Hur ser en studerandes dröm ut år 2026?
Tidigare var svaret enkelt. Att få en studieplats, lära sig något nytt, utexamineras, få arbete och hitta sin plats i världen. Universitetet var en plats där världen öppnade sig.
De studerandes dröm har inte försvunnit, men den har förändrats.
Allt oftare handlar drömmen inte om framtidens möjligheter, utan om att klara sig genom nuet. Mitt i studierna, ett knappt uppehälle och en osäker framtid kokar drömmen för många studerande ner till en enda fråga: klarar jag det här?
De studerandes vardag präglas av ständig osäkerhet. Uppehället är knappt, utsikterna på arbetsmarknaden instabila och nyheterna fylls av kriser, krig och klimatkatastrofer. Samtidigt förväntas allt mer av de studerande: snabbare utexaminering, effektivare prestationer och ständig konkurrenskraft.
Det är alltså inte konstigt att ungas och studerandes framtidstro vacklar.
Enligt Ungdomsbarometern 2025 som publicerades den här veckan är ungas framtidstro den svagaste i barometerns mäthistoria. Endast 17 procent förhåller sig optimistiskt till världens framtid. Samtidigt ökar ensamheten bland unga och upp till en tredjedel av högskolestuderandena upplever betydande psykisk belastning.
Framtiden har aldrig visat sig lika osäker för unga som nu. Och ändå fortsätter de studerande att bygga en bättre framtid. Det är just där kärnan i studielivet finns.
De studerande har alltid varit mer än bara framtidens arbetstagare. De har varit framtidsbyggare. Den finländska studentrörelsen har en lång historia som bärare av samhälleligt hopp. När samhället har varit på väg att sjunka ner i förtvivlan har de studerande visat att en annan framtid är möjlig. Det har inte funnits utrymme att ge upp drömmen om en bättre morgondag, och det gör det inte heller nu.
Därför är framtidstro inte bara en känsla. Den är en samhällelig resurs.
Framtidstron påverkar om man vågar söka sig till utbildning, om det är möjligt att bilda familj eller om man över huvud taget kan sträva efter sina egna drömmar. Unga människors framtidstro påverkar på lång sikt hela samhället: kunskapsnivån, kriståligheten, tillväxten, födelsetalet och till och med demokratins tillstånd.
Ett samhälle där de studerande inte vågar drömma upphör att bygga framtiden.
Därför skapas ungas framtidstro inte med bara ord. Nu är det hög tid för handling. Vi behöver en studerandehälsovård med goda resurser, ett tillräckligt uppehälle och en utbildningspolitik som skapar möjligheter i stället för att stänga dörrar för de studerande.
Det bästa vapnet mot brist på framtidstro är att få drömma.
De studerandes drömmar är inte bara personliga önskningar, utan visioner om en bättre värld: ett mer hållbart samhälle och en rättvisare framtid.
Vi studerande är vårt samhälles framtid, men också en resurs redan i dag. Därför är det nu dags att försvara de studerandes rätt att drömma.
Och att göra drömmarna till verklighet.
Mer information:
Jesse Häyhä
Socialpolitisk sakkunnig
044 796 1200
jesse.hayha@syl.fi