Kandidaterna för FSF:s styrelse och ordförande 2022

Kandidaterna för Finlands studentkårers förbunds styrelse och ordförande 2022 presenterar sig! FSF:s ordförande och styrelse väljs under förbundsmötet 19.-20.11.2021.

Till ordförande 2022

Presentation: Varför vore du det bästa valet för styrelsen?

Morjens! Jag heter Konsta Kouzmitchev och är 24 år gammal. Min familj är invandrare. För tillfället studerar jag produktionsekonomi för fjärde året vid Aalto-universitetet och på fritiden sysslar jag med racketsporter, träffar vänner och läser böcker.

Som ordförande för SFS skulle jag lyfta fram de studerandes ork och välbefinnande.

Jag skulle se till att återställa hedern för de studerandes gemenskaplighet. Jag skulle se till att vår studeranderörelse är inkluderande och hör allas röster. Särskilt dem vars röst inte når långt. Som en person med invandrarbakgrund har jag haft tur och vill bana väg för alla som kämpar på sin egen stig. Jag tror att min mångsidiga erfarenhet och min bakgrund vore precis den förändringskraft som studeranderörelsen behöver. Vi måste återställa uppskattningen av studerande i vårt samhälle.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

Ett mer tillgängligt FSF. Studeranderörelsen bör erbjuda alla möjlighet att delta oavsett kön, ålder, ursprung, språkkunskaper, religion, övertygelse, åsikter, hälsotillstånd, funktionshinder eller skäl som beror på någon annan person. Genom hjärtats bildning, trespråkig kommunikation och principerna för tryggare rum kommer vi långt.

Ett enhetligt FSF. Som människoorienterad ledare tror jag på möten mellan människor som den viktigaste byggklossen för förtroende. Till prioriteterna under året för återhämtning efter coronapandemin hör en satsning på studentrörelsens enhetlighet. Vår rörelse är stark bara genom starkt samarbete.

Ett modig FSF. Vi bör ta nya initiativ erbjuda nya lösningar som är anpassade för de studerande. FSF får inte retirera till att bara försvara befintliga förmåner. FSF:s styrelsemedlemmar måste ha tid för visionsarbete. Årets initiativ har omfattat utveckling av stipendiesystemet Students at Risk.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Jag är en outtröttlig, aktiv och modig påverkare. Jag vågar säga till på skarpen till politiker, tjänstemän och representanter för andra intressentgrupper. Som exempel från det gångna året kan jag nämna mitt påverkansarbete för internationella studenter, som resulterade i ett flertal lättnader kring uppehållstillstånd och D-visum för studerande.

Under påverkansarbetet har jag inte varit rädd att ringa upp och stämma träff med riksdagsledamöter och arbetsmarknadsrepresentanter. Jag har en vision om att främja en bättre morgondag för studerande och brinner för den.

Som påverkare kunde jag utveckla min förmåga att uppvigla folket. Till lynnet är jag socialt introvert. Jag sköter mindre sociala situationer smidigt och kan effektivt påverka genom min empati och människoorientering. Men jag vänjer mig fortfarande vid tanken att hålla brandtal framför folket under eran efter Zoom.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

Under 2010-talet var studentrörelsens största framgång lanseringen av generationspolitiken. I samhällssystemet måste vi uppnå rättvisa mellan generationerna mellan olika åldersgrupper. FSF och studentrörelsen har förtjänstfullt lyft fram brister med anknytning till pensionssystemet, brytningen i arbetet, statens skuldsättning, de ungas ork och kampen mot klimat- och miljökrisen i samhällsdebatten.

I framtiden måste vi fortsätta att betona generationspolitiska teman. Studentrörelsen måste kräva ambitiösa klimatåtgärder, investeringar i ungdomars psykiska hälsa och hållbara ekonomiska politiska beslut av beslutsfattarna. På så sätt tryggar vi ett välmående samhälle även för kommande generationer. Det är studeranderörelsens ansvar att se till att de studerandes röst hörs till beslutsfattarna. De beslut vi fattar nu kommer att påverka oss ännu långt efter att vi avslutat våra studier.

Vilka är de följande viktiga stegen för FSF:s intressebevakning?

De viktigaste stegen för FSF:s intressebevakning år 2022 är att stödja studentkårerna i landskapsvalet, påverka partiernas riksdagsvalsprogram och planera riksdagsvalskampanjen. Dessutom behöver vi göra påverkansarbete gällande ram- och budgetmanglingar, där regeringen har en sista chans att infria sitt löfte om att återställa utbildningens heder.

Under de kommande åren måste vi få till stånd permanenta satsningar på de studerandes välbefinnande och ork. Utöver individuella åtgärder måste man åtgärda strukturella problem kring de studerandes utkomst och prestationstrycket kring att avlägga examen på löpande band. Dessutom måste högskoleutbildningen få tillräcklig finansiering, så att högskolornas nya uppgifter såsom bland annat att främja tillgänglighet och digitalisering, samt öka antalet nybörjarplatser utan att kompromissa med kvaliteten. I det långa loppet måste vi tala allt mer om rättvis generationspolitik.

Presentation: Varför vore du det bästa valet för ordförande?

Jag är Aleksi Murtojärvi, en 26-årig kommunikationsstuderande och organisationsaktiv.  Jag är en social, målinriktad och mångsidig expert och blir inte mållös ens i svåra situationer.

Utöver mina studier och mina studentkårsaktiviteter jobbar jag som kommunikationsföretagare. På min fritid njuter jag av musik och friluftsliv. Jag vill bli ordförande för FSF, då jag tycker att förbundet bör förbättra sin medlemskommunikation och möjligheterna att delta i förbundets verksamhet.

Min mångsidiga organisationskarriär och arbetslivserfarenhet ger en heltäckande bakgrund till att vara ordförande för FSF.  Jag tycker att den erfarenhet av ledarskap som jag samlat på mig sedan ungdomen, först via hobbyer och sedan i arbetet, gör mig till det bästa ordförandealternativet för förbundet. Under min karriär i studentkårer och andra organisationer har jag lärt mig mycket om intressebevakning, både genom organisationerna och direkt riktat till beslutsfattare.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

För studentkårerna och deras aktörer ter sig FSF som en avlägsen aktör som verkar ovanför kåren. Trots att förbundet arbetar på nationell nivå behöver det inte vara som pyramidens topp inom studentrörelsen. FSF bör vara en förenande faktor – en knutpunkt och ett centrum för helheten av studentkårer.

Jag vill inte att förbundets verksamhet ska döljas för universitetsstuderande, utan att den ska lyftas bättre fram. Parallellt med enskilda sektormöten kunde man arrangera två eller tre öppna evenemang om aktuella intressebevakningsfrågor för alla studentkårers medlemmar, särskilt inom den social- och högskolepolitiska sektorn. På så sätt skulle förbundet kunna göra sitt nationella perspektiv tillgängligt exempelvis till ämnesföreningsaktörer och på så sätt inspirera allt fler att delta i studentkårernas verksamhet. Jag vill också att styrelsefaddrarna inom förbundets fadderverksamhet ger studentkårerna fler möjligheter till möten och samarbete.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Jag är en erfaren och effektiv talare, som är van att uppträda. Som det anstår en kommunikatör kan jag formulera mina ståndpunkter tydligt och motivera dem effektivt. Påverkanskommunikation är ett starkt kompetensområde för mig och jag tror att jag kan tillföra förbundets ledning en vision och verktyg både för påverkansarbetet och för att leda det.

Jag kan identifiera påverkansmöjligheter och utnyttja både nätverk och spontana situationer för att förespråka studenternas sak.

Jag skulle speciellt vilja utveckla arbetet med internationella studentorganisationer, främst ESU, då min egen internationella erfarenhet finns på andra områden inom ungdomsorganisationsfältet.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

År 2020 förverkligades äntligen långtidsmålet att få in YH-studerande inom ramen för SHVS tjänster. En studerandehälsovård som täcker båda sidorna av dubbelmodellen är en viktig likabehandlingsfaktor, vars uppnående är betydande även ur samhällssynpunkt. Även om vi inom studentrörelsen i första hand arbetar till förmån för universitetsstuderande ska vi inte glömma att vi också är en del av ett mångsidigt samhälle och kan påverka på ett bredare plan än bara inom våra egna kretsar.

På en mer allmän nivå tycker jag att det faktum att studentrörelsen i allt högre grad lyckats uppmärksamma vikten av hållbar utveckling, likabehandlingsfrågor och öppenhet utgör extremt stora framgångarna inom själva rörelsen.

Vilka är de följande viktiga stegen för FSF:s intressebevakning?

Pandemitiden har betydligt ökat illamåendet bland studerande. Att säkra tillräckliga resurser för arbetet med att trygga de studerandes välbefinnande och särskilt för mentalvårdstjänster hör till förbundets viktigaste uppdrag på kort sikt. FSF bör också främja akuta frågor kring de studerandes utkomst, särskilt med anknytning till studiestödet. Det kommer inte att vara lätt att motsätta sig tyngdpunkten på lån och att göra ett noggrant arbete för att säkra studenters sociala förmåner, men FSF måste göra det.

Dessutom måste förbundet verka på nationell nivå för att trygga de studerandes rättigheter, särskilt nu när distans- och webbutbildning kan börja tilltala universiteten i egenskap av en kostnadseffektiv lösning. Studentkårerna gör redan ett viktigt arbete för pedagogisk högklassig undervisning, men som studentkårernas förbund måste vi stödja deras arbete på nationell nivå.

I det långa loppet kommer det inom den närmaste framtiden att bli ännu viktigare för förbundet att försvara studentkårernas ställning nationellt.

 

Presentation: Varför vore du det bästa valet för ordförande?

Hejsan! Jag heter Akseli Rouvari och är studerande, optimist och världsförbättrare. Jag är en 25-årig politik- och kommunikationsstuderande från Helsingfors och jag vill bidra till studentrörelsens ledning med orubblighet, kreativitet och gedigen sakkunskap. Jag tror på konstruktivt samarbete och dialog, men böjer mig inte eller ger upp inför viktiga mål.

Jag tror att jag har rätt styrkor för att lyckas som ordförande. Kunskaper om centrala påverkansområden ger inte bara goda förutsättningar utan även en vision att lotsa rörelsen framåt. Jag har exempelvis erfarenhet bland annat från FSF i år och från HUS förra året. Dessutom bryr jag mig om den här rörelsen. Jag har nu ägnat hela två år av mitt liv åt rörelsen på heltid. Det vore en stor ära att få fortsätta det gemensamma arbetet för varje universitetsstuderande som ordförande för FSF.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

För att FSF ska fortsätta vara en målmedveten, progressiv och modig kraft för samhällsförändring behövs en vision och kontinuerlig utveckling av verksamheten. Vi måste fortsätta finslipa vårt påverkansarbete och vår kommunikation, så att studentrörelsens gemensamt uppbyggda visioner och linjepapper avspeglas i den politiska debatten. Vi måste utveckla intressebevakningen mer målmedvetet: vi måste lobba mer och göra mer mediearbete med partier och relevanta beslutsfattare. Vi måste fortsätta visionsarbetet till exempel i fråga om socialskyddsreformen, reformen av universitetens finansieringsmodell, framtidens arbetsliv och kontinuerligt lärande.

Förbundsmötet och fältet sätter ramarna för FSF:s verksamhet i form av styrande dokument. Vi utvecklar alltid förbundets verksamhet tillsammans, vilket kräver ett lyssnande och dialogiskt grepp till samarbetet med hela rörelsen – även utanför förbundsmötet.

Kom alltså med och bygg en mer inflytelserik studentrörelse!

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Jag är en outtröttlig påverkare som är väl förtrogen med de relevanta frågorna. Till mina styrkor hör sociala färdigheter, samarbetsförmåga och kreativitet att hitta gemensamma nämnare istället för motsättningar. Jag njuter av att jobba med olika slags människor, vilket är en viktig egenskap både för lobbare och ledare.

Samtidigt har jag politiskt öga för att lösa svåra situationer och uppnå påverkansmål: när ett viktigt mål har satts når jag det också.

Det är viktigt att kontinuerligt reflektera över egna utvecklingsmål och proaktivt begära respons även av andra. Jag är idérik, men märker att det inte alltid finns tillräckligt med tid och resurser för att genomföra alla idéer. Därför är det viktigt för mig att utvecklas både i att prioritera min ork och i att känna mina begränsningar – även när arbetet ligger varmt om hjärtat.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

De senaste tio åren har varit dystra för studenter, universiteten och den finska välfärdsstaten. I sitt ekonomiska trångmål har staten skärt ned på medlen för utbildning och de studerande i oförlåtlig volym. Samtidigt har antalet psykiska problem ökat redan långt före coronakrisens topp.

Mitt i allt detta är studentrörelsens största framgång dess orubbliga engagemang för att försvara utbildningen och för att hålla den gratis. Vi har fått ge upp med studieavgifter i länder utanför EU och EES, men utan FSF:s långsiktiga påverkansarbete kan det hända att gratis högskoleutbildning skulle stå på en svagare grund än förr. Jag är säker på att det utan en stark studeranderörelse skulle ha blivit större nedskärningar i fråga om utbildning, studerande och framtiden och mindre investeringar i psykisk hälsa.

En stark studeranderörelse garanterar en rättvis generationspolitik och den finska välfärdsstatens framtidsintressen.

Vilka är de följande viktiga stegen för FSF:s intressebevakning?

De tre prioriteringarna för FSF:s påverkansarbete är följande:

  1. Att påverka partiernas program för riksdagsvalet. De mål och linjedragningar som studentrörelsen byggt tillsammans måste lobbas in i partiprogrammen och i kärnan av samhällsdebatten. FSF:s egna valbudskap och kampanj måste byggas målmedvetet.
  2. Välfärds- och mentalhälsokrisen. Samhället måste hitta metoder för att lösa mentalhälsokrisen bland de studerande. Framför allt är det fråga om en mänsklig tragedi, men det är även en stor ekonomisk fråga. Nej till utbrändhetssamhället!
  3. Regeringsperiodens sista hela år. Året sätter press på regeringen att göra reformer och lösa svåra problem. Här har FSF ett tillfälle att ta upp nyckelteman: de studerandes utkomst och beredningen inför socialskyddsreformen, grundfinansiering för universitet, adekvata resurser för antalet nybörjarplatser, reform av universitetens finansieringsmodell, ökning av antalet internationella studenter och bekämpning av klimatkrisen.
Till styrelse 2022

Presentation: Varför vore du det bästa valet för styrelsen?

Jag är Oskari Heinonen, en 22-årig brobyggande kommunikationsstuderande som studerar för fjärde året vid HUS och vill arbeta för att främja förståelse. Under de två senaste åren har jag levt och andats studerandepolitiken för fullt och samtidigt kastat mig helhjärtat in i den här gemenskapen. Gemensamma mål, gränslöst lärande och fantastiska människor har fått mig att söka en plats i Finlands Studentkårs styrelse för det kommande året.

Jag tror att jag är det bästa valet för FSF:s styrelse då jag har en tydlig framtidsvision för den finländska högskoleutbildningen i Finland, kompetensen att genomföra den här visionen och en enorm vilja att främja de studerandes intressen nu och i framtiden.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

Finlands studentkårers förbund bör vara mer visionärt och framåtblickande samt påverka mer. Jag skulle vilja att FSF kommunicerar modigt om allt fler initiativ kring stora problem, men ändå håller de studerande nära besluten. Till exempel i fråga om utmaningarna för kontinuerligt lärande och framtiden för högskoleutbildning i Finland bör FSF ha en tydlig vision som vi kan stödja oss på. De här framåtblickande visionerna skulle jag själv vilja arbeta med i FSF:s styrelse.

FSF bör också påverka allt mer. De studerande kämpar om uppmärksamhet med hundratals andra grupper och studeranderörelsen har inte råd att bli överkörd av andra. Till FSF:s påverkansarbete vill jag tillföra mer planmässighet och mina egna kommunikationskunskaper. Kommunikationskampanjer som får genklang och implementerats väl bland de studerande står tillsammans med högklassigt lobbyarbete i en nyckelroll för att utveckla FSF:s påverkansarbete.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Min bästa egenskap som påverkare är min förmåga att se möjligheter även i svåra situationer. Jag vågar modigt erbjuda alternativ och kreativt hitta nya möjligheter, även när man ofta riskerar att välja en svag kompromiss. Jag har i flera års tid påverkat inom partiorganisationen på lokal och nationell nivå, och under det senaste året har jag fått lära mig göra effektiv kommunikation och genomföra omfattande kampanjer i min egen studentkår. Jag är väl förtrogen med balansgången mellan lobbande och extern påverkan via kommunikation samt med att välja rätt metoder. Jag gillar också att utveckla effektivitet och skulle bidra med konkreta utvecklingsidéer till FSF:s påverkansarbete.

Jag vill dock fortfarande lära mig att hitta nya kanaler för att påverka och på så sätt utvecklas till en ännu mångsidigare påverkare.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

Studentrörelsens största framgång under det senaste årtiondet har varit att lyfta fram mentalhälsokrisen som en offentlig anledning till bekymmer och väckt alla beslutsfattares medvetande om saken.  De studerandes ork och psykiska problem är numera gemensamma teman, där det finns en konsensus genom nästan hela partifältet. Men så skulle det inte nödvändigtvis vara utan FSF och studeranderörelsen. De studerande började modigt bryta ned stigmatiseringen kring psykiska problem, vilket var bra. Under coronakrisen behövde eleverna inte motivera sin dåliga situation från noll, då man börjat prata om psykiska problem redan långt innan hela krisen började. Arbetet för att lösa mentalhälsokrisen och öka elevernas välbefinnande fortsätter även i framtiden och jag tror att det högklassiga fleråriga påverkansarbetet kommer att fortsätta bära frukt.

Vilka sektorer intresserar dig mest i styrelsearbetet?

Jag ser mest fram emot att få komma med visioner och påverka framtiden inom högskoleutbildning i den utbildningspolitiska sektorn. Jag skulle bidra till sektorn med en tydlig framtidsvision för högskoleutbildningen, en djup förståelse för högskolefältet i Finland samt en respekt för bildning. Utbildningens förmåga att skapa nystarter för människor och förståelse hör till mina viktigaste värden – därför utbildningspolitik.

Under det gångna året har jag fått göra kommunikation vid HUS och fortsätter gärna detta kommunikationsarbete även vid FSF. För mig öppnar kommunikation dörren till påverkan, imageskapande och prioritering. Jag gillar skarpt kommunikationens genomsyrande roll i en organisation, då den samtidigt ger en möjlighet att lära sig om verksamheten inom nästan alla sektorer samt dela egen kunskap till andras glädje.

Presentation: Varför vore du det bästa valet för styrelsen?

I tre år, ända sedan mitt gulnäbbsår, har jag brunnit för studentpolitiken såväl inom min kära studentkår som nationellt. Jag har fått jobba med varierande uppdrag, till exempel som LYY:s styrelsemedlem, ordförande i ämnesföreningen för studerande inom statsvetenskap och sociologi samt som delegationsordförande. Studerandepolitiken är väldigt viktigt för mig och jag har en omättlig iver att syssla med den.  FSF behöver en person som starkt driver elevernas värderingar framåt. En kunnig, modig, flitig och ivrig person. Jag anser mig vara exakt rätt människa för att låta vår röst bli hörd.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

Jag vill verkligen effektivera FSF:s socialpolitiska verksamhet. Finlands studentkårers förbund är en viktig samhällsaktör som bör vara tillgänglig för alla. I dag behöver de studerandes socialpolitiska frågor fler svar än någonsin tidigare och jag vill försäkra mig om att FSF får sin röst hörd på området.

FSF måste också på allvar se till att uppnå likabehandling. Vissa faktorer försvårar högskolestudier, såsom exempelvis dyslexi. En studerande får inte lämnas ensam i situationen, utan högskolan bör stötta de studerande så att alla har en genuin möjlighet att studera. Då varje elev ska ha rätt till högklassig utbildning är svaga resurser för utbildning också en socialpolitisk fråga.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Jag tycker en av de viktigaste egenskaperna hos en påverkare är hens interaktionsförmåga och jag känner att det är min styrka. Jag älskar att diskutera med människor och lyssna på deras historier. Genom att lyssna på andra kan vi lära oss mer om livet omkring oss och aktivt påverka samhällsfrågor. Påverkan är samarbete och det är viktigt att nå viktiga mål. Med hjälp av interaktionsförmåga kan vi göra ett viktigt påverkansarbete som leder till konkreta förändringar.

Jag vill utveckla min tidsanvändning. Jag älskar att sätta mig in i saker, men ibland lite väl ivrigt så att jag glömmer tiden. Ibland är jag något av en tidsoptimist, men som tur har jag så småningom lärt mig frångå mitt invanda beteende. Men ingen är perfekt.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

Jag tycker den största framgången har varit genomförandet av SHVS-reformen, som FSF drev tillsammans med SAMOK. Förnyelsen av SHVS var betydande, då alla högskolestuderande bör ha rätt till likabehandling inom studerandehälsovården. SHVS-reformen är resultatet av ett långsiktigt arbete och ett bevis på att samarbete åstadkommer förändring. Förändringen kräver kontinuerligt arbete under en lång tid och det är viktigt att slutföra SHVS-reformen på ett högklassigt sätt.

Vilka sektorer intresserar dig mest i styrelsearbetet?

Jag är mest intresserad av styrelsens socialpolitiska sektor. Det har skett stora förändringar på den socialpolitiska fronten, såsom SHVS-reformen. Samma sektor spelar även en viktig roll i frågor kring tryggandet av de studerandes utkomst och välbefinnande. Jag vill delta i att bygga ett samhälle som möjliggör ett helhetsmässigt välbefinnande för studerande.

Presentation: Varför vore du det bästa valet för styrelsen?

Jag heter Olli Joki och är en 23-årig ekonomie kandidat från handelshögskolan vid Uleåborgs universitet. Mitt huvudämne är internationell företagsledning. Jag har deltagit i min studentkårs verksamhet sedan år 2017, först tre år i OYY:s delegation och i år som styrelseordförande. Under mina studier har jag även varit Finlands Ekonomer rf:s kontaktperson för Kylteri i Uleåborg.

Jag vill vara med i FSF:s styrelse för att främja en bättre morgondag för studerande på nationell nivå. Jag har visionen, erfarenheten och passionen som behövs för studerandepåverkan.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

Studentkårernas evighetsproblem är avståndet till kårens medlemmar. FSF:s evighetsproblem verkar ofta vara dess avstånd till studentkårer och studerande. FSF bör fortsätta utveckla sin fadderverksamhet och öka sin närvaro i studentkårernas vardag. Det vore fantastiskt om en FSF-fadder ens på distans kunde informera varje delegationsmöte om senaste nytt.

Jag tycker verksamheten når sin legitimitet genom framgångsrikt påverkansarbete och segrar inom intressebevakning – det är FSF:s kärnuppdrag. I offentliga ställningstaganden skulle jag vilja att det sätt på vilket viktiga frågor lyfts fram skulle tjäna sitt syfte bättre och inte bara vore en strävan efter medieutrymme som frångår kärntemat.

Som en del av FSF:s påverkansarbete vill jag göra vårt arbetslivsinflytande mer synligt. Många studerande jobbar redan vid sidan av studierna, men samtidigt är vi framtidens arbetstagare och som studeranderörelse borde vi delta i att forma ett arbetsliv som passar oss.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Jag tycker min bästa egenskap är att jag kan greppa stora helheter och föra en konstruktiv dialog med olika aktörer. Att påverka beslutsfattare kräver en förmåga att förstå perspektiv på de behandlade ärendena som skiljer sig från ens eget synsätt. På det sättet är det också lättare att få andra att förstå din åsikt.

Som utvecklingsobjekt skulle jag betrakta byggandet av ett eget offentligt påverkarvarumärke. Samt hur jag själv ska kommunicera till studerande, beslutsfattare och andra intressentgrupper exempelvis på sociala medier (Twitter, Instagram). Här ser jag att jag har mycket att utveckla och den här förmågan skulle jag gärna utveckla under styrelseåret!

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

Under det senaste årtiondet har de studerande fått uppleva många tråkiga beslut av sittande regeringar. Såsom nedskärningar i utbildning och utkomst. En av studentrörelsens största framgångar de senaste åren har dock varit att få de studerande överförda till det allmänna bostadsstödet.

Det allmänna bostadsbidraget har varit mer i linje med verkliga bostadskostnader och den stigande hyresnivån. Följande steg borde vara att eliminera problemen kring hushållets sammanlagda inkomster.

Vilka sektorer intresserar dig mest i styrelsearbetet?

Mest intresserar jag mig för att jobba inom den socialpolitiska sektorn och där speciellt med att stärka elevernas utkomst. Den jättelika socialskyddsreformen är en otroligt intressant helhet och vi bör involvera de studerande i försöken samt i kärnan av de presenterade modellerna.

Jag vill också mycket gärna utveckla och synliggöra FSF:s arbetslivsinflytande. Vi har redan lysande linjepapper om temat och med min erfarenhet och mitt intresse för temat skulle jag kunna främja genomförandet av våra mål.

Presentation: Varför vore du det bästa valet för styrelsen?

Jag heter Tuomas Karvonen och studerar internationell politik och ekonomisk vetenskap vid Tammerfors universitet. I TREY:s styrelse ansvarar jag för nationell utbildningspolitik, universitetsadministration och internationell intressebevakning. Jag blir inspirerad av bra diskussioner och starkt kaffe.

Effektiv intressebevakning för studerande kräver stark sakkunskap, men också en brinnande passion för att åstadkomma saker. Min personliga motivation att arbeta just inom studentrörelsen beror starkt från min familjebakgrund. Jag och min tvillingbror Joel är släktens första högskolestuderande och jag förstår mycket konkret de utmaningar som är förknippade med utbildningens tillgänglighet och ärftlighet.

Att främja utbildningens tillgänglighet har blivit en hjärtefråga för mig. Jag vill vara med i FSF:s styrelse för att främja utbildningens tillgänglighet och minska på ojämlikheten. Jag vill bidra till att alla människor har förutsättningar att leva ett gott och givande liv oavsett sina egna utgångspunkter.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

Studentrörelsen är lika med sina motiverade och kompetenta aktörer och som styrelsemedlem skulle jag stärka sätt att stödja orken för aktörerna i studeranderörelsen. Dessutom måste förbundet föras ännu närmare studentkårerna, till exempel genom att utveckla fadderverksamheten. Det väsentliga är att FSF:s verksamhet utvecklas långsiktigt, så att studentkårerna involveras i utvecklingsarbetet på bred front. Som styrelsemedlem i FSF skulle jag låta studentkårerna delta i beslutsfattandet i min egen sektor.

Det är också viktigt att utveckla samarbetet med andra organisationer. För att lyckas främja våra mål på ett heltäckande sätt måste FSF vara en aktiv och konstruktiv samarbetspartner. För att främja utbildningens tillgänglighet och rättvis intagning av studerande är det till exempel extremt viktigt att samarbeta med andra stadiets studerandeorganisationer. För att effektivisera påverkansarbetet måste man dessutom fästa uppmärksamhet vid att stärka FSF:s alumnnätverk.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Utöver att delta i min egen studentkår har jag varit mycket aktiv i studerandeorganisationer och organisationer som främjar internationalism; bland annat i min ämnesförening Iltakoulu ry, som vice ordförande för Eurooppanuoret ry, Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf och Finlands FN-förbund. Jag är en aktiv och ambitiös påverkare som njuter av att lära mig nytt.

Min bästa egenskap som påverkare är min självstyrning. Jag tar aktivt itu med saker och gör alltid saker med stort hjärta. Genom mina egna handlingar skapar jag en arbetsmiljö där folk stödjer varandra, inte plattar till andras idéer och var och en får vara sig själv på kontoret. Ibland är jag lite otålig, så jag kunde utveckla mitt tålamod – påverkan är en maratongren.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

Studentrörelsen är en stark samhällsbyggande kraft. Studentrörelsens största framgång under det senaste årtiondet har varit att den aktivt och modigt lyckats lyfta fram centrala teman inom mental hälsa bland studerande och minskat på stigmat kring psykiska problem. Mentalhälsokrisen bland studerande har lyfts till offentlig diskussion tack vare studeranderörelsens flitiga och skärpta aktörer.

Vi måste målmedvetet fortsätta detta arbete. Coronakrisen har ökat efterfrågan på mentalvårdstjänster bland studerande. Vi behöver mer förebyggande mentalvårdsarbete och betydligt snabbare tillgång till tjänster. I stället för peptalk behöver vi en terapigaranti. Den kostnadsfria psykoterapeututbildningen måste gå framåt.

Vilka sektorer intresserar dig mest i styrelsearbetet?

Jag är mest intresserad av den utbildningspolitiska och den socialpolitiska sektorn. Den tillgänglighetsplan för högskoleutbildning som färdigställdes i somras berättar konkret att högskoleutbildning i Finland inte är lika tillgänglig för alla. VI måste främja tillgängligheten med tydliga indikatorer, till exempel genom universitetens resultatstyrning. Studentrörelsen behövs för att bryta ner ingrodda uppfattningar om vem som kan vara universitetsstuderande i Finland. Jag vill delta i att bygga en tydlig vision för FSF om framtiden för rättvis studerandeintagning och sätta tydliga mål för att påverka den nya finansieringsmodellen för universiteten.

Inom den socialpolitiska sektorn är jag speciellt intresserad av att stärka elevernas utkomst. FSF måste agera effektivt och modigt så att elevernas utkomst inte plågas av långvariga utmaningar till följd av coronakrisen. Studentrörelsen måste aktivt delta sig i arbetet för att förnya socialskyddet och lyfta de studerandes utkomst till ett spetstema i nästa riksdagsval!

Presentation: Varför vore du det bästa valet för styrelsen?

Jag heter Elina Kuula och läser juridik på Lapplands universitet för fjärde året. För tillfället är jag ordförande för studentkåren vid Lapplands universitet. Jag har en bakgrund inom studerandepåverkan i styrelsen för min ämnesförening Artikla samt i egenskap av administrationens studeranderepresentant vid min fakultet.

Som styrelseordförande för LYY har jag utöver min studentkårs och universitetets verksamhet även fått bekanta mig med hela studentrörelsen på ett brett plan. Jag upplever att jag är förtrogen med den nationella utbildningspolitiken och brinner av lust att fortsätta mitt utbildningspolitiska påverkansarbete.

Min specialitet är utbildningspolitik. Framtida utmaningar inom utbildningspolitiken, såsom utarbetandet av utbildningsstrukturer, lösningar för nybörjarplatser och den framtida finansieringsmodellen, kommer att kräva starka experter inom studerande- och högskolepolitik.

Jag vill bidra till FSF:s viktiga arbete med min kompetens och min arbetsinsats, lära mig nytt och fortsätta göra utbildningspolitik av hela mitt hjärta.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

Allt beslutsfattande vid förbundsmötet och i styrelsen utvecklar och ger riktning åt verksamheten. Det är viktigt att komma ihåg att varje studentkår har sina egna specialdrag både beträffande geografiskt läge och storlek. FSF måste se till att alla FSF:s medlemmar upplever att de kan påverka studentrörelsen i full skala. Jag tycker också att FSF kunde vara mer regionalt tillgängligt. Vi måste fortsätta arbeta för att alla ska ha likställda möjligheter att delta i FSF:s verksamhet och kandidera. Jag tycker också att det är viktigt att ta evenemang och möten som arrangeras av FSF i södra Finland även till andra platser.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Med växelverkan kan man ofta lösa även svåra problem snabbt och tillsammans. Både universitetsrektorn och styrelsekollegerna är numera lätt anträffbara via webben. Inom studentrörelsen fungerar kommunikationen bra i båda riktningarna speciellt inom organisationen. I mitt uppdrag som ordförande för studentkåren har jag lärt mig att man både kan och ska ringa till folk med låg tröskel. I studentrörelsen går ett år snabbt och det finns många ärenden att behandla. Styrelsens mål och verksamhet genomförs ofta med relativt små resurser. När man är medveten om verksamhetsmiljön är det inte värt att ta sig an alla utmaningar utan att se helheten. Det är bra att påminna sig själv om att det räcker att man sköter jobbet. Sist och slutligen är man ibland själv verksamhetens mest kritiska observatör.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

Framgångarna är viktiga och minnesvärda milstolpar i studentrörelsens historia. SYL100-jubileumsårets historik lyfter upp mängden och vikten av framgångarna i dagens studerandevardag. I det här sammanhanget vill jag lyfta fram studentrörelsens viktiga arbete. Ett arbete som ofta även omfattar att försvara det befintliga. Det dagliga arbetet är av största vikt för intressebevakningen. Med långsiktighet når vi framgångar, men väljer även om och om igen goda värderingar och handlingar. Gratis utbildning, utveckling av välbefinnandetjänster för studerande och betoningen av studentperspektivet i allt beslutsfattande som berör oss studerande. Jag vill tacka för och berömma det osjälviska arbete som studentrörelsen gör varje dag.

Vilka sektorer intresserar dig mest i styrelsearbetet?

Som studerandeaktiv har intressebevakning och särskilt utbildningspolitik utgjort kärnan i mitt arbete. Jag vill bidra till att trygga en hög undervisningskvalitet även i framtiden. Undervisningskvaliteten utmanas såväl av direkta utbildningsnedskärningar som av stora ökningar av antalet utbildningsplatser. Undervisning som bygger på högsta vetenskap är aktuell, meningsfull och förbereder den studerande för arbetslivet. Som stöd för sin verksamhet behöver universiteten förutsägbar finansiering och vägledning från undervisnings- och kulturministeriet. När universiteten mår bra påverkas också de studerandes välmående. Det här kan man bygga upp proaktivt genom individuell studiehandledning, ett fungerande responssystem, högklassiga system och smidiga lösningar för flexibla studiemöjligheter.

Presentation: Varför vore du det bästa valet för styrelsen?

Hej! Jag heter Suvituuli Lundmark och jag är medlem i Åbo universitets studentkår. Jag studerar till lärare inom småbarnspedagogik på Raumo campus vid Åbo universitet. Jag är en studerande med familj och frågor kring studerandes utkomst, psykisk hälsa och ork ligger nära mitt hjärta. Coronakrisen har påverkat elevernas ork och inkomst betydligt, medan mentalhälsokrisen var ett faktum redan före pandemin. I SFS:s styrelse skulle jag vilja främja terapigarantin, höja SHVS resurser att svara på mentalhälsokrisen och prata med beslutsfattare om studiestödets otillräcklighet. Jag tror att jag är ett bra val för FSF:s styrelse, eftersom det kommande årets socialskyddsreform och arbete inför riksdagsvalet i mig får en förespråkare för studenternas utkomst. Studiestödet är socialskydd och inte festpengar eller ett pris som kan investeras. Studiestödet ska vara tillräckligt och utvecklas i riktning mot basinkomst.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

Jag skulle satsa på kontakten med studentkårerna, så att informationen når både fältets aktörer och FSF. Fungerande kommunikation är viktigt för intressebevakningen och något jag prioriterar. Samtidigt vill jag fästa uppmärksamhet vid studentkårernas möjlighet att bygga nätverk med varandra: ju enhetligare studentkårerna fungerar, desto mer kan de påverka.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Som påverkare är jag uthållig och flitig, jag ger inte upp lätt och är väl förtrogen med långsiktigt intressebevakningsarbete. Jag har suttit i elevkårens och studentkårens styrelse samt i Vasemmisto-opiskelijats styrelse. Med andra ord har jag erfarenhet av att skriva olika ställningstaganden, arbeta i arbetsgrupper och att föra fram teman som är viktiga för de studerandes välbefinnande. Ibland lider jag av rampfeber, men jag tror att jag kan utveckla min scenvana genom att uppträda mer. Ett års styrelsearbete har redan gett mig större säkerhet, men erfarenheter av att uppträda på olika evenemang och inför olika publiker är säkert till nytta.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

Förnyelsen av SHVS var en betydande framgång, då den likställde de högskolestuderande ställning och hälsovårdstjänster. Oavsett framgången har utvidgningen dock inte skett problemfritt. Överbelastade tjänster, flytten av tjänster till webben och centraliseringen av servicebehovsbedömningen är utmaningar som kräver starkt påverkansarbete även i framtiden. Att påverka är också nödvändigt på grund av den pågående mentalhälsokrisen, som kräver expertis och resurser av SHVS för att ingen elev ska lämnas ensam med sina utmaningar.

Vilka sektorer intresserar dig mest i styrelsearbetet?

Den socialpolitiska sektorn, där jag är speciellt intresserad av att arbeta för elevernas utkomst och psykiska hälsa. Mentalhälsokrisen kräver åtgärder och inom FSF skulle jag kunna påverka SHVS resurser samt föra framåt terapigarantin och genomförandet av den kostnadsfria psykoterapeututbildningen. Utöver dessa är jag också intresserad av att främja likabehandling, en likställd och tillgänglig högskola är en hjärtesak för mig. Jag vill vara med om att utveckla studiestödet mot basinkomst, så att det vore tillräckligt och flexibelt samt skulle skapa grundtrygghet för de studerande.

 

Presentation: Varför vore du det bästa valet för styrelsen?

Bästa representanter för studentkårerna,

Jag heter Sophie Nyyssönen. Jag studerar allmän pedagogik och vuxenpedagogik för sjätte året och söker ert förtroende för en styrelseplats vid Finlands studentkårers förbund år 2022. Jag är en aktiv och handlingskraftig människa som vill utvecklas till en skicklig förhandlare och expert inom intressebevakning.

Jag kommer från en politiskt obunden grupp, där jag främjat speciellt verksamhetsförutsättningar för samfund och organisationer samt strukturer för att stödja studerandes välbefinnande.

Mitt arbete inom olika gemenskaper har lärt mig att vara diplomatisk och utvecklat min omdömesförmåga. FSF behöver en vilja att lyssna och bygga broar mellan flera parters intressen, samt en förmåga att styra den gemensamma agendan mot konkreta resultat och lösningar, vilket jag kunnat öva mig i exempelvis som ordförande för World Student Capital.

Då jag är erfaren, motiverad och modig är jag ett utmärkt val för FSF:s styrelse.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

År 2022 vill jag göra effektiv intressebevakning, vars främsta syfte är att främja en mer jämlik och välmående värld för oss alla.

FSF gör redan ett bra grundarbete för till exempel likabehandling, men jag vill se till att det hårda arbetet optimeras så att man kan dra nytta av medlemskåren och synas ännu mer utåt.

Utbildningar, diskussion, starka ställningstaganden och att göra saker tillsammans. Förbundets verksamhet bör betjäna både studerande och delegationsmedlemmar på bred front; förbundsmötet är deras enda nuvarande beröringspunkt till FSF.

Förbundsmötet bör också vara tydligare och mer människoorienterat än tidigare. Det gör de frivilliga studeranderepresentanters arbete bekvämare och enklare. I bästa fall sammanför rörelsen människor över stadsgränserna, vilket gör det lättare att identifiera gemensamma mål och få de studerandes röst hörd med större volym.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Jag är en handlingskraftig lobbare och min förmåga att framföra ärenden på ett koncist och inspirerande sätt har hjälpt mig att främja studeranderörelsens mål och värden. Under det senaste året har jag fördomsfritt träffat tiotals kommun- och riksdagspolitiker från alla större partier.

Agendan har omfattat stadens strategi, studerandeboende och kollektivtrafikens biljettförnyelser,

det ökade behovet av mentalvårdstjänster, tillgång till trespråkig service och åtgärder för att främja internationella studerandes sysselsättning.

Jag tror att de relationer och nätverk jag har byggt upp i år med beslutsfattare, deras assistenter och tjänstemän i förberedande organ samt många andra parter kommer att vara till stor nytta i FSF.

Att kristallisera sakinnehåll och göra bakgrundsarbetet är viktiga delar av lobbande där jag vill utvecklas. Jag vill också utvecklas i att leda mitt eget arbete.

Jag tar modigt kontakt och vill bygga en hållbar dialog.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

Likabehandlingsarbetet som en del av värden och basverksamheten. Tillsammans växer vi till medvetna, etiska människor, som förstår sina egna privilegier och ger plats åt andra. Studentrörelsen har tydligt arbetat för jämlikhet sedan 80-talet och så småningom har arbetet utvecklats till att stå som föregångare för allt större samhällsstrukturer.

”I november 2016 beslutade Finlands studentkårers förbund rf:s förbundsmöte att kalla FSF en feministisk organisation.” (https://syl100.fi/sv/blogg/feminismen-kom-till-huset/)

Arbetet fortsätter på 2020-talet, vi krossar glastak, talar om terapi, rasism, sexism, trappor, jämställd lön, sisu och allt det vi kan göra något åt tillsammans, ett steg i taget.

Här vill jag lyfta fram några av mina favoritkonton på Instagram:

naisunioni

pehmeeog

curatedbygirls

mielenterveys

invaliidiliitto

miehetry

mixedfinns

kynnysry

socohelsinki/-jyväskylä/-tampere

omassatahdissa

qaareva

cvltcvnth

heforshe

ruskeattytotmedia

tiedenaiset

Vilka sektorer intresserar dig mest i styrelsearbetet?

Det gångna årets socialpolitiska arbete i HUS styrelse har varit särskilt motiverande för mig och jag hoppas kunna fortsätta arbeta med ämnen som påverkar de studerandes vardag även vid FSF.

De studerandes utkomst och hälsa utgör grunden för framgångsrika studier och därför är det speciellt viktigt för mig att kämpa för de här frågorna!

Jag ställer mig till förfogande som vice ordförande för styrelsen, för vilket jag har goda förutsättningar särskilt i fråga om att planera långsiktigt, leda projekt, att tacka samt motta och ge konstruktiv respons.

Jag tror också att jag genom valet, internationalism och likabehandlingsfrågor kan utveckla mina färdigheter och bygga en allt inflytelserikare studeranderörelse både nationellt och internationellt.

Med hopp om ert förtroende,

Sophie Nyyssönen

Presentation: Varför vore du det bästa valet för styrelsen?

Jag heter Tiina Pajukari och studerar informationsnätverk för sjätte året. Jag ansöker till SYL:s styrelse för att fortsätta det påverkansarbete jag påbörjade i Aalto-universitetets studentkårs (AUS) styrelse för att främja de studerandes välmående, utkomst och gemenskaplighet på ett hållbart sätt. Jag skulle vara ett utmärkt val för FSF:s styrelse, då jag kan bidra med systemtänkande till rörelsen. Tack vare mina studier har jag förmågan att lösningsorienterat närma mig komplexa problem ur många olika perspektiv. Det här är värdefullt till exempel när det gäller att lösa studerandenas mentalhälsokriser, då jag kan se och hantera problemet helhetsmässigt med hänsyn till olika faktorer.

