De ungas förtroende för sin egen förmåga är övertygande: sju av tio unga som eftersträvar examen tror att de kommer att uppnå sina mål. Många tror att de till och med klarar av en högre examen än det nuvarande målet. Denna ambition är en samhällelig motor som man bör värna om. Detta är särskilt viktigt när man i den nationella utbildningsvisionen strävar efter att öka andelen högskoleutbildade unga vuxna till 50 procent. För närvarande hör Finland dock till den svagaste tredjedelen av OECD-länderna i andelen högskoleutbildade unga vuxna.

Det finns en enorm potential bland unga som vill vara en del av högskoleutbildningen. För att denna potential inte ska bli outnyttjad, oavsett bakgrund, måste den avgiftsfria utbildningen bevaras som en hörnsten i systemet. Det är det primära sättet att säkerställa att utbildningsvägarna är öppna för alla unga. För att höja kompetensnivån i Finland krävs en parlamentariskt godkänd plan som överskrider regeringsperioderna och som förbinder sig till att permanent stärka finansieringen av och resurserna för utbildningen. En långsiktig resursfördelning skulle göra det möjligt att permanent öka antalet nybörjarplatser.

De unga vill utbilda sig och är beredda att arbeta för det. Utbildningen ses som en betydelsefull väg, som inte bara erbjuder verktyg för att klara sig, utan också ger inre tillfredsställelse. Även om attityderna är positiva avslöjar barometern också oroväckande baksidor. De unga lever under ett ständigt tryck av förväntningar och pressen från utbildningen har satt djupa spår i deras vardag och identitet. Det nuvarande systemet kräver en snabbare examineringstakt och felfria val redan i ett tidigt skede. När utbildningens bildande roll och inlärningsglädjen begravs under prestationsångest riskerar samhället att förlora något väsentligt.

Att höja kompetensnivån är en kritisk utmaning. Andelen högskoleutbildade i åldern 25–34 år har trampat på ställe under hela 2000-talet. Resultaten från ungdomsbarometern visar att uppnåendet av målen inte är beroende av de ungas vilja. För att potentialen ska kunna utnyttjas fullt ut krävs dock lösningar på systemnivå: långsiktig finansiering, permanent ökning av nybörjarplatser, bättre flexibilitet i utbildningsvägarna för att skingra rädslan för felaktiga val samt tryggande av studiehälsan och utkomsten. På så sätt utgör den ekonomiska osäkerheten inget hinder för att avlägga examen.

Samhällets budskap till de unga är ofta motsägelsefullt: de borde utexamineras snabbt, effektivt övergå till arbetslivet, rädda planeten och bilda familj för att nativiteten inte ska rasa. Som en 21-åring konstaterar i barometern: ”Oavsett vilken väg den unga tar så är den fel enligt någon instans”. Vi måste se till att den starka viljan hos de unga inte vacklar redan innan examen. Tron på utbildning är ett löfte om framtiden. Vi måste se till att detta löfte är värt att leva upp till för den unga själv. Utbildningssystemet ska stödja den ungas förtroende till sig själv och erbjuda utrymme för en genuin bildning.

Denna generation är beredd att ta tag i framtidens utmaningar och ser bildningen som en stor möjlighet. Det är en nationell fråga om stolthet som samhället måste stödja med alla medel.

Mer information: