Undervisnings- och kulturministeriet förnyar visionen för högskoleutbildningen och forskningen under det kommande året. Syftet med detta arbete är att ställa upp mål för 2040. Reformen av högskolevisionen är ett välkommet initiativ: i den föregående visionen fastställdes många mål som kunde understödas, men som under årens lopp närmast har förblivit idéer på papper.

Det centrala i det kommande arbetet är att fastställa konkreta åtgärder för att säkerställa att målen i den nya visionen uppnås. Som utgångspunkt för visionsarbetet måste man identifiera dualmodellen som en rikedom i vårt högskolesystem som måste utnyttjas och stärkas.

I den föregående högskolevisionen sattes som mål att höja de ungas utbildningsnivå till 50 procent av åldersklassen. Vikten av detta mål har identifierats på bred front, men under ett knappt decennium har vi inte sett någon politisk vilja att allokera tillräckliga medel för att höja utbildningsnivån.

Det viktigaste målet för den kommande visionen är att nå en överenskommelse över valperioden för att finansiera en höjning av utbildningsnivån. Dessutom måste vi granska vart just den unga åldersklassen söker sig för att studera och satsa på dessa branscher och områden. Det är viktigt att erbjuda möjligheter till kontinuerligt lärande i olika skeden av karriären, men en höjning av utbildningsnivån måste ändå granskas uttryckligen ur den unga åldersklassens synvinkel.

En höjning av utbildningsnivån förutsätter också att högskolornas genomströmningsgrad förbättras. När man granskade personer som inledde studier vid universitetet 2015 efter sju års studier hade 49,4 procent avlagt högre högskoleexamen, 28,5 procent hade avlagt lägre högskoleexamen och nästan 20 procent var helt utan examen.

Den ökade antagningen kommer också att innebära att studerande kommer in i högskoleutbildningen med ett bredare urval än tidigare, och den allt mångsidigare studerandegruppen har också nya behov. Högskolorna ska ha beredskap att svara på den allt mångsidigare studerandegruppens behov genom pedagogik, handledning och stöd.

Heterogenitet garanterar flerstämmighet bland högskoleutbildade, och därför måste tillgången till högskoleutbildning för underrepresenterade grupper stå i centrum för visionsarbetet. Segregationen i utbildningen har redan i flera år varit ett oroväckande, växande fenomen och vi har inte råd att låta någon ung person komma på efterkälken. Till exempel är egna antagningsleder till universiteten för dem som studerat finska som andra språk ett bra och nödvändigt initiativ.

I den föregående visionen fastställdes ambitiösa internationaliseringsmål, och dessa måste man hålla fast vid. De västerländska värderingarna hotas idag från alla håll, och högskolorna måste vara vägvisare för bildningen och språkrör för en öppen värld.

Visionsarbetet erbjuder en möjlighet att hitta ett gemensamt perspektiv på hur man svarar på vår tids utmaningar genom utbildning och forskning. Här på FSF ser vi ivrigt fram emot visionsdiskussionerna!

Mer information:

Heidi Rättyä
Utbildningspolitisk sakkunnig
041 515 2231
heidi.rattya@syl.fi

Nikolas Bursiewicz
Utbildningspolitisk sakkunnig
041 515 2230
nikolas.bursiewicz@syl.fi