Har studentfamiljer råd att studera på studiesöd?

Förra året föddes endast cirka 55 000 barn i Finland. I en tid då nativiteten nått rekordlåga siffror borde inte samhället ha råd att ytterligare försämra de ekonomiska förutsättningar för de av befolkningen som är i bästa barnalstringsålder att bilda familj. Antalet födda har sjunkit till det lägsta på årtionden.

I augusti 2017 träder de nedskärningar i studiestödet som riksdagen beslutat om i kraft. Studiestödsnedskärningarna och andra försämringar i förmåner inverkar på ekonomin för studerande med barn på många sätt. En studerande som har barn och låga inkomster får inkommande höst 86 euro mindre studiepenning i månaden. Bostadsbidraget för studerande med barn sjunker också med i medeltal 10–20 euro i månaden, mestadels till följd av att behovsprövningen för just studerande med barn skärps. Det här är väldigt motstridigt, för just höga utgifter för boende har ett betydande samband med ekonomiska problem bland studerande med barn.

Utkomststödet är en sista form för försörjning, till vilken även den studerande och hens familj är berättigade då när inkomster och tillgångar inte räcker för att täcka nödvändiga vardagliga utgifter. Studerande med barn lyfter utkomststöd oftare än andra studerande. Särskilt studerande som är ensamförsörjare återfinns bland dem som lyfter utkomststöd.

Så utkomststödet beräknas beaktas som inkomst personen och alla familjemedlemmars disponibla inkomster. Till den studerandes disponibla inkomst räknas hela studiestödet, inklusive statsgarantin för studielån. I samband med nedskärningarna i studiestödet beslöt man att höja studielånet från nuvarande 400 euro till 650. Redan nu lyfter studerande med barn oftare studielån än andra studerande. I och med att statsgarantin för lån ökar med 250 euro räknas som inkomst för studerande, så skärs utkomststödet i sin tur ned. Med andra ord så är studerande med barn till skillnad från andra låginkomsttagare tvungna att i allt högre grad finansiera utgifter kopplade till barn med hjälp av studielån.

Flera undersökningar visar att det att få barn är en delorsak till skillnaderna mellan kvinnor och män i karriärs- och löneutveckling. Familjebildning klipper av kvinnors arbetskarriärer och påverkar i allmänhet kvinnors karriär- och löneutveckling negativt. Fenomenet benämns karriärs- eller lönediskriminering. Av det följer ur såväl individuellt som samhälleligt perspektiv ett underutnyttjande av resurser i relation till investering i utbildning. I de studentfamiljer där det finns två vårdnadshavare är det vanligare att kvinnan studerar och är den som erhåller studiepenning. Ensamförsörjarstuderande är i huvudsak kvinnor. De nedskärningar i studiestödet som riksdagen beslutat om drabbar särskilt studentfamiljer och ökar även ojämställdhet mellan kvinnor och med avseende på karriär och löneutveckling.

Ett studiestöd som skulle vara på en högre nivå än riksdagens nedskärningar eller ett tillägg för studerande med barn skulle korrigera de stödförluster som reformen medför för studerande med barn. Dessutom skulle de jämna ut inkomstskillnader mellan könen och stöda särskilt kvinnor som vårdar barn att slutföra sina studier. Att få barn före en är i arbetslivet kunde förbättra särskilt kvinnors arbetskarriärer. Framförallt skulle det möjliggöra för studerande med barn att finansiera sina studier genom studiestöd istället för arbete. Det skulle också ge en möjlighet att skaffa barn under studietiden eller redan före den.

 

Antti Hallia

Skribenten är socialpolitiskt sakkunnig vid Finlands studerandekårers förbund SAMOK

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >