förändringen är att det allmänna bostadsbidraget räknas per hushåll. Bidrag per hushåll betyder att storleken på bidraget påverkas även av bidragstagarens partners inkomster, utöver hens egna inkomster. Studiestödet bostadstillägg är individuellt, vilket betyder att det inte har påverkats av sambons eller makans inkomster. De som förlorar mest i och med den här förändringen är alltså par där den ena studerar och den andra redan är i arbetslivet.
Hushåll definieras enligt lagstiftningen som gäller allmänt bostadsbidrag utöver parförhållandestatus även av gemensamt ansvar. En stor del av studentbostadsstiftelserna skriver redan nu helt skilda kontrakt med personer som bor i delade bostäder. Däremot innehåller många hyreskontrakt på den privata marknaden en formulering om gemensamt ansvar, trots att hyreskontrakten är skilda. Det här medför att alla de som bor i bostaden räknas till hushållet. Före övergången till allmänt bostadsbidrag lönar det sig förhandla med hyresvärden om hyreskontraktet, så att alla invånare med låga inkomster får det stöd för boende som de behöver. Personer som delar bostad med andra kan också överväga huruvida underhyreskontrakt kunde vara ett vettigt sätt att lösa kollektivets avtalsfrågor. Underhyresgäster är inför lagen egna hushåll.
FSF och studentkårerna understöder att studerande flyttas över till det allmänna bostadsbidraget, trots all de problem det medför. Varför i all sin dar? kanske du frågar dig. Redan under flera år har den socialpolitiska sektorn under olika sammankomster diskuterat de strukturella problemen i studiestödssystemet. Ett av de största problemen har upplevts vara det erbarmligt låga studiestödets bostadstillägg, som också är bundet till avlagda studiepoäng. Under en period på mer än 10 år har hyresnivån ökat med 3 % per år, men studiestödet bostadstillägg har inte höjts sedan år 2005. Bostadstillägget har inte på länge motsvarat de reella boendekostnaderna och det svaga stödet för boende har gjort det nästan omöjligt att studera på heltid, eftersom hela studiestödet för många studerande går till att betala hyran.
Det kommer alltså ske en hel del förändringar i studerandes inkomster nästa höst. Folkpensionsanstalten, FSF och studentkårerna strävar efter att erbjuda alla studerande uppdaterad information om hur förändringarna kommer att påverka hur du söker och beviljas stöd, hur inkomstgränserna övervakas och andra frågor. Folkpensionsanstalten kommer att börja informera om förändringarna på nästa års sida, efter att regeringens proposition formellt undertecknats och blivit lag i och med att presidenten stadfäst den.
