En allt större del av världens barn har nuförtiden möjlighet gå i skola. Enligt officiella uppgifter gick, till exempel år 2015, 91 % av barn i skolåldern i skolan (1), emedan ännu år 1980 gick 70 % av barnen i skolan (2). Utvecklingen är positiv men skolgången borde inte avslutas med grundskolan.
I den lägre sekundärutbildningen deltar 80 % av de unga (3). Det förekommer dock stora regionala skillnader i antalet studerande som har genomgått utbildning. Till exempel i många afrikanska länder är andelen studerande som har genomgått sekundärutbildning 40 % (4). Inom högskoleutbildningen är andelarna ännu mer märkbart lägre. Att få fortbildning efter grundskolan är dock betydande för såväl människors sysselsättning som för civilisationen. Om den växande unga befolkningen blir utan utbildning och sysselsättning kan man förvänta sig allt större otrygghet och ostabilitet.
En bättre utbildning tryggar vanligen en stabilare sysselsättning och minskar arbetslöshet (5). En högre utbildning höjer vanligen även inkomstnivån (6). Utbildning främjar alltså utvecklingen på individuell nivå. I en vidare skala kan man resonera att om man vill att länder med låg inkomstnivå verkligen ska bli oberoende, då behöver de kunnandet från sin egen högskoleutbildade befolkning för utvecklingen av sina samhällen. I övrigt styrs utvecklingen utifrån.
Trots de omfattande behoven av fortbildning stödjer merparten av de världsomfattande aktörerna inom utvecklingssamarbetssektorn grundutbildning. Av den anledningen skulle det löna sig för Finland att satsa på utvecklingen av fortbildning i länder med låg inkomstnivå. Finland har redan erfarenhet av utveckling av högskoleutbildning, exempelvis genom gemensamma projekt inom de finländska högskolorna. Ute i världen uppskattar man i hög grad den finländska utbildningen. Finland skulle ha goda förutsättningar att inom sitt utvecklingssamarbete satsa på högklassig högskoleutbildning i större omfattning än för närvarande och i det arbetet skulle det löna sig att även nyttja kompetensen som finns utanför högskolorna.
FSF vill främja utbildningens tillgänglighet inom alla utbildningsnivåer och på så vis öka likställdheten i såväl länder med låg inkomstnivå som i Finland. Ett annat av våra väsentliga mål är att förbättra utbildningens kvalitet. Utbildningens viktigaste resultat är nämligen inte examensbevisen och betygen utan ökningen av kunnandet. Ett sätt att förbättra utbildningens kvalitet är att öka de lokala studerandenas möjligheter till påverkan, eftersom studerandenas och elevernas åsikt om den mottagna undervisningen borde utnyttjas
i utvecklingen av utbildningen. FSF har genom sin långa erfarenhet möjligheter att stödja tillväxtländernas studerande för att främja sin ställning som en del av högskolegemenskapen.
Salla Mäkelä
FSF:s expert på utvecklingspolitik
1 UNICEF, 2018: https://data.unicef.org/topic/education/primary-education/
2 https://data.worldbank.org/indicator/SE.PRM.TENR.FE
3 UNICEF, 2018: https://data.unicef.org/topic/education/secondary-education/
4 Our World in Data: https://ourworldindata.org/primary-and-secondary-education
6 Asplund, R. & Maliranta, M. (2006). Koulutuksen taloudelliset vaikutukset. Helsinki: Sitra
