Utvecklings-samarbete

Teman inom FSF:s utvecklingssamarbete har under decennierna varit utbildning, att stöda studerande och att öka medvetenhet om utvecklingssamarbete i Finland. Utvecklingssamarbetet har även främjat principer som FSF högaktar inom andra områden av sin verksamhet: hållbarhet, rättvisa och utbildning. FSF:s utvecklingssamarbete engagerar frivilliga också i Finland exempelvis genom FSF:s delegation för utvecklingssamarbete.

Våra projekten

I Etiopien har 17,6 procent av befolkningen en skada av något slag. Trots det etiopiska undervisningsministeriets politik med inkluderande utbildning är barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning underrepresenterade på låg- och högstadier samt i högskolor. Allt fler studenter med funktionsnedsättning godkänns till offentliga universitet och andra högskolor i Etiopien, men läroanstalterna kan inte erbjuda dem nödvändigt stöd. Exempelvis dokument i ljudformat, teckenspråkstolkar eller tillgängliga klassrum kan sällan erbjudas, trots att Etiopien har förbundit sig till att stödja studenter med funktionshinder.

Genom att grunda eller förbättra tjänster för funktionshindrade vid universiteten stödjer projektet de funktionshindrade studenterna, så att de bättre kan inkluderas vid projektuniversiteten. Syftet är att efter att projektet har avslutats ska universiteten fortsätta att självständigt erbjuda tjänster och skaffa hjälpmedel. Detta har fungerat bra vid tidigare motsvarande projekt. Projektet har som mål att minska ojämlikheten mellan könen genom att säkerställa att både män och kvinnor deltar i de utbildningar som ordnas under projektet.

FSF genomför projektet tillsammans med det etiopiska handikappförbundet ECDD (Ethiopian Center for Disability and Development) och finländska Kynnys ry. ECDD har tidigare vid etiopiska universitet framgångsrikt genomfört motsvarande verksamhet i samarbete med Kynnys ry. Sedan FSF gått med i samarbetet har man infört satt upp en ny målsättning om att funktionshindrade studenter i större omfattning än tidigare ska delta studentföreningarnas verksamhet. Därigenom främjas de funktionshindrade studenternas sociala delaktighet. I detta sammanhang utnyttjas också FSF:s erfarenhet från studentorganisationsfältet. Samtidigt kan FSF genom projektet lära sig hur högskolestuderande med funktionshinder i Finland kunde beaktas bättre än för närvarande.

Projektet genomförs med ett projektstöd som beviljats av Utrikesministeriet. Eftersom det är fråga om ett projekt för personer med funktionsnedsättning, täcker utrikesministeriets stöd 82,5 % av kostnaderna i projektet, resterande 7,5 % täcks med donerade medel.

Studerande med i projekten

I KENKKUs uppgifter ingår bland annat att planera nya projekt, följa upp pågående projekt, skriva årsrapporter och se till att budgeten följs. Medlemmarna i KENKKU informerar också om projekt i sina studentkårer och i en blogg.

KENKKUs mandatperiod är från september till slutet av augusti nästa år. I KENKKU finns det både nya medlemmar och sådana som fortsätter. På så sätt säkerställs att information vidarebefordras när KENKKUs delegation byts årligen. Nya medlemmar väljs bland kandidater som studentkårerna nominerat enligt tidigare bestämda kriterier. Ansökningstiden för KENKKU är årligen i april–maj.

Ordförande för KENKKU är Antti Ala-Heikkilä (TREY).

Medlemmar

Saara Pirhonen (TREY, fortsatt)
Anni Vakkuri (OYY, fortsatt)
Helena Kärppä (HUS, fortsatt)
Aino Rönkä (TYY, fortsatt)
Mantė Žygelytė (AUS)
Johanna Virtanen (TYY)
Henna Mäkelä (LYY)
Venla Lehtinen (HUS)
Elias Hirvikoski (HYY)
Poojika Amarakoon (HYY)
Afaf Alam (JYY)

En medlem i KENKKU får möjlighet att påverka FSF:s val av projekt inom utvecklingssamarbete, god erfarenhet av att administrera projekt inom utvecklingssamarbete och lär känna människor som arbetar med utvecklingssamarbete i andra studentkårer.

Föregående projekten

Finlands studentkårers förbund genomförde projektet i samarbete med studentkårerna vid Helsingfors, Åbos, Östra Finlands, Jyväskyläs och Lapplands universitet samt studentkårerna vid Åbo Akademi, Konstuniversitetet och Villmanstrands tekniska universitet. Det gemensamma projektet utmanade studerande att tänka på konsekvenserna av våra konsumtionsvanor och gör kända FN:s mål för hållbar utveckling. Projektet introducerade studerande i synnerhet till FN:s mål 12, som fokuserar på hållbar konsumtion och att främjade hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Som en del av projektet organiserade alla deltagande studentkårer evenemang och utbildningar kring hållbar konsumtion som handlar bland annat om ansvar inom kläd- och elektronikindustrierna. 

Finlands Utrikesministerium beviljade projektet stöd till projekt för kommunikation och utbildning om global utveckling.

I projektets genomförande deltar också Studentkåren vid Östra Finlands universitet (ISYY), Studentkåren vid Jyväskylä universitet (JYY), Studentkåren vid Lapplands universitet (LYY), Studentkåren vid Uleåborgs universitet (OYY) och Studentkåren vid Åbo universitet (TYY). Projektet Studerande bygger en ansvarsfull värld (Opiskelijat vastuullisen maailman rakentajina) genomförs 1.5.2019–31.3.2020.

Syftet med det gemensamma projektet är att visa studerande hur klimatförändringen mest påverkar de länder med låg inkomstnivå där människor redan från första början har färre möjligheter att anpassa sig till klimatförändringens konsekvenser. Det räcker dock inte med att vi är medvetna om problemet om vi bara klagar över situationen, eftersom världen förändras inte genom att klaga. Därför är det väsentligt att projektet strävar efter att aktivera studerande till klimatvänliga handlingar.

Majoriteten av de finländska ungdomarna känner ångest över klimatförändringen. Det är just klimatförändringen som har gjort oss mest medvetna om betydelsen av den globala dimensionen. I och med den växande medvetenheten har vi dock inte tillräckligt ändrat vårt agerande för att lösa globala utmaningar. Därför förenar projektet globala handlingar med vardagliga val. Vad var och en av oss gör har betydelse för att förebygga klimatförändringen.

Projektet syns på senhösten 2019 då studentkårerna ordnar temaveckor för hållbar utveckling. Varje deltagande studentkår ordnar en temavecka under ledning av en lokal koordinator som anställs i projektet. Under temaveckan arrangeras olika slags evenemang med temat klimatförändring. Dessutom lyfter vi fram teman på sociala medier. Du kan medverka i projektet genom att söka som lokal koordinator för temaveckan (ansökan öppnas i april–maj 2019) eller genom att bli volontär i din egen studentkår. Du kan delta i evenemang under temaveckan för hållbar utveckling i Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Kuopio, Uleåborg, Rovaniemi eller Åbo. Du kan berätta om projektet på sociala medier oavsett ort!

Målet med projektet på lång sikt är att förbättra mayakvinnors ställning i samhället och deras försörjningsmöjligheter samt att jämna ut inkomstskillnader mellan befolkningsgrupper.

I sitt arbete utnyttjar AMEU kunskap från det tidigare projektet och utvecklar nya tillvägagångssätt. I början av projektet bildades kvinnogrupper i fyra kommuner på landsbygden. Kommunerna heter Acatenango, Parramos, San José Poaquil och Patzicia. Vi har fortsatt med att utbilda kvinnogrupperna och att grunda plantskolor, något som visade sig vara lyckat i det tidigare projektet. Dessutom är målet att utbilda cirka hundra kvinnor i att producera och sälja avokador. Vi hjälper kvinnogruppen som bildades i Tecpán Guatemala i det tidigare projektet att sälja sina avokador. Dessutom förstärker vi samarbetspartnern AMEU som organisation. Detta är viktigt så att AMEU:s verksamhet fortsätter att vila på en hållbar grund när samarbetet avslutas.

Projektets andra år har redan visat att utöver ekonomiska möjligheter har projektet en stor samhällelig betydelse. I Guatemala och särskilt på landsbygden arbetar kvinnor vanligtvis inte utanför hemmet, utan man förväntar sig att män försörjer familjen. Av den anledningen erbjuds kvinnor inte samma möjligheter till utbildning, och i början av projektet tvivlade många makar på om det lönar sig att ha aktiviteter för kvinnor. Nuförtiden erbjuder makarna sig till och med att sköta barnen medan kvinnorna deltar i utbildningen. Förutom utbildningar som rör produktion och försäljning får kvinnorna också information om sina rättigheter, och de uppmuntras att skydda miljön. Träd som planteras binder koldioxid och motverkar jorderosion. Dessutom minskar större inkomster behov av att hugga ner lokala skogar för att få ved.

Under åren 2012−2013 hade FSF ett projekt inom utvecklingssamarbete i Guatemala som hjälpte att öka mayabefolkningens kapacitet för riskhantering vid naturkatastrofer. Projektet förverkligades i departementet Chimaltenango, i kommunerna Tecpán och San Andrés Itzapa, och det är en fortsättning på FSF:s projekt under åren 2008–2010 som fokuserade på att kartlägga riskbenägenhet och att utveckla krisberedskap. Här kan du se en video om projektet.

Guatemala ligger på det centralamerikanska näset, och landet är utsatt för olika naturkatastrofer, såsom orkaner, vulkanutbrott och jordbävningar. Skogsskövling orsakar erosion och jordskred samt får grundvattenreserver att sina. Guatemala är ett av de fattigaste länderna i Latinamerika, och ungefär 75 % av befolkningen lever i fattigdom.  På landsbygden och bland ursprungsbefolkningen är antalet fattiga även större.

Syftet med temaveckorna är att locka universitetsstuderande att fundera på globala utvecklingsfrågor. Vi berättar även hur studerande kan påverka personligen.

De studentkårer som deltar i att arrangera temaveckor för utvecklingssamarbete har en betydande roll i att planera och ordna evenemang. Studentkårerna anställer en lokal koordinator som arbetar med ett team av frivilliga, och tillsammans ser de till att temaveckan lämpar sig för deras studentkår. Under temaveckan har vi årligen arrangerat tiotals evenemang där i genomsnitt 8 000−10 000 människor har deltagit.

Utöver FSF deltog följande studerandekårer i projektet för året 2015−2016: AUS, HUS, ISYY, JYY, LYY, OYY, KonSt och TYY. Projektet bidrog också till att sociala medier blev en viktigare del av temaveckan än tidigare. Inom projektet utarbetades även en handbok för studentkårernas kommunikation i sociala medier under veckan för utvecklingssamarbete.

Inom projektet för året 2013−2014 utarbetades en handbok som riktar sig specifikt till studentorganisationer om att arrangera evenemang gällande utvecklingssamarbete.

I Moçambique har barn dålig läs- och skrivkunnighet. Det finns flera orsaker till detta: det finns inte tillräckligt med undervisningsmaterial för barnen, klasserna är stora, skolornas infrastruktur och lärarnas undervisningsskicklighet är bristfälliga, och föräldrarna satsar inte på barnens skolgång. Fast staten i Moçambique satsar på att utveckla undervisningssektorn, exempelvis genom att bygga skolor och utbilda flera lärare, tar det tid innan hela skolsystemet förändras.

Målet med projektet var att förbättra läskunnigheten bland elever i första och andra klass i lågstadiet. För att uppnå målet skaffade vi 2 628 läroböcker och annat undervisningsmaterial samt utvecklade pedagogisk kompetens hos 64 lärare. Detta är särskilt viktigt därför att utbildning för lärare i första klasser i lågstadiet i Moçambique varar endast ett par år efter utbildning på grundskolenivå. Pedagogisk kompetens har ofta spelat en biroll i lärarutbildningen när studerande fokuserar på att lära sig ämnesinnehåll. Lärarna i projektskolorna uppskattade efteråt att projektaktiviteter hade främjat barnens inlärning och i synnerhet förbättrat deras motivation.

Dessutom betonade vi för elevernas föräldrar att deras stöd har betydelse för barnens skolgång och framtid. Elevernas intresse för att läsa och skriva stöddes bland annat genom att bilda sagocirklar i projektskolorna. Därtill inledde vår samarbetspartner AFORTALECER påverkansarbete för att förbättra kvaliteten på utbildning i Moçambique. Organisationen lyckades med att väcka intresse för verksamhetsmodellen i projektet hos de lokala skoltjänstemännen.

FSF har sökt fortsatt finansiering för projektet eftersom en uppskattning som gjordes i början av år 2016 visade en positiv förändring. Vi kunde fortfarande utveckla verksamheten på så sätt att lärarna skulle upprätthålla och förbättra sin yrkeskompetens i fortsättningen bland annat med hjälp av ömsesidig inlärning. Samtidigt skulle åtta nya skolor delta i projektet.

IEC har en lång historia av att arbeta med fattiga och avlägset belägna gemenskaper. Organisationen har fokuserat särskilt på att främja utbildning och demokrati på områden med bristande sociala och ekonomiska strukturer. Mongoliet är ett av världens mest glesfolkade länder. Ungefär hälften av Mongoliets befolkning är nomader eller halvnomader. De här nomaderna lever fortsättningsvis en del av året kringflyttande med jurtor och djur. Nomaderna på landsbygden i Mongoliet är utsatta för omväxlande väderleksförhållanden och lider av att miljön skadas exempelvis genom gruvverksamhet. Det försvårar utövandet av traditionella yrken och orsakar arbetslöshet såväl i städer som på landsbygden. Invånarna i de mest avlägsna delarna har också mycket begränsade möjligheter att tillgå information som kunde hjälpa dem att förbättra sina levnadsförhållanden.

Syftet med samarbetsprojektet under 2012–14 var att möta dessa utmaningar på två olika områden, i stadsdelen Songino Khairkhan i Ulaanbaatar och på landsbygden i landskapet Archangaj, genom att bilda gemenskapsgrupper. Grupperna bedriver företagsverksamhet från tovning till bilverkstäder och daghem. De tar även initiativ till att utveckla gemenskaper och presenterar dem för lokala beslutsfattare.

Vi söker fortsatt finansiering för gemenskapsgruppernas verksamhet därför att de flesta grupperna fungerar fortfarande, men det krävs fortsatt utbildning för att utveckla affärsverksamheten. De flesta medlemmarna i gemenskapsgrupperna är kvinnor så projekten har stött dem ekonomiskt. I det nya projektet vill vi även stärka kvinnornas röst på olika nivåer i beslutsfattandet i Mongoliet.

Under åren 2010–2011 hade FSF tillsammans med IEC under två år ett projekt för ambulerande bibliotek och utbildningscentra. Målet med projektet var att underlätta tillgång till information för invånare på landsbygden samt att utveckla deras professionella kompetens. Projektet för ambulerande bibliotek och utbildningscentra var en fortsättning på ett tidigare projekt åren 2007–2009, som även det fokuserade på bibliotek och utbildning.

Projektet förbättrade tillgången till information och utbildning i tre provinser i Mongoliet: Töv, Archangaj och Dornod. Ambulerande bibliotek och utbildningscentra erbjöd kurser om olika informationstjänster, i medborgarkunskap, yrkesfärdighet och småföretagande. Dessutom förmedlade biblioteken och utbildningscentra viktig information om exempelvis lagar och beslut inom den lokala förvaltningen.

Projektet bestod av tre delar: Utvidgade tjänster vid de ambulerande biblioteken, utbildningscentra samt ökad kapacitet och självfinansieringsgrad för IEC. Tack var stödet från FSF utvidgades urvalet av böcker och utbildning vid biblioteken, fler tog sig mod att använda sig av de tjänster som de ambulerande biblioteken erbjöd, och det ordnades ett antal utbildningar inom yrkeskunskap, småföretagande och medborgarkunskap samt för fortsatt utbildning av utbildare.

Nyaste i utvecklingssamarbete