Under våren har medierna flera gånger rapporterat om de internationella studerandenas ekonomiska utmaningar. I Finland studerar allt fler internationella studerande och deras andel av högskolestuderandena ökar också i snabb takt (informationen bakom länken finns enbart på finska). Internationella studerande från länder utanför EU och EES betalar från och med den 1 augusti 2026 högre terminsavgifter som täcker kostnaderna för utbildningen och som inom vissa områden uppgår till upp till 28 000 euro per år. Dessutom ska de ha 800 euro per månad för att täcka levnadskostnaderna samt en privat försäkring när de studerar i Finland.
De ökade kostnaderna tvingar studerandena att arbeta vid sidan av studierna, vilket ändå inte är en hållbar, eller alltid ens en möjlig, lösning. En person som vistas i Finland med ett uppehållstillstånd för studier kan arbeta i genomsnitt 30 timmar per vecka under ett år. Det är för närvarande mycket svårt att hitta en arbetsplats i Finland, särskilt utan kunskaper i de inhemska språken. I Finland är uppskattningsvis 75 procent av de lediga arbetsplatserna dolda, vilket innebär att de inte annonseras offentligt (texten är på engelska). Dessutom har undersökningar visat att ett namn på ett främmande språk leder till färre kallelser till arbetsintervjuer (publikationen är på engelska). Enligt Statistikcentralen hör Finlands levnadskostnader också till de högsta i Europa. Samtidigt råder det en skriande brist på studentbostäder på olika håll i landet, vilket ökar utmaningarna när det gäller de internationella studerandenas försörjning.
Finlands försörjningskvot försämras och befolkningen åldras. Samma utmaning gäller hela Europa och konkurrensen om internationella studerande kommer bara att öka. Förutom att Finland måste konkurrera när det gäller att locka internationella studerande är det också en utmaning att hålla kvar nyutexaminerade internationella studerande. När sysselsättningen är utmanande och levnadskostnaderna höga är nyutexaminerade tvungna att söka sysselsättningsmöjligheter och bättre levnadsförhållanden utanför Finland. För närvarande verkar det som om terminsavgifterna inte fungerar som de var avsedda – terminsavgifterna motiverades med att de var incitament för att stanna i Finland och få ett arbete.
Internationella studerande möter i Finland ekonomiska utmaningar som kräver samordnade åtgärder av regeringen, arbetsgivarna och högskolorna.
FSF:s och SAMOK:s lösningar:
- Regeringen utreder hur internationella studerande kan få tillgång till incitament som ekonomiskt stöder högskolestudier som leder till examen i Finland.
- Man utreder om nyutexaminerade internationella studerande kan få förmåner och stödtjänster som tryggar försörjningen i samband med studier i de inhemska språken efter examen.
- Arbetsgivarna omvärderar nödvändigheten av utmärkta kunskaper i de inhemska språken för att sänka hindren för att få arbete.
- För att förbättra sysselsättningsmöjligheterna ökar man användningen av anonym rekrytering och positiv särbehandling, skapar incitament för de språkutbildningar som arbetsgivarna erbjuder och ingriper aktivt i diskriminering i samband med arbetssökande.
- Ett heltäckande stipendiesystem som respekterar högskolornas autonomi måste utvecklas snabbt för att de negativa följderna av de högre terminsavgifterna ska kunna bekämpas effektivt.
- Högskolorna ska också stärka sina arbetslivstjänster och säkerställa en etiskt fungerande rekrytering av studerande. Internationella sökande ska erbjudas en realistisk bild av studierna och livet i Finland.
Med dessa åtgärder kan vi underlätta den ekonomiska bördan och sysselsättningssvårigheterna för internationella studerande. Finland ska även i framtiden vara ett öppnare land för internationella studerande och hålla fast vid sina internationella nyutexaminerade experter.
Mer information:
Mantė Žygelytė
styrelsemedlem, FSF
Ilona Hirvonen
styrelsemedlem, SAMOK