Framtiden är för en unga – eller kanske inte?

Rättvisa mellan generationer innebär att säkra minst lika bra förutsättning som för föregående generation för kommande generationer. Det här är ett grundläggande villkor för intern rättvisa inom varje tidigare generation.

Enligt SHVS hälsoundersökning har studerande rikligt med psykiska problem. Sedan år 2000 har antalet diagnostiserade depressioner och ångeststörningar ökat märkbart. Av de som svarade på undersökningen upplevde 30 % psykiska svårigheter. Av högskolestuderande kände en tredjedel av betydande stress. Kvinnor var oftare utmattade av sina studier än män.

Utgående från undersökningar är det här inte en tid som uppmuntrar unga att bilda familj. I diskussionen om att kombinera arbete och familj framhävs statens och arbetsgivarnas kostnadsperspektiv och maximering av arbetskarriärerna. Det ställs stora intellektuella och emotionella krav på den studerande generationen: komprimerade studier, kortare hemvård av barn, att söka krävande arbetsuppgifter och att förlänga tiden i arbetslivet. Det verkar som om betydelsen av nära människorelationer som en grundläggande kraft i livet glöms bort.

Väestöliittos ståndpunkt i att bilda familj är att varje vuxen person ska ha möjlighet att uppnå sin barnönskan, dvs. så många barn personen vill ha. Det är alldeles lika acceptabelt att leva utan barn, både ensam och i ett parförhållande.

Grundläggande i familjepolitiken är att stödet är långvarigt och på en rimlig nivå. Ett konkret sätt inom en konsekvent familjepolitik vore att korrigera studiestödsnedskärningarna genom att införa ett försörjartillägg i studiestödet. Det skulle också sända ett budskap om att samhället välsignar det modiga beslut som en del unga tar att skaffa barn under studietiden.

 

Eija Koivuranta

VD

Väestöliitto

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >