På FSF:s kansli har vi sett fram emot utkastet till regeringsprogrammet. Förra veckan publicerades det här utkastet, som bekräftades senare under samma vecka. De följande fyra åren kommer utbildningspolitiken att basera sig på Antti Rinnes regeringsprogram. Vad säger egentligen det nya regeringsprogrammet om högre utbildning?
Det blir mer flexibelt att studera kontinuerligt
De mest iögonfallande utbildningspolitiska riktlinjerna är regeringens planer att göra högskolesystemet mer plattformsbaserat och främja kontinuerligt lärande. Regeringsprogrammet målar upp en bild av ett högskolesystem där olika typers studerande kan studera oberoende av organisationsgränser och geografiska begränsningar. Glädjande nog liknar inskrivningen plattformsmodellen för finländska högskolor som FSF, Högskoleutbildade samhällsvetare och Finlands Ekonomer har tänkt ut.
Regeringen reformerar kontinuerligt lärande inom de närmaste åren enligt regeringsprogrammet. Möjligheten att utveckla ens egna kompetens livet ut är en värdefull fördel för både nuvarande och framtida universitetsstuderande. Inskrivningen beskriver dock inte hur reformen ska arrangeras och vem som ska finansiera den. Diskussionerna på sista tiden visar att utvecklingsarbetet inte kommer att vara enkelt. Ett tecken på det är att regeringen ska genomföra reformen på trepartsbasis med beaktande av utbildningsanordnare.
Regeringen satsar 5 miljoner euro på kontinuerligt lärande samt på en samarbets- och grundmodell för högskolor. Därtill utlovar regeringen sammanlagt 15 miljoner euro till kontinuerligt lärande under åren 2020‒2022. Båda satsningarna är viktiga: särskilt vad angår kontinuerligt lärande finns bekymret att resurserna annars ska dras från examensutbildningen.
Nödvändiga satsningar på utbildning
Utöver plattformsmodellen och kontinuerligt lärande utlovar regeringsprogrammet allmänna satsningar på högskoleutbildning. Regeringen planerar att öka universitetens basfinansiering med 40 miljoner euro om året och återställa till fullt belopp de indexhöjningar som frystes under förra regeringsperioden. Regeringen kommer under tre år att satsa 150 miljoner euro på forskning och utveckling-helheten som leds av Business Finland.
Det är också en lovande inskrivning att förutsägbar basfinansiering ska få en starkare roll inom högskolefinansieringen. Det här borde i fortsättningen synas positivt i studerandenas vardag, då universiteten kan satsa på långsiktig forskning och undervisning i stället för korta projekt.
Däremot kommer regeringens mål att betydligt öka antalet nybörjarplatser vid högskolor inte att uppnås utan öronmärkta pengar. Bakgrunden till inskrivningen är Visionen för högskoleutbildningen och forskningen år 2030, vilkens målsättning är att öka antalet högskoleutbildade i unga åldersgrupper till 50 procent före 2030 och på så vis vända den långvariga trenden med den sjunkande utbildningsnivån och minska anhopningen av sökande. Reformen kommer väl till pass. Risken finns dock att de utlovade tilläggssatsningarna inte räcker till att täcka de resurser som behövs för att ordna utbildningen i takt med det ökade antalet nybörjarplatser.
Efter de senaste årens nedskärningar i utbildningen är satsningarna uppfriskande och väldigt nödvändiga. Även om tilläggen inte täcker det som den förra regeringen skar ner, visar de att den nya regeringen erkänner utbildningens värde.
Läsårsavgifterna avskaffas inte, men uppehållstillstånden ska förlängas
En särskilt värdefull inskrivning är att högskoleutbildning som leder till examen ska förbli avgiftsfri, även om det inte helt stämmer överens med nuläget. Finland har i bruk läsårsavgifter för studerande från länder utanför EU- och EES-områden, och regeringsprogrammet ämnar inte avskaffa dem. Det är dock meningen att fortsätta följa upp och utvärdera införandet av avgifterna. FSF har som mål att examensinriktad utbildning ska vara avgiftsfri för alla.
En positiv förändring är att i fortsättningen ska utländska studerande få uppehållstillstånd för hela den tid de avlägger examen och för två år i stället för ett år efter utexamineringen. Dessutom ska tillståndspraxis underlättas och processerna göras smidigare. Regeringsprogrammet nämner att universitetsdemokratin ska värnas om, vilket är en glädjande detalj. Det är viktigt att de studerande har representation i högskolornas alla beslutsfattande organ, och det här behöver främjas. Inskrivningen om att universitetens administrativa autonomins läge ska värderas ger möjligheter att stärka universitetsdemokratin.
Utbildningspolitiken ska betraktas som en helhet också i fortsättningen
Regeringens arbetsfördelning har placerat högskolepolitiken med forsknings- och kulturpolitiken och skilt den åt från andra utbildningsnivåer. Centerns Annika Saarikko börjar som forsknings- och kulturminister. Hanna Kosonen vikarierar för hen i ett år från och med augusti. Vänsterförbundets Li Andersson har utnämnts till undervisningsminister.
Omfördelningen av portföljer kan visa sig vara välkommet. Det är i varje fall viktigt att utbildningspolitiken betraktas som en helhet även i fortsättningen (bl.a. antagning av studerande) eftersom åtgärder hos en utbildningsnivå oundvikligen kommer att påverka även andra nivåer.
FSF önskar även under denna regeringsperiod att delta i reformen och utvecklingen av universitetsutbildningen, och regeringsprogrammet ger utbildningspolitiken en positiv stämning för första gången på länge. Nu har vi möjligheten att göra gott.
Ainomaija Rajoo
Utbildningspolitisk sakkunnig vid FSF
