Potentialen till samarbete mellan näringslivet, i synnerhet små och medelstora företag (SME-företag) och utländska examensstuderande har till stor del förblivit outnyttjad.  Samarbetet med stora företag fungerar bra, men inom SME-sektorn är det sämre ställt. Det är förvånande, eftersom 23 procent av små och medelstora företag bedriver internationell affärsverksamhet. I Finland finns det alltså cirka 65 000 små eller medelstora företag som exporterar varor eller tjänster eller som bedriver någon annan slags affärsverksamhet utomlands.

Då vi vet att över 20 000 utländska examensstuderande studerar vid finländska högskolor kan vi se att relationstalet skulle tala för relativt goda möjligheter till intensivt samarbete mellan SME-företag och internationella studerande. Men så är inte fallet.

Jag deltog i ett projekt vars syfte var att utreda de små och medelstora företagens motiv till att dra nytta av internationella experter. Som slutsats delades företagen in i fyra olika kategorier:

1. Internationaliserarna är små och medelstora företag som har velat dra nytta av en internationell studerandes kompetens i sin internationalisering. Företagen är redan aktiva på den internationella marknaden eller håller på att sätta igång sin exportverksamhet. Internationella experter har till exempel anställts för projektarbete för att utföra marknadsundersökningar och dela med sig av sin lokalkännedom.
2. Talent hunters är ofta små och medelstora företag som redan är internationella, och då spelar expertens bakgrund ingen roll. Då förväntar sig företaget att den internationella experten ska ha specialkompetens, beredskap för utveckling eller nya synpunkter på utvecklingsarbetet.
3. Inhemska internationaliserare är små och medelstora företag som anställt en internationell expert som extra hjälp, eller som haft behov av att stärka sin kompetens i tjänsterna de erbjuder sina utländska kunder. Förutom extra resurser får företaget erfarenhet av ett mer internationellt verksamhetsfält och en möjlighet till språkbad.
4. Företagen med samhällsansvar tar in utländska studerande som läroanstalterna erbjuder för inlärning i arbetet eller korta praktikperioder. Företaget får en extra resurs för sitt arbete, men deras motiv kan också vara att utveckla arbetsgemenskapens språkkunskaper och kulturkännedom. Samhällsansvaret kan också ses som en imageskapande faktor som kunder uppskattar. Dessa företag har i synnerhet tagit in utländska yrkesstuderande för inlärning i arbetet, och en stor del av företagen fungerar lokalt på den inhemska marknaden.

Vad försöker jag säga? Att de små och medelstora företagen är olika, och företagens motiv till samarbete varierar. Förutom sin hisspresentation måste utländska examensstuderande också kunna sälja sin kompetens till företaget. Det är viktigt att företagen kan se den nytta som en utländsk studerande kan medföra för utvecklingen av affärsverksamheten.

Var kunde det då behövas gemensam utveckling? Näringslivet, och i synnerhet de små och medelstora företagen, vill ha mer information och marknadsföring om möjligheterna i att dra nytta av de internationella experternas kompetens. Dessutom behöver företagen som inte ännu tagit in internationella experter stöd med språkproblem och kartläggning av lämpliga arbetsuppgifter. Samtidigt bör man lindra farhågor beträffande administrationen. Rekryteringen ska vara lätt.

På det stora hela är budskapet från de små och medelstora företagen uppmuntrande: den nytta man kunnat dra av att anställa internationella experter är större än de utmaningar man mött till exempel i form av ett större behov av handledning eller studerandens bristande språkkunskaper.

Mika Tuuliainen
@MikaTuuliainen
Finlands Näringsliv