Ramförhandlingarna: Små justeringar för att uppdatera kompetens, behov av bättre generationspolitik

Våren har äntligen anlänt och ett säkert vårtecken är också regeringens förhandlingar om ramarna för de offentliga finanserna för nästa år, där regeringen fattar beslut om riktlinjerna för dem. På agendan i år var sysselsättning, kompetens och att motverka ojämlikhet. I början av regeringsperioden genomförde regeringen betydande nedskärningar bland annat i studiestödet, utbildningen och den sociala tryggheten. Nu då valet närmar sig lappar regeringen en del av nedskärningarna genom små investeringar.

Under den senaste tiden har man inom utbildningen talat speciellt mycket om kontinuerligt lärande och att uppdatera kompetens. Den här diskussionen har ofta även förts i samband med Undervisnings- och kulturministeriets arbete med högskolevisionen. Vi lever i ett paradigmskifte där ett mer flexibelt, individuellt och öppet lärande utmanar den traditionella uppfattningen om lärande och studentskap.

Tillsammans med Finlands Ekonomer och Högskoleutbildade samhällsvetare har vi föreslagit en plattformsmodell för den högre utbildningen. Tankar som låter bekanta ser också ut att ha fått plats på åtgärdslistan för reformen för kontinuerligt lärande (Osaava Suomi):

  • Högskolornas utbildningsutbud och lärmiljöer öppnas upp för att såväl individer som näringslivet ska kunna utnyttja dem.
  • Det ska göras lättare och mer flexibelt att avlägga delar av examina eller mindre helheter. Digitala tjänster skapas för att stöda verksamheten.
  • Betydelsen av utbildning som inte leder till examen ökar inom den ekonomiska styrningen av högskolorna.

Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen och Arbets- och näringsministeriet inleder i samarbete en digital tjänstehelhet som ska stöda kontinuerligt lärande. Helheten ska sammanföra tjänster som stöder kontinuerligt lärande, tjänster för att kartlägga och identifiera kompetens, tjänster för karriärplanering och handledning samt tjänster för införskaffande och utveckling av kunskap. Det är inte klart hur mycket man kommer att satsa på de här projekten. Vi har påmint regeringen om att vi måste hitta hållbara lösningar för finansiering av kontinuerligt lärande.

En god nyhet för studerande är att regeringen under ramförhandlingarna reserverade 3 miljoner euro för utvidgningen av Studenternas hälsovårdsstiftelses (SHVS) tjänster till yrkeshögskolestuderande!

Inga förändringar skedde heller i högskolornas finansiering. Inför ramförhandlingarna tog FSF ställning tillsammans med Arene, Unifi, Bildningsarbetsgivarna och SAMOK för att eliminera indexfrysningen för högskolornas finansiering, men det ville inte regeringen.

Det här gången gjordes inga förändringar i stödet för högskolestuderande, men mindre bemedlade studerande på andra stadiet får ett materialtillägg på 46 euro. Medborgainitiativet om ett avgiftsfritt andra stadie samlade på slutet in de behövliga 50 000 underskrifterna. Det återstår att se vad som sker med initiativet i riksdagen. Materialtillägget är ändå säkert välbehövt och ett element som ökar jämlikheten inom utbildningen och minskar studieavbrott.

Regeringen avser underlätta sysselsättningen för arbetslösa unga genom att bereda en ändring i arbetstidslagen som skulle göra det möjligt för arbetsgivare att göra ett visstidskontrakt utan särskild orsak med unga under 30 år som varit arbetslösa minst tre månader utan avbrott. Målet, att sysselsätta unga, är viktigt, men det är klart att den här åtgärden ytterligare ökar pressen på unga och deras osäkerhet i en tid då konkurrensmiljön, den försvagade försörjningskvoten och de besparingar som redan genomförts hela tiden skyfflar över mer ansvar på de unga.

Ett bra sätt att stöda sysselsättningen anser FSF vara att göra det möjligt att studera när en får utkomstskydd för arbetslösa. För närvarande gäller reformen korta yrkesinriktade färdigheter eller studier som stöder entreprenörskap och bidrar till att fylla förutsättningarna för aktivitet inom aktiveringsmodellen. I framtiden borde alla studerande och alla branscher behandlas jämlikt och konsekvent gällande studier under arbetslöshetsskyddsperioden. Vi anser också att spetsprojektet för att ge deltidsarbetsföra en väg in i arbetslivet är en viktig åtgärd för att öka sysselsättningen. Att möjliggöra deltidsarbete stöder målet att förlänga arbetskarriärerna i mitten och bemöter brytningsskedet i arbetslivet och olika livssituationer.

 

De avslutade ramförhandlingarna är de sista för den här regeringen och tematiken om att stärka sysselsättningen har varit genomgående under hela regeringsperioden. På den senaste tiden har sysselsättningen ökat och tempot på statens skuldsättning minskat. Finansministeriets släng om att ”vi inte kan leva med händerna i framtida generationers fickor” beskriver ändå en vilja att göra politik som beaktar rättvisa mellan generationerna. Men vi måste ändå fråga oss om det räcker att statens skuldsättning är långsammare för att ersätta kommande generationer för det att man samtidigt fattat beslut och gjort inbesparingar som begränsar ungas möjligheter? En mer mångsidig analys av rättvisa mellan generationerna vore definitivt på sin plats.

 

Miika Tiainen

FSF:s ordförande

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >