Kandidaterna för FSF:s styrelse och ordförande 2023

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara eller varför du är det bästa valet för FSF:s ordförande?

Jag heter Lotta Leinonen. Jag är hemma från S:t Michel och studerar vid Handelshögskolan vid Uleåborgs universitet. I år har jag medverkat som ordförande för studentkårens styrelse. Jag önskar att bli vald till FSF:s ordförande eftersom jag vill vara en röst för de studerande, en röst för hållbar utbildning och en röst för studerandes välbefinnande.

Eftersom jag är en erfaren ledare vore jag det bästa valet. Förutom i studentkåren har jag skaffat mig erfarenhet som ordförande i ämnesföreningen och därtill har jag lett Uleåborgs universitets visionsprocess för universitetets campus.

Jag uppträder på ett självsäkert och naturligt sätt och jag har i olika situationer haft tillfälle att uppleva hur man handskas med medierna. Jag vet hur det är att arbeta under press, för i år har jag gjort påverkansarbete gällande campusläget i Uleåborg. Med min erfarenhet kunde vi göra studerandes röster hörda!

Nästa vår krävs det med tanke på riksdagsvalsarbetet en entusiastisk och stöttande ledare som samlar högskolefältet bakom studerandes mål.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

Jag skulle fästa särskilt mycket uppmärksamhet vid att lyfta fram FSF som en samlande kraft för alla studentrörelsens aktörer och hela högskoleväsendet. Särskilt under kommande vår när vi har riksdagsval är det viktigt att de studerande drar åt ett håll.

Jag skulle öka medmänsklighet i FSF och intensifiera relationerna med studentkårerna genom att öka interaktionen och utveckla kommunikationen med dem, till exempel genom att erbjuda studentkårerna möjligheter att ge respons åt oss. Då vi är starka internt framstår vi som övertygande också från ett utomstående perspektiv.

Ett annat viktigt mål för mig är att stärka våra relationer till intressenter, till exempel med beslutsfattare och andra organisationer. De studerande måste stå stadigt bakom frågor som är viktiga för oss och driva gemensam intressebevakning tillsammans med andra organisationer.

För att studerandes röster ha höras starkt och tydligt, måste vi ha en fungerande kommunikation med inflytelserika aktörer i samhället. Just nu är det särskilt viktigt att få dessa röster hörda. Debatten om kostnadsfri utbildning visar att det finns orsak att effektivera intressebevakningen gällande grundläggande frågor.

Vilka är de nästa viktiga stegen i FSF:s intressebevakning?

Högskolegemenskapen bör stå eniga tillsammans så att studerandes röster hörs tydligt och klart i frågor som är viktiga för dem. Ett av de viktigaste målen för mig är att lyckas i riksdagsvalskampanjen och att få in FSF:s mål i regeringsprogrammet.

Vi måste även i fortsättningen väcka mediernas uppmärksamhet med hjälp av olika jippon, samtidigt som vi stärker FSF:s ställning inom mediefältet som en part som tar initiativet att öppna diskussioner. På så sätt skulle samhället diskutera ämnen som är viktiga för FSF.

Studerande står nu inför ett grundläggande hot i form av till exempel terminsavgifter, och vi måste satsa på att försvara våra principer. Diskussionen väcker oro bland studerande i olika åldrar, och även deras föräldrar. FSF har nu ett tillfälle att lyfta upp frågan och presentera sig för hela landet som en försvarare av utbildning.

Då vi har framgång i viktiga frågor har vi också vind i seglen gällande våra andra målsättningar; hur vi löser krisen kring psykisk ohälsa, hur vi stöder välmående och internationellt riktade studerande samt hur vi bygger ett hållbart samhälle.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara eller varför du är det bästa valet för FSF:s ordförande?

Jag är Johannes Pessi, och i år har jag medverkat som styrelseordförande för Konstuniversitetets studentkår och studerar till operasångare vid Konstuniversitetet. Jag är en erfaren ledare, en aktiv medlem i olika organisationer och en lösningsorienterad påverkare.

Det är viktigt för mig att kunna hjälpa och tjäna de gemenskap jag tillhör. De utmaningar vi möter som studerande återspeglas också i min egen vardag, och jag vill vara med och driva studerandes intressen mot det bättre. Jag upplever att det är min plikt att bidra till att även kommande generationer får en bra och trygg studietid.

Nästa år behöver FSF en omtänksam, kompetent och handlingskraftig ledare och en person som kan uppträda på ett övertygande sätt så att studerandes röster hörs och blir lyssnade på. Med min erfarenhet och kompetens skulle jag vara den rätta personen att leda FSF och studentrörelsen nästa år och det är därför jag ställer upp för ordförandeposten år 2023.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

FSF:s verksamhet ska vara mer öppen, tillgänglig och transparent.

FSF ska kommunicera mer aktivt och öppet om sin verksamhet och sina processer så att alla vet vad FSF sysslar med. Information om vår verksamhet ska vara lätt att hitta. Öppenhet, transparens och effektiv kommunikation är särskilt viktiga med tanke på nästa års riksdagsval, så att FSF, studentkårerna och deras aktörer är eniga och står bakom gemensamma mål.

Alla ska ha lika möjligheter att kunna påverka och delta i FSF:s verksamhet. Till exempel när det gäller svensk- och engelskspråkig kommunikation har FSF orsak att göra förbättringar.

Vilka är de nästa viktiga stegen i FSF:s intressebevakning?

Nästa års verksamhet kommer att kretsa kring intressebevakning och påverkansarbete i anknytning till riksdagsvalet. Nästa års styrelse, ledd av sin ordförande, kommer att ha en viktig uppgift i att värva med nya aktörer genast i början av året. Det är viktigt att skapa en smidig och omedelbar dialog och en gemenskapskänsla, så att vi lyckas i valarbetet och i att föra in studentrörelsens mål i det kommande regeringsprogrammet.

Viktiga steg i FSF:s intressebevakning måste tas så att vi på ett övergripande sätt kan bilda en hållbarare grund för studerandes välmående. Detta inkluderar till exempel tillräcklig utkomst och hantering av den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa. Vi måste börja avveckla de strukturer som leder till utbrändhet och föra en tydligare talan om grundorsakerna till krisen kring psykisk ohälsa. Förutom akuta åtgärder måste vi se på krisen ur ett mer heltäckande perspektiv. Detta är viktigt för att krisen ska kunna lösas i framtiden.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara eller varför du är det bästa valet för FSF:s ordförande?

Jag heter Jenna Rautionaho och är en handelsstudent från Åbo. Jag är en entusiastisk och visionär påverkare som brinner för frågor gällande studeranden. Under det gångna året har jag suttit i FSF:s styrelse som styrelseledamot och ansvarat för EU-påverkansarbete samt internationella frågor. Öppenhet, internationalism och hållbarhet är viktiga värden för mig. Jag har mångsidig erfarenhet av politiskt påverkansarbete, opinionsbildning och ledarskap.

Särskilt under valåret behöver vi kontinuitet i vårt påverkansarbete, politisk blick och färdiga nätverk. Jag har under årens lopp haft möjlighet att bygga dessa saker i mina olika uppdrag och att utveckla dem på nationell nivå, särskilt i år. Dessutom har jag arbetat med riksdagsvalsprogrammet och kampanjen under det gångna året, och jag anser att jag med min starka erfarenhet av opinionsbildning, outtömlig entusiasm och inkluderande ledarstil kommer att få nya styrelseledamöter och studentkårer att engagera sig i att påverka tillsammans redan från första början i januari.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

1. Jag skulle göra vårt påverkansarbete effektivare genom att systematisera FSF:s partiinflytande och möten för beslutsfattande. Det här är en central fråga inför nästa års val. Dessutom behövs investeringar för att upprätthålla en lägesbild av det rådande politiska klimatet. För att vi ska lyckas krävs det att vi bygger upp ett starkt förtroende i vår egen arbetsgemenskap redan från den första dagen.

2. Jag skulle utveckla kommunikationen mellan FSF och studentkårerna. Det senaste året har jag utvecklat sponsorsamarbete med mina egna fadderstudentkårer och jag vill gärna föra vidare dessa goda praxis till FSF:s verksamhet i allmänhet. Framför allt finns det ett behov av skapa intensivare kommunikation och öka öppenhet gällande till exempel mötesprotokoll samt en etablering av en språkpraxis för att förbättra tillgängligheten.

3. Jag vill gärna se att varje styrelseledamot har en genuin möjlighet att utveckla och utnyttja sin egen kompetens. Dessutom skulle jag försäkra mig om att varje styrelseledamot har tillräckliga krafter och att de når sin fulla potential. Därför skulle jag satsa på att stödja styrelseledamöterna i att leda sitt eget arbete och främja en öppen diskussionskultur.

Vilka är de nästa viktiga stegen i FSF:s intressebevakning?

