Miljöministeriet har bett Finlands studentkårers förbund (FSF) om ett utlåtande om lagförslaget om förbättring av villkoren för bostadssparsystemet. FSF understöder regeringens proposition om att sänka BSP-lånets självfinansieringsandel från 10 procent till 5 procent, höja statsborgens andel från 90 procent till 95 procent och förlänga BSP-lånets maximala lånetid från 25 till 40 år.

FSF anser att ändringarna är motiverade, eftersom de skulle förenhetliga villkoren för BSP-lånet med villkoren för andra bostadslån för köpare av en första bostad. Detta kunde underlätta anskaffningen av en första bostad särskilt i tillväxtcentrum. Den nuvarande höga självfinansieringsandelen kan vara en kännbart hög tröskel för att skaffa en bostad, i synnerhet i områden där bostadspriserna är höga.

Samtidigt betonar FSF att utvecklingen av BSP-systemet bör granskas som en del av helheten när det gäller de studerandes försörjning, boende och skuldsättning. En förbättring av BSP-villkoren löser inte ensam utmaningarna med att skaffa en första bostad om de studerande inte har tillräckliga möjligheter att spara.

Under denna valperiod har det skett betydande nedskärningar i studerandes försörjning och studiestödet har blivit allt mer lånebetonat. Studielånsbeståndet har ökat till över sex miljarder euro och en magister som utexaminerades 2025 hade i genomsnitt nästan 25 000 euro i studielån. FSF uppskattar att lånebeloppen per studerande snabbt kan öka till 30 000 euro under de närmaste åren.

Den ökande studielånsbördan påverkar också ungdomarnas möjligheter att skaffa en egen bostad. En betydande studieskuld kan försvåra både möjligheterna att spara till en första bostad och att få ett bostadslån. Detta kan skjuta upp anskaffningen av en egen bostad till långt efter att man har blivit färdig med studierna.

FSF lyfter också fram risken för att BSP-besparingarna används till andra behov. När studerandenas försörjning blir sämre kan det långsiktiga sparandet äventyras om besparingarna behövs för nödvändiga utgifter. Det faktum att studerandena övergår till att omfattas av studiestödets bostadstillägg ökar osäkerheten, särskilt under de månader man inte studerar och man inte får stöd för boendet. I brist på sommarjobb kan den studerande i sista hand bli tvungen att ty sig till utkomststöd, vilket förutsätter att man har använt de besparingar som finns och lyft studielån.

Dessutom kan en försörjning som är lånebetonad öka studerandenas sociala och ekonomiska differentiering. Studerande som kommer från en bakgrund med goda inkomster har bättre möjligheter att undvika att ta lån och att spara pengar, medan studerande från familjer med låga inkomster till stor del kan bli tvungna att finansiera sina studier med skulder.

FSF betonar att BSP-systemet ska vara ett genuint attraktivt, flexibelt och förutsägbart verktyg för att skaffa en första bostad och stödja ungas jämlika möjligheter att skaffa en egen bostad. För att underlätta köpet av en första bostad krävs, förutom att BSP-villkoren utvecklas, även en tillräcklig och förutsägbar försörjning för de studerande, så att de ungas boendemöjligheter inte differentieras utifrån ekonomisk bakgrund.

Mer information:

Sonja Naalisvaara
Socialpolitisk sakkunnig (studentekonomi, boende)
040 687 6353
sonja.naalisvaara@syl.fi