Alla tecken tyder på att vi går mot en omställning. Ekonomins, produktionens och konsumtionens nuvarande strukturer är inte hållbara, varken med tanke på planetens eller samhällets framtid. Utöver klimatförändringen måste vi hitta lösningar på problem som rör sinande naturresurser, växande energibehov och global ojämlikhet. Alla dessa hänger samman och det är omöjligt att lösa ett problem utan att lösa de övriga. Studerande kan vara en del av det genomgripande förändringsarbetet genom att bygga en mer hållbar framtid och förbereda sig på att leva där.
År 2025 brinner Europa mer än någonsin. Bränderna har ödelagt en rekordstor areal på en miljon hektar, och de pågår fortfarande. Den globala höjningen av medeltemperaturen överskred gränsen på 1,5 grader i fjol och man har uppskattat att medeltemperaturen i Finland har stigit med upp till 3,4 grader jämfört med den förindustriella tiden. I Finland slogs värmerekord åren 2024 och 2025. Felaktig information och desinformation om klimatförändringen sprids både på gräsrotsnivå och i staternas rapporter. Investeringar i olja, kol och gas görs fortfarande. Glaciärerna fortsätter att smälta och orkanerna är allt mer oförutsägbara.
Naturens, fysikens och kemins lagar är så komplext sammanlänkade att det är omöjligt att skilja klimatfrågor från andra problem på jordklotet. Förändringar i internationella relationer eller tekniska innovationer kan orsaka enorma förändringar till exempel i energiproduktionen eller skogsavverkningen. Klimatgärningar handlar därför också om naturresursernas tillräcklighet, produktionskedjornas hållbarhet, tillgången till mat och vatten, ozonskiktets återhämtning och naturens livskraft. Arbetet handlar inte bara om att minska koldioxidutsläppen, utan också om att bygga upp ett nytt samhälle och anpassa oss till det. Det är fråga om en omställning som kommer att påverka arbetsplatser, produktionen, konsumtionen, trafiken, energin och många andra grundpelare i dagens samhälle.
Det står klart att omställningen inte blir lätt för någon. Inte för konsumenterna som lever under villkor satta av ett system som bygger på ständig tillväxt och själviskhet, och inte heller för dem som en gång skapade detta system. Klimatförändringens och klimatarbetets konsekvenser kommer att drabba oss på olika sätt och omställningen kommer att vara lättare för vissa än för andra. De makthavande beslutsfattarna och ledarna definierar hållbarheten, väljer grundpelarna för ett hållbart samhälle och vem som vinner i omställningen och vem som förlorar. Arbetet för ett rent klimat och hållbara strukturer måste göras grundligt för att vi inte ska upprepa de misstag som ledde till den nuvarande situationen. Vi behöver inte fler giriga människor eller institutioner som samlar makt och resurser på jordklotets bekostnad.
Klimatarbetet kräver därför mer än beslut bakom låsta dörrar. Framtiden formas av hur beslut och strategier verkställs. I diskussionerna behövs förutom vetenskapsmän och beslutsfattare även personer som kommer att påverkas av besluten. Det vi gör idag påverkar hurdana förhållanden vi lever i i framtiden, medan det vi inte gör formar de utmaningar vi kommer att stå inför.
Därför måste studerande delta i diskussionen. Vi måste värna om vetenskapen och hållbarhetsfrågor bör i allt högre grad integreras i den. Jag anser att studerandes roll är att lyssna, lära sig och säkerställa att vi och kommande generationer förstår betydelsen av hållbarhetsomställningen och får ändamålsenlig utbildning i ämnet. Vi måste vara klokare än våra föregångare för att kunna främja det arbete som redan har påbörjats och hitta de lösningar som ännu inte har hittats.
Sara Taskila
Ordförande för FSF:s klimatnätverket