Det kommande riksdagsvalet och regeringsförhandlingarna blir den första och största etappen, för under dessa politiska omständigheter kommer det att avgöras hur studerande ska beaktas under den kommande regeringsperioden. Det viktigaste är att se till att FSF:s röst blir hörd och att de studerandes budskap framförs tydligt och konsekvent, så att det blir möjligt att åstadkomma förändringar. Det ska finnas en tydlig påverkansplan och våra kontakter ska vara i skick så att vi kan ha ett inflytande under regeringsförhandlingarna. Efter valen är det viktigt att göra våra mål och organisation kända för de nya riksdagsledamöterna.

Efter att regeringsprogrammet är färdigt måste vi skapa oss en ny situationsbild, och på basis av den en ny påverkansplan, med vilken vi tryggar det som är viktigast i studerandes vardag, det vill säga en tillräcklig utkomst och resurser för utbildning och studerandes välmående. Nästa höst måste vi även inleda förberedelserna inför Europaparlamentsvalet eftersom till exempel högskolenätverkets budgetstyrning påverkar de finländska högskolorna direkt.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara med i eller varför du är det bästa valet för FSF:s styrelse?

Hej alla, jag heter Tuomas Alm, och är en 23 år gammal ekonomistudent från Åbo. Ursprungligen är jag hemma från Salo. Jag är med i scouterna och tycker om att segla, och vistas överhuvudtaget gärna i naturen. Under det senaste året har jag suttit i TYY:s (Turun yliopiston ylioppilaskunta) styrelse som företagsrelations- och kommunikationsansvarig och suttit i styrelsen för Europa-forumet i Åbo. Dessförinnan har jag medverkat i Youth Council för Sail Training International, i styrelsen för European Youth Parliament (EYP) Finland och i lokalavdelningen och landsstyrelsen för Nordiska Ekonomie Studerandes Union. Sammanlagt har jag arbetat i olika internationella befattningar i olika organisationer i åtta år. Jag tror att jag är det bästa valet för FSF:s styrelse eftersom jag har den mest omfattande och längsta erfarenheten av internationella ärenden och EU-frågor bland alla kandidater.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

I FSF vill jag särskilt utveckla interaktionen med studentkårer, FSF:s informationsdelning till studentkårer och inkluderande av olika studentkårssektorer.

Av praktiska skäl är nationellt och internationellt påverkansarbete centraliserat för FSF, men som ett gemensamt förbund av studentkårer tycker jag att det är viktigt att studentkårerna hela tiden vet vad som händer inom FSF. Det vore också bra med en bred diskussion med studentkårernas sektorer om vad som händer inom till exempel ESU. Till exempel gemensamma diskussionssessioner om ESU:s aktuella angelägenheter och frågor som diskuteras där skulle vara ett utmärkt sätt att öka informationsflödet, främja medlemsdemokrati och diskutera frågor som behandlas där inför fackliga möten.

Vilka sektorer inom styrelsearbetet intresserar dig mest?

Jag är definitivt mest intresserad av internationella och EU-frågor.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara med i eller varför du är det bästa valet för FSF:s styrelse?

Jag heter Roosa Grönberg och studerar ekonomi för fjärde året. I år har jag varit styrelseordförande för LUT-yliopiston ylioppilaskunta (LTKY). Det pågående och föregående året har jag som ansvarig för utbildningspolicyn vid LTKY fått ett perspektiv på hur samarbetet mellan FSF och studentkårer ser ut. Att förstå detta samarbete sett ur studentkårernas synvinkel är extra viktigt nästa år. Till nästa val kommande vår behöver FSF en person likt mig, som har gott om idéer, som kan lyssna och diskutera, och som är en påverkare med en mångsidig bakgrund. Jag har skapat mig erfarenhet inom påverkansarbete genom min verksamhet i studentkåren. Dessutom har jag erfarenhet av värnpliktstjänsten och har medverkat i Beväringsförbundet rf:s styrelse. Jag är också aktiv inom Marthaförbundet där jag lärt mig om olika generationer och hur en bra vardag ser ut. Nästa år vill jag bygga en bättre vardag för de studerande.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

FSF har arbetat långsiktigt för bland annat en kostnadsfri utbildning och studerandes utkomst, och jag vill vara med om att fortsätta detta arbete. Men för mig är FSF inte bara en bevakare av studerandes intressen utan en pionjär för samhället som helhet, så nästa år kommer jag som styrelseledamot också föra en bredare diskussion om till exempel ämnen relaterade till klimatförändringarna. Speciellt nästa år vill jag skapa en lösning gällande FSF:s språkpolicy, så att FSF verkligen representerar alla studentkårer. Mina två år av medverkan i studentkårer skulle ge ett nytt perspektiv på samarbetet med studentkårerna. Dessutom vill jag föra mer diskussion om den finländska högskolepolitikens framtid.

Vilka sektorer inom styrelsearbetet intresserar dig mest?

Jag har varit intresserad av utbildningspolitik under hela min tid vid universitetet och nästa år, särskilt inom den utbildningspolitiska sektorn, är jag intresserad av kontinuerligt lärande, framtidens ekonomi och studentval. Som styrelseordförande för LTKY har jag även utvecklat min kompetens inom socialpolitiska teman. För att kunna driva en effektiv valpåverkan måste en styrelseledamot vara intresserad av och informerad om aktuella ämnen inom alla sektorer.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara med i eller varför du är det bästa valet för FSF:s styrelse?

Jag är Jenny Kasongo, en 27-årig socionomstudent och ledamot i HUS (Studentkåren vid Helsingfors universitet) styrelse. På HUS ansvarar jag för socialpolitiska frågor som försörjning, jämlikhet och studerande med familj. Jag brinner för att främja studerandes rätt till en tillräcklig utkomst och välbefinnande samt känslan att de är en del av studentgemenskapen. I FSF:s styrelse vill jag avskaffa studentfattigdom, främja jämlikhet inom studentgemenskapen och öka tillgängligheten till högre utbildning.

I styrelsen skulle jag främja transparens inom FSF:s verksamhet. Fackmedlemmar bör beredas en möjlighet att följa med FSF:s beslutsfattande och påverka inriktningen av förbundets verksamhet även vid andra tillfällen än enbart under förbundsmötena. Jag är det bästa valet till FSF:s styrelse eftersom jag är motiverad och en erfaren förhandlare, jag bryr mig genuint om studerandes välbefinnande och har en vilja att utveckla förbundet mot det bättre.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

FSF ska vara en öppen gemenskap som ser ut som dess medlemmar. Genom att värna om samarbete kan vi skapa en ännu bättre version av FSF. Särskilt under riksdagsvalet är det viktigt att engagera och ta med studentkårerna i allt påverkansarbete och vid behov ordna gemensamma jippon. Transparens betyder här till exempel att tillkännage mål och resultat av FSF:s förhandlingar så öppet som möjligt.

Jag skulle förbättra öppenheten av FSF:s beslutsfattande. Studentkårer bör ha genuina möjligheter att bevaka beslutsfattandet och påverka FSF:s framtid även vid andra tidpunkter än förbundsmötena. Jag skulle främja en delning av föredragslistor och förteckningar av beslut till studentkårerna.

Jag skulle också utveckla FSF:s språkpolicy. Svensk- och engelsktalande har möjlighet att delta i beslutsfattandet under förbundsmöten, men vid andra tillfällen är ett deltagande mer utmanande för dem. Därför är det nödvändigt att vid seminarier och branschmöten erbjuda dem tolkningstjänster.

Vilka sektorer inom styrelsearbetet intresserar dig mest?

Försörjning och jämställdhet är teman jag är mest intresserad av. Jag är även intresserad av andra socialpolitiska områden, som till exempel boende, utvecklingspolitik och klimat, samt organisation och kultur.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara med i eller varför du är det bästa valet för FSF:s styrelse?

Jag är Iikka Kokkoniemi, jag är 24 år gammal och kommer från Uleåborg. Jag studerar för att bli lärare i matematik. Mina rötter har jag i Kittilä i Lappland. Jag började min karriär som påverkare vid min tid på universitetet och där har jag mina rötter i styrelsen för min egen ämnesorganisation. Sedan dess har jag suttit i styrelsen för Oulun luonnontieteilijät ry och ämnesföreningen för ämneslärare, där jag fick min första kontakt med social- och utbildningspolitiken i en styrelseroll. I år har jag medverkat i OYY:s (Oulun yliopiston ylioppilaskunta) styrelse där jag ansvarade för socialpolitiska frågor.

Jag vill gå med i FSF:s styrelse för att jag har en genuin vilja att främja frågor som berör studerande på samhällsnivå och föra fram studerandes perspektiv i samhällsdebatten. Jag är en äkta lagspelare som anser att ingen klarar av ett jobb perfekt på egen hand, utan att här krävs det hela studentrörelsens insatser, i synnerhet inför valet nästa år.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

Jag skulle utveckla verksamheten i fråga om förbundets kommunikation och den aktuella språkfrågan. Senaste vår nådde förbundets kommunikation fram till studentkårerna relativt sent, vilket gjorde att det blev svårt att sköta alla förberedelser, särskilt för de studentkårer som ligger belägna på långt avstånd. Om studentkårerna därtill inte blir tilldelade information om till exempel seminarier eller möten anordnade av FSF i tid, kan det för en del studentkårer vara omöjligt eller åtminstone utmanande att delta i dem.

Gällande språkfrågan är det viktigt att uppmärksamma de tillfällen då det finns ett behov av att kommunicera på alla tre språken, det vill säga finska, svenska och engelska. Det är också viktigt att säkerställa möjligheterna att använda svenska alltid då det är möjligt, till exempel med hjälp av översättare. Framför allt är det viktigt att alltid ha allt nödvändigt material även på svenska.

Vilka sektorer inom styrelsearbetet intresserar dig mest?

I relation till min styrelseverksamhet har jag alltid varit mest intresserad av den socialpolitiska sektorn, särskilt gällande utkomst och jämlikhet. Jag är i synnerhet intresserad av att medverka i FSF:s styrelse då jag har erfarenhet även från andra sektorer, framför allt organisationssektorn.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara med i eller varför du är det bästa valet för FSF:s styrelse?

Jag är Jasmin Koskela, 25-årig tredjeårs kommunikationsstuderande från Vasa. Jag har under det senaste året medverkat i vår studentkårs styrelse med campus- och stadspolitik som mitt ansvarsområde och därtill har jag arbetat som studentkårens kommunikationschef. Jag har drivit påverkansarbete för universitets campusutveckling, planerat kommande valår och tagit hand om styrelsens externa kommunikation. Under det pågående året har jag fått tillfälle att samarbeta med olika beslutsfattare från olika partier på min studieort och därtill har jag tagit hand om samarbetet mellan viktiga intressenter som studentbostadsstiftelsen, staden och andra högskolor i vår region.

Jag är modig och jag vågar ta ställning till saker. Under det gångna året har min aptit för påverkansarbete vuxit ännu mer – under valåret kommer FSF:s styrelse att behöva en erfaren person likt mig, som bevakar studerandenas intressen och som vet hur man ska agera ute på fältet, som vågar påverka men som också har en stark motivation och som tillägnar sig till det hen gör.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

Gällande samarbetet mellan studentkårerna ser jag det som viktigt att utveckla vår språkkultur – vi har aktörer bland oss vars första modersmål inte är finska. I min egen sektor skulle jag vilja skapa bättre flyt i kommunikationen samt se mer dialog under sektorsmöten och seminarier. Vi ska alla ha lika rätt att uttrycka oss på vårt eget modersmål och i Finlands studentkårers verksamhet är det viktigt att alla upplever att tröskeln för att ta kontakt är så låg som möjligt. Jag skulle också vidareutveckla förbundets kommunikation, speciellt skulle jag se till att den är aktuell och att den sker enligt ett visst förutsägbart mönster. FSF erbjuder stöd åt studentkårerna, till exempel i form av sektorsmöten, och i fråga om förutsägbara mönster borde det finnas fler av denna typ av möten så att studentkårerna fick en så smidig kanal som möjligt att påverka och delta i förbundets verksamhet, oavsett var de befinner sig geografiskt.

Vilka sektorer inom styrelsearbetet intresserar dig mest?

Med tanke på den socialpolitiska sektorn är valinflytande, utkomst och boende samt språkpolitik och kommunikation ämnen som intresserar mig. För mig skulle ett arbete inom dessa sektorer bilda en naturlig fortsättning på mitt år i studentkårens styrelse, och erbjuda ett ypperligt tillfälle till ännu effektivare intressebevakning.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara med i eller varför du är det bästa valet för FSF:s styrelse?

Jag är Sonja Naalisvaara, student i hållbarhetsvetenskap för sjätte året. Under det pågående året har jag suttit i HUS styrelse och ansvarat för påverkansarbetet kring stads-, boende- och hälsofrågor samt utvecklingssamarbetet. Under min tid i styrelsen har jag lärt mig hur man driver ett systematiskt och målinriktat påverkansarbete. Jag har en gedigen sakkunskap, särskilt inom socialpolitik och hållbar utveckling.

Jag ställer upp i valet eftersom jag har ett värdefullt tillskott att komma med ifall jag blir vald till FSF:s styrelse nästa år. FSF har sitt viktigaste år framför sig under den kommande fyraårsperioden, då det under följande år beslutas om regeringsprogrammet. Därför behöver FSF:s styrelse en god lagspelare med stark substanskompetens, politisk insikt, förmåga att påverka och ta nya saker i sin besittning med relativt snabb tidtabell. Eftersom jag uppfyller dessa ovanstående kriterier, är jag det bästa valet till FSF:s styrelse.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

Enligt min mening borde FSF driva ett synligare påverkansarbete, och förbundet borde vara en aktiv påverkare inom både bostadspolitik och sin intressebevakning på uppdrag av SHVS (Studenternas hälsovårdsstiftelse).

Under det kommande riksdagsvalåret kommer vikten av öppen kommunikation med studentkårerna att bli ännu viktigare än tidigare så att hela studentrörelsen kan bilda en enig front och driva ett påverkansarbete tillsammans. Därför är det viktigt att FSF skickar allt material och nödvändig information om till exempel valpåverkansarbetet i riktigt god tid och på alla tre språk till studentkårerna. Endast på så sätt kan studentkårerna delta i arbetet, och vi kan således tillsammans med hjälp av hela studentrörelsen driva en effektiv riksdagsvalskampanj. FSF driver intressebevakning för alla studerande i FSF:s medlemsorganisationer. FSF finns inte till för sig själv, utan uttryckligen för sina medlemmar.

Vilka sektorer inom styrelsearbetet intresserar dig mest?

Jag är alldeles speciellt intresserad av socialpolitik och hållbar utveckling. Nästa år vill jag vara med om att utveckla vår studenthälsovård och ta itu med grundorsakerna till psykisk ohälsa. Utöver hälso- och sjukvård för studerande ska deras rätt till prisvärda och högkvalitativa studiebostäder tryggas.

Utöver sjukvård och utkomst upplever jag det viktigt att säkra hållbar utveckling och genom det trygga nuvarande och framtida studerandes framtid. Därtill anser jag det viktigt att främja jämlikhet.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara med i eller varför du är det bästa valet för FSF:s styrelse?

Jag är Antti Regelin, men de kallar mig Rege. Jag är inne på mitt femte studieår och studerar energiteknik och redovisning vid Aalto-universitetet. Under min tid i företagsvärlden och mitt arbete med flaggskeppsforskning var jag missnöjd med de begränsade effekterna mitt arbete hade. Mina utbytesstudier i Sydamerika bekräftade min uppfattning om att teknik och hype ensamma inte kan lösa världens viktigaste problem.

Utav styrelsekandidaterna är jag den enda som inte sitter i studentkårens styrelse – jag är helt tydligt ett undantag. Mina erfarenheter har jag hämtat på annat håll i samhället. Då jag ledde ett designevenemang med vidder över hela Europa lärde jag mig storskalig projektledning tack vare många förhandlingar med stora multinationella företag. Samtidigt har jag påverkat vanliga studenters liv och förverkligandet av övergripande visioner på nästan alla nivåer i studentkårens verksamhet.

Till styrelsearbetet skulle jag bidra med min erfarenhet av gemenskaper, tänkande utanför ramarna och ett mångsidigt påverkansarbete – därför skulle jag vara det bästa valet till FSF:s styrelse år 2023.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

Som ny ledamot i styrelsen skulle jag aktivt lyssna till medlemskåren och de anställdas tankar om verksamhetens utveckling och engagera hela fältet från första början av mitt verksamhetsår. I början av året blir det dock viktigt att även fokusera på att främja målen kopplade till regeringsprogrammet, eftersom regeringsförhandlingarna är i april-maj. Under det kommande året vill jag gärna även vara med om att se till att FSF:s riksdagsvalskommunikation når vanliga studerande.

Jag skulle sträva efter att utveckla FSF:s verksamhet kring hållbara utveckling, även om FSF inte är en klimatorganisation. Studentrörelsen ska agera som en vägvisare i att bygga en ansvarsfull värld, även om det inte är lätt att avgränsa verksamheten.

FSF gör mycket gott och är skicklig på att driva ett påverkansarbete, men utifrån sett kan förbundets verksamhet verka lite svår att nå eller avlägsen. Jag skulle särskilt vilja utveckla kommunikation med låg tröskel och öka kommunikationens tillgänglighet för medlemmar.

Vilka sektorer inom styrelsearbetet intresserar dig mest?

Jag anser att alla sektorer är viktiga, men för mig personligen är den internationella sektorn den mest intressanta. Jag vill främja en övergripande internationalism. Internationalism spelar en central roll för den finska välfärdsstaten och dess betydelse kommer att öka i framtiden.

Utöver den internationella sektorn är jag särskilt intresserad av arbetslivs- och klimatfrågor. Jag är mycket fascinerad av det europeiska samarbetet kring utbildning och socialpolitik. Jag är också intresserad av posten som vice ordförande.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara med i eller varför du är det bästa valet för FSF:s styrelse?

Hejsan! Jag är Pauliina Ryökäs, en 27-årig student i biomedicin, påverkare och feminist från Kuopio. Jag har arbetat i ISYY:s (Itä-Suomen yliopiston ylioppilaskunta) styrelse i snart två år med social- och utbildningspolitiska frågor. Jag är lösningsorienterad, social och proaktiv i mitt arbete. Dessa egenskaper i kombination med min erfarenhet ger mig utmärkta kvalifikationer att sitta i FSF:s styrelsen nästa år.

Att försvara de svagare har alltid varit viktigt för mig, och därför söker jag till FSF:s styrelse nästa år. Nästa år vill jag vara med om att säkra ett värdigt liv för alla studerande.

Nästa år måste vi bli ännu tuffare, mer organiserade och enade så att vi inte blir bortglömda. Jag är det rätta valet i kampen om en bättre morgondag för oss alla eftersom jag har kompetensen, viljan och beslutsamheten att slutföra saker utan att ge upp.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

Mitt FSF är ett språkrör för högskolestuderande och en väktare av deras intressen. Mitt FSF är en drivkraft och ett nätverk för hela studentrörelsen och ett förbund som ger utrymme, redskap och möjligheter åt våra studentkårer att utveckla samarbetet och idka en allt mer omfattande intressebevakning i hela landet.

Jag vill att se till att FSF i högre grad skapar nätverk i ärenden som klart och tydligt hör till lokal intressebevakning – till exempel i samarbete med universiteten vid urval av studentrepresentanter till förvaltningen.

Min erfarenhet är att FSF har följande teman som viktiga utvecklingsmål: ett intensifierat påverkansarbete, ökad transparens gentemot studentkårerna och rikstäckande uppmärksamhet i viktiga frågor.

Dessutom vill jag aktivera och i högre grad utnyttja alumninätverken, t.ex. i påverkansarbetet kring riksdagsvalet och regeringsprogrammet, och om möjligt lokalt. Språkröret har som sin uppgift att utnyttja de egna nätverken på ett så omfattande sätt som möjligt för att uppnå gemensamma mål.

Vilka sektorer inom styrelsearbetet intresserar dig mest?

Jag är intresserad av både sociala och utbildningspolitiska teman och jag har gedigen expertis inom båda sektorerna tack vare min verksamhet i ISYY:s styrelse och mina andra förtroendeuppdrag. Jag förhåller mig öppet till båda sektorerna.

Inom socialpolitiken är jag särskilt intresserad av frågor som berör studerandes utkomst, boende och hälsovård. Inom utbildningspolitiken är jag speciellt intresserad av frågor som undervisningens kvalitet, arbetslivskompetens och tillräckliga resurser för utbildning.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara med i eller varför du är det bästa valet för FSF:s styrelse?

Jag är Sampo Sainio, AUS kandidat till FSF:s styrelse. Jag studerar energiteknik vid Aalto-universitetet för femte året och förvaltningsvetenskap vid Tammerfors universitet för andra året. I år har mitt ansvar i studentkårens styrelse varit de teman som berör boende, campus och hållbar utveckling. Utav dessa har frågor som berör boende varit de viktigaste.

Jag ansöker till FSF:s styrelse så att jag kan påverka viktiga frågor för studerande, till exempel tillräcklig utkomst och utbildning av hög kvalitet. För närvarande spenderar studerande ungefär hälften av sin inkomst på boende, och jag anser att det inte diskuteras tillräckligt om det här på förbundsnivå. Jag vill tillföra ett starkare bostadsperspektiv till både FSF:s debatter om utkomst samt till förbundets arbete mot en hållbarare utveckling. Jag har arbetat inom båda dessa sektorer, både på styrelsenivå och i arbetslivet, vilket säkert skulle vara till nytta för förbundet då vi förbereder oss inför vårens riksdagsval.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

Jag har själv märkt det senaste året att studentkårerna inte har en särskilt noggrann bild av FSF:s verksamhet i vardagen. Det här ser jag främst som ett kommunikationsproblem. För närvarande distribueras information om förbundets kontinuerliga arbete främst med hjälp av sektors-livesändningar, men informationen når sällan fram till alla styrelseledamöter på studentkårernas sida. Det här problemet kunde vi åtgärda till exempel genom att införa veckomeddelanden riktade till medlemsorganisationerna.

Själv skulle jag önska att FSF gjorde mer för bostadssituationen och att förbundet skulle erbjuda ett starkare stöd genom att till exempel styra de lokala bostadsstiftelsernas verksamhet. Utgifter för boende slukar hälften av studerandes inkomst, men boende är också en betydande källa till utsläpp. FSF kunde ta itu med klimatarbetet genom att vara verksam i anknytning till bostadsfrågan.

Vilka sektorer inom styrelsearbetet intresserar dig mest?

Jag är mycket intresserad av sektorerna som har att göra med socialpolitik, klimat och utbildningspolitik. I fråga om utbildningspolitiken har jag erfarenhet av programreformer vid mitt eget universitet där jag medverkat som studentrepresentant. Kandidatprogrammen vid min egen högskola är i stort sett i linje med arbetsgruppens förslag. Tack vare mina studier och mitt arbete är jag intresserad av miljöfrågor och subventionerat byggande. Men jag är naturligtvis alltid ivrig på att arbeta även inom andra sektorer.

Presentera dig själv och berätta varför du vill vara med i eller varför du är det bästa valet för FSF:s styrelse?

Jag är en påverkare som studerar politisk forskning och är intresserad av bevakning av studerandenas intresse. Jag fungerar för tillfället som vice ordförande i JYY:s styrelse med högskolepolitik, arbetsliv och val som mina ansvarsområden. Dessutom har jag haft flera förtroendeuppdrag och arbetat med socialpolitik.

Under valåret kommer FSF att behöva mig, då jag är redo att ta itu med arbetet redan under dag nummer ett. Jag har tvärsektoriell ämneskompetens från högskolepolitik och frågor kring utkomst. Dessutom känner jag till det politiska fältet och har erfarenhet av att bygga upp valkampanjer samt expertis i hur man påverkar beslutsfattare.

Jag vill utnyttja min kompetens för att skapa ett högskolesystem som är tillgängligt för alla och arbeta för en politik som främjar studerandenas studieförmåga och en framåtblickande studentrörelse.

Som person är jag ansvarsfull, pålitlig och djupt insatt i saker och ting. Jag är bra på att organisera aktiviteter och hantera stora frågor utan att glömma bort de små detaljerna. Ett mångfacetterat samarbete faller mig naturligt.

FSF behöver en målmedveten person som tar ansvar, och jag är just en sådan person.

Hur skulle du utveckla Finlands studentkårers förbunds verksamhet?

1. Satsningar på den offentliga opinionsbildningen.

Förutom studerande tävlar även många andra intressegrupper om synlighet i det politiska utrymmet. Utöver att påverka kabinettet bör FSF satsa på att påverka opinionsbildningen med valkampanjer och kommunikation i sociala och traditionella medier. På så sätt kunde FSF se till att mål som är viktiga för studerande blir inkluderade i valdebatten.

2. En nära kontakt och öppenhet i studentkårssamarbetet

Under valåret ska studentrörelsen stå som en enad front. Jag vill bygga en öppen dialog med alla studentkårer. Jag ser till att informationen fördelas jämnt till alla verksamma parter och jag främjar gemensamma spelregler för studentkårssamarbetet. Ett tätt samarbete är särskilt viktigt inom den utbildningspolitiska sektorn, då nästa års åtgärder har en stark koppling till universitetens autonomi.

3. Satsningar på visionsarbete och ett proaktivt påverkansarbete

FSF ska vara en förändringskraft som förnyar samhället vilket kräver fler framåtblickande visioner om hur utbildning och studentliv ska se ut i framtiden.

Vilka sektorer inom styrelsearbetet intresserar dig mest?

Min verksamhet i studentkåren ger mig de bästa förutsättningarna att arbeta inom den utbildningspolitiska sektorn. Studentval, högskoleutbildningens tillgänglighet och universitetsdemokrati är viktiga teman som jag vill vara med om att påverka.

Min förmåga att organisera gör att jag också kan arbeta som vice vd. Ledarskap känns naturligt för mig, eftersom jag vill väcka inspiration i andra, vara objektiv och rättvis samt öppet kommunikativ. Tack vare min socialpolitiska kompetens skulle jag också vilja arbeta med studerandes utkomst, sjukvård och jämlikhet.