Jag kan också bidra till verksamheten med värdefull erfarenhet från ett exceptionellt omfattande arbete inom samfunds- och organisationsverksamhet. Det här är nyttig kompetens i fråga om ensamhet, gemenskaplighet och likabehandling bland studerande. Kort sagt: I mig kan FSF få en sakkunnig och modig påverkare.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

Jag skulle vilja delta i att utveckla FSF:s inflytande. Att göra inflytande mätbart är verkligen inte en lätt uppgift, men att lösa den skulle säkert gynna FSF i stor grad. Att mäta inflytandet skulle hjälpa FSF och senare även studentkårerna att rikta sina begränsade resurser till metoder som ger största möjliga effekt.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Min bästa egenskap som påverkare är att jag genast från första dagen modigt och öppet vågar uttrycka min egen åsikt och delta aktivt i påverkansarbetet. Jag har en utmärkt interaktionsförmåga och är skicklig på att sätta ord på mina tankar samt på att argumentera och uppträda. Jag förhåller mig väldigt passionerat till att främja studerandes intressen, vilket både syns och hörs.

Jag är en passionerad människa, vilket innebär att jag måste fästa särskild uppmärksamhet vid retoriken. Att finjustera retoriken beroende på situationen har varit mitt utvecklingsmål redan i år i AUS styrelse och jag tänker fortsätta det här arbetet även nästa år.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

Jag tycker den största framgången under det senaste decenniet varit att de studerande övergått till det allmänna bostadsstödet. Det här förbättrade utkomsten för en stor grupp studerande i och med ett förhöjt medeltal för det allmänna boendestödet. Därtill utbetalas det allmänna bostadsstödet året runt och är inte beroende av hur studierna går framåt samt tar hänsyn till regionala skillnader i boendekostnader. Jag tycker alla förnyelser för att gallra i bidragsdjungeln i regel är framgångar. Basinkomst nästa!

Utvecklingen av det allmänna bostadsstödet mot ett mer individuellt håll har låtit vänta på sig, trots att det skrivits in i regeringsprogrammet. Det finns alltid jobb att göra.

Vilka sektorer intresserar dig mest i styrelsearbetet?

I styrelsearbetet är jag mest intresserad av socialpolitik, utkomst, välbefinnande och hållbarhet. Jag har arbetat mycket med dessa teman under hela det gångna året och tror att jag ännu har mycket att ge i fråga om dem på nationell nivå. Jag brinner för frågorna och i mig kan rörelsen få en stark, modig och sakkunnig styrelsemedlem med ansvar för socialpolitik.

Presentation: Varför vore du det bästa valet för styrelsen?

Jag heter Jenna Rautionaho och är en 22-årig ivrig studerandepåverkare från Åbo. Jag studerar företagsjuridik på Turun kauppakorkeakoulu och statsvetenskap vid Jyväskylä universitet. Under det gångna året har jag verkat i TYY:s styrelse, där mina ansvarssektorer varit utbildningspolitik, arbetsliv och företagsrelationer. Före det har jag verkat på många olika nivåer och delområden inom samhällspåverkan vid många slags organisationer. Jag söker till FSF då mitt hjärta slår för påverkan. Jag tycker att studerande och utbildning har all potential att hitta lösningar på problemen i samhället och globala problem. Därför vill jag lyfta fram våra elevers röst och lösningar som kan stödja möjligheterna för framtidens proffs att utvecklas och forma världen. Det är den här typen av framtidsorienterade aktiviteter som gör mig redo att sätta allt jag kan på spel.

Hur skulle du utveckla verksamheten vid Finlands studentkårers förbund?

Nästa år bör FSF:s verksamhet och kommunikation utvecklas så att påverkansarbetet blir ännu synligare för alla medlemmar och inte bara för studentkårsaktiva. SYL måste representera åsikter på bred front och ge utrymme för ett mångsidigt medlemskap. I fråga om tillgänglighet bör man framför allt arbeta för att göra det möjligt att delta i diskussionen på sektormöten oavsett modersmål. Studentkårer bör engageras mer aktivt i planeringen av ställningstaganden och kampanjer. Dialogen mellan organisationer kan ökas på ett naturligt sätt exempelvis genom en starkare styrelsefadderverksamhet. Jag skulle också vilja bidra till att stödja samarbetet mellan studentkårer och kanaler för kamratstöd.

Vilken är din bästa egenskap som påverkare och var kan du ännu utvecklas?

Jag är en nyfiken och öppen påverkare: jag vill lyssna, fråga och förstå bakgrunder. Jag vill se alla sidor av saker och på så sätt forma mina egna åsikter och spränga bubblor omkring mig. Ett grundligt grundarbete ger trovärdighet och möjliggör högklassigare påverkan. Till mina utvecklingsobjekt hör att öka mitt självförtroende för påverkansarbete och ha mer tillit till mitt eget arbete. Under de två senaste åren har jag fått stärka de här färdigheterna i TYY och vill fortsätta utvecklas till en ännu starkare påverkare inom FSF.

Vad tycker du studentrörelsens största framgång varit under det senaste årtiondet och varför?

Jag tycker att en av studentrörelsens största framgångar har varit att ständigt lyfta fram de studerandes röst, speciellt när man år efter år försökt skära ned på studiebidrag och utbildning. Som speciellt viktig ser jag den kostnadsfria utbildningen och att man inte infört läsårsavgifter i Finland. Gratis utbildning är hörnstenen för Finlands framgång, som bör möjliggöras även i fortsättningen och erbjudas alla oavsett bakgrund.

Vilka sektorer intresserar dig mest i styrelsearbetet?

Av sektorerna är jag speciellt intresserad av EU och ESU, internationella studerande och utbildningspolitik. Alla dessa sektorer är intressebevakningssektorer, vars teman överlappar varandra. Min egen påverkansresa började med Erasmusprojektet och Eurooppanuorets verksamhet och har i år fortsatt i styrelsen för Europaforum i Åbo. På det här sättet har Europafrågor blivit en del av min vardag och därför ser jag många möjligheter för kamratlärande och för att få fram elevernas röst i internationellt samarbete. Jag vill också stödja möjligheterna för internationella studenter att utbilda sig och stanna kvar för att arbeta i Finland genom att undanröja hinder för sysselsättning och utbildning. Jag tror att högklassig utbildning och forskning löser många problem och vill därför att de resurser som tilldelas dessa räcker till även i fortsättningen. I stället för en modell som uppmuntrar till examen på löpande band ska alla ges möjlighet till flexibla och individuella studiestigar.