Den ekonomiska inverkan av de finländska universiteten på Finlands ekonomi har utvärderats. FSF deltog i ett projekt som koordinerades av Finlands universitet UNIFI rf och som var ett samarbete mellan Finlands Näringsliv (EK), Akava och Bildningsarbetsgivarna. Enligt det skotska företaget BiGGAR Economics skapar de finländska universitetens verksamhet ett bruttoförädlingsvärde på 14,2 miljarder euro för Finlands ekonomi och cirka 136 000 arbetsplatser i Finland. En euro som satsas på de finländska universiteten ger i genomsnitt 5,26 euro i mervärde för den finländska ekonomin. Dessa siffror inkluderar både direkta och indirekta effekter. De är låga värderingar, och den verkliga inverkan torde vara större.
Den ekonomiska inverkan av de finländska universiteten består av universitetens kärnverksamhet, student- och frivilligarbete samt konsumtion, den löneförmån som anställda med en högre utbildning får, den ekonomiska och innovativa vinsten som universiteten skapar samt folkhälsoeffekter. Den vinst som studerande ger är cirka 2 miljarder euro, cirka 14 % av total vinst. I rapporten konstateras att studerande och universitet även stimulerar det lokala näringslivet på olika håll i Finland.
Politiska beslut grundar sig alltid på något slags uppskattningar av åtgärdernas effekter. Effektutvärderingar har blivit allt viktigare i den offentliga debatten. Den ekonomiska diskursen dominerar dagens politiska debatt, och det borde vara möjligt att sätta en prislapp på varje beslut. Tidigare har det inte gjorts en liknande utvärdering av de finländska universitetens ekonomiska inverkan, och nu får vi något mer konkret att grunda våra argument på. Det torde vara första gången som de ovannämnda organisationerna samarbetar så tätt.
Denna utvärdering ger förhoppningsvis en vitamininjektion för den offentliga debatten om utbildning och forskning. På sistone har särskilt vissa ekonomer framhävt den nytta som högre utbildning ger individen och av den anledningen krävt terminsavgifter för studerande. Denna rapport visar att det finns en betydligt större ekonomisk vinst. Fastän löneförmån är sant, innebär det också mer produktivt arbete och högre skatter.
Utbildning, forskning och vetenskap skapar även större samhällelig nytta som inte kan räknas i pengar. Sambandet mellan mänskligt kapital och psykiskt välbefinnande och lycklighet är uppenbart i stor utsträckning. De samhällen som uppskattar utbildning är mer sannolikt öppnare, mer toleranta och mer stabila än länder där utbildningsnivån är låg. I Finland har man traditionellt uppskattat utbildning och dess roll i det självständiga Finlands historia är obestridlig.
I Finland pågår för tillfället regeringsförhandlingarna, och nedskärningarna i utbildningen har varit ett av de mest kritiserade besluten av regeringen Sipilä. Nu är det möjligt att ändra riktning och erkänna utbildningens, vetenskapens och bildningens betydelse för den finländska samhällsekonomin. Universiteten är inte bara ett kostnadsbelopp utan också en lönsam investering i hela samhället.
