Rädda generation Y

 

I allmänhet är det de unga som mest påverkas av en ekonomisk recession. På 1990-talet lanserades begreppet Generation X för att beskriva de personer som föddes på 1960–1970-talen och vars inträde i arbetslivet skedde i mitten av recessionen i början av årtiondet. Man var rädd att denna åldersgrupp hamnar i en ond cirkel av korttidsanställningar utan utsikter för en bättre framtid. I Finland blev 1990-talets recession relativt snabbt en depression, som blev dock relativt kortvarig. Majoriteten av Generation X hittade sin plats snabbt även i Finland – mot förväntningarna –och nådde upp till tidigare generationers levnadsstandard.

Efter finanskrisen har man i industriländerna upplevt en lång period av långsam ekonomisk tillväxt, och då har Generation Y, som föddes på 1980-talet, försökt hitta sin plats på arbetsmarknaden. Situationen för denna generation ser mer utmanande ut i många avseenden jämfört med Generation X. Fast recessionen är nästan över, finns det inga utsikter för en högkonjunktur som skulle motsvara uppgångsperioden i början av millenniet – inte heller i Finland eller på andra håll i världen. När befolkningen blir äldre, minskar kapitalstocken och arbetsproduktiviteten, och det föreligger en risk att den ekonomiska tillväxten mattas av för en lång tid jämfört med tiden före finanskrisen.

I Finland har recessionen satt sina spår i inkomstutvecklingen och ställning på arbetsmarknaden, särskilt för de personer som föddes på 1980-talet. Med deltagande i arbete avses andelen arbetskraft som står till arbetsmarknadens förfogande antingen som sysselsatta eller åtminstone som arbetslösa arbetssökande. Enligt beräkningar av Finlands Bank var deltagande i arbete för de personer som föddes mellan åren 1980 och 1985 nästan fyra procentenheter lägre år 2015 i förhållande till genomsnittligt deltagande för personer i samma ålder på lång sikt. Att sluta söka arbete kan förklaras med hjälp av det dåliga sysselsättningsläget för denna generation. Sysselsättningsutvecklingen är svag, särskilt för de personer som föddes på slutet av 1980-talet, jämfört med sysselsättningsutvecklingen för de personer i samma ålder som föddes på 1970-talet.

Det försämrade sysselsättningsläget syns också i inkomstutvecklingen för Generation Y. Ökningen i disponibla inkomster i förhållande till den allmänna inkomstutvecklingen har minskat kraftigt för de personer som föddes i mitten av 1980-talet jämfört med inkomstutvecklingen för tidigare åldersklasser. Situationen är i detta avseende värre än i slutet av 1990-talet. Inkomster för Generation X, som drabbades av depressionsåren, ökade snabbt när den ekonomiska tillväxten kom igång, och Generation X fick vara med på Nokias framgång i Finland. Nu har den ekonomiska situationen varit dålig under en längre tid och utsikter i ekonomin verkar sämre också på lång sikt.

Sysselsättningsutvecklingen för Generation Y beror både på tillgång och efterfrågan på arbete. Kan Generation Y erbjuda rätt kompetens på rätt plats i rätt tid? Som universalmedel för att förebygga utslagning från arbetslivet för de unga erbjuds satsningar på utbildning – och på goda grunder. Trots att det talas mycket om ökad arbetslöshet bland akademiker, är högre utbildning fortfarande en lönsam investering. Inkomsterna under livet för de personer som har avlagt akademisk examen är fortfarande i genomsnitt högre än inkomsterna under livet för de personer som har lägre utbildning. Dessutom är risken för arbetslöshet mindre för de personer som har avlagt akademisk examen än den är för andra. I den andra änden finns de personer som bara har avlagt examen på grundnivå, vars inkomstutveckling har gått bakåt under de senaste åren – även i förhållande till de personer som har avlagt examen på mellannivå.

Trots alla fördelar med utbildning finns det tecken på att tron på dess styrka håller på att tyna. Antalet studentexamina minskar något sedan början av millenniet, och gymnasieutbildning har förlorat i popularitet, särskilt hos pojkar. När läroanstalterna konkurrerar om studerande, garanterar inte ens bra sysselsättningsutsikter populariteten av ett utbildningsprogram. Exempelvis har antalet sökande till utbildningsprogrammen för diplomingenjörer minskat med en femtedel på fyra år. Det faktum att de unga både drar sig tillbaka från arbetsmarknaden och att de inte värderar utbildning så mycket kan vara ett tecken på att de yngre generationerna värdesätter fritid mer än tidigare och arbete och konsumtion mindre. Det är möjligt att den så kallade Do What You Love-rörelsen har blivit mer populär bland de unga. Enligt den är det viktigare att följa sina drömmar än att försöka få ett fast jobb.

Det är också möjligt att den tekniska utvecklingen har påverkat våra val mellan arbete och fritid. När världen av sociala medier och dataspel är lättillgänglig och nästan gratis, har det att leva på låga inkomster blivit ett mer acceptabelt alternativ för arbete eller studier än tidigare. Professor Lawrence Summers uppskattade nyligen att om den nuvarande utvecklingen fortsätter, kommer var tredje man i arbetsför ålder att vara utanför arbetslivet i Förenta Staterna år 2050. Summers påpekade att en möjlig förklaring till att män drar sig tillbaka från arbetsmarknaden är att de värdesätter fritid mer än arbete.

Vi kanske måste skydda de unga mot robotar och globalisering samt sina egna val. De val som vi gör när vi är unga gällande arbete och fritid påverkar vår framtid. Dessa val kan påverkas med hjälp av incitament, och därför ska det löna sig att arbeta och studera även i framtiden.

 

Petri Mäki-Fränti, senior ekonom, Finlands Bank

 

Källor:

 

Kinnunen, H. – Mäki-Fränti, P. (2016), Pitkittynyt taantuma heikentää nuorten sukupolvien asemaa Suomessa. Euro&Talous 11.3.2016. http://www.eurojatalous.fi/fi/2016/artikkelit/pitkittynyt-taantuma-heikentaa-nuorten-sukupolvien-asemaa-suomessa/

 

https://www.ft.com/content/eb0c4aa4-80b5-11e6-8e50-8ec15fb462f4

 

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >