Kyky-projektet

Projektet koordinerades av Finlands studentkårers förbund (FSF) i samarbete med Aalto-universitetet och Tammerfors universitet samt deras respektive studentkårer. Kyky-projektet var en del av projektet Campus Conexus II och finansierades av Europeiska socialfonden. Projektet var en fortsättning på Kyky-projektet och projektet Campus Conexus I.

Resultat från projektet

Tack vare projektet är studieförmåga nu ett bekant begrepp inom universitetsvärlden. Universiteten och studentkårerna har på bred front tagit i bruk olika verktyg för att främja studieförmågan. FSF utvecklade tillsammans med sina samarbetsparter praxis och spred under hela projektets gång resultaten genom utbildningar och workshops.

Studieförmåga infördes som perspektiv vid utvecklings- och utvärderingsprocesser för utbildningen vid Aalto-universitetet och Tammerfors universitet (reformen av kandidatutbildningen, introduktionsstudier, studentenkäter). Arbete för att främja studieförmågan fortgår planenligt och organiserat vid universiteten. Projektet stödde studentkåren vid Aalto-universitetet speciellt i att välkomna nya studerande och studentkåren vid Tammerfors universitet speciellt i att utveckla utbildningen riktad till föreningar.

Inom ramen för projektet grundades ett nätverk för de som vid studentkårerna jobbar med förenings- och organisationsfrågor. Nätverket fokuserade under projektets gång speciellt på att granska sambandet mellan studieförmåga och föreningsengagemang. Studentkårerna arbetade för bättre åtkomlighet och jämlikhet samt utvecklade utbildningen för förtroendevalda och andra volontärer.

Materialet Studieförmåga genom studieiver

Målet med materialpaketet är att erbjuda universitetsgemenskaper information och inspiration för att öka studieförmågan och studieivern.

Materialet närmar sig studieförmåga och studieiver via fyra perspektiv:

1. Glädje och iver
2. Att försöka och våga
3. Kunna och klara av
4. Må bra och vårda

Materialet lämpar sig för bruk på olika nivåer vid högskolor och studentorganisationer. Det kan användas för att väcka diskussion i olika utvecklingsgrupper, workshoppar, under möten och vid kaffebordet. Vi hoppas speciellt på att studerande och personal tillsammans ska använda sig av materialet.

Materialpaketet omfattar ett häfte, kort med tankeväckande frågor, en affisch som kan modifieras och klistermärken med kommentarer. Häftet innehåller utöver grundläggande information om studieförmåga även forskning om exempelvis betydelsen av studieiver och studiefärdigheter. Det ger även idéer för hur temakorten och affischerna kan användas.

Material om ämnet

• Studieförmåga genom studieiver

Studieförmåga

Studieförmåga innebär studerandes arbetsförmåga. Studieförmågan är kopplad till inlärningsresultat, studerandes välmående och hur studierna fortskrider.

En bättre studieförmåga bidrar till att studierna fortskrider, bättre kunskap, bättre arbetsmöjligheter, men stärker även gemenskapens aktivitet och atmosfär. En studiegemenskap som värnar om studieförmågan skapar en positiv cirkel där lärarnas och personalens välmående smittar av sig på studerande och vice versa. Därmed sprider sig välmående i hela gemenskapen.

Studieförmågan består av många olika delar. Delarna påverkas av såväl samhälleliga strukturer och beslut, åtgärder som ledningen och personalen vidtar, av studentorganisationer som av varje medlem av högskolesamfundet.

Den modell för studieförmåga som används vid högskolorna och studentorganisationerna är utvecklad av överläkare Kristina Kunttu vid Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) och grundar sig på modellen för arbetsförmåga. Modellen består av fyra dimensioner som berör individen och omgivningen.

Egna resurser

Egna resurser syftar till studerandens personlighet, fysisk och psykisk hälsa, livssituation, sociala relationer och vanor som påverkar hälsan. Även socialt stöd, huruvida personer upplever att de har tillräckliga resurser, samt livshantering påverkar studieförmågan.

Såväl samhället som högskolorna kan stöda ovannämnda till exempel genom flexibla studier, stöd till studerande med barn och genom att stärka studerandes livshanteringsfärdigheter.

Studiefärdigheter

Studiefärdigheter innebär att behärska studietekniker, inklusive inlärningsstilar och studiestrategier, kritiskt tänkande, problemlösningsfärdigheter och sociala färdigheter såsom konsten att uppträda. Viktiga färdigheter som inverkar på hur studierna framskrider är även förmåga att planera studierna och i tidshantering.

Högskolan kan stöda studiefärdigheter genom särskild träning, kurser eller utbildning i studiefärdighet Större nytta uppnås ändå genom att integrera studiefärdigheter som en del av undervisningsplanerna och genom att synliggöra dem i inlärningsmålen. Genom att stärka studiefärdigheter utvecklar studerande viktiga färdigheter för sakkunnigarbete och arbetslivet.

Undervisning och handledning

Undervisningen är en mycket viktig delfaktor som påverkar studieförmågan. Den här dimensionen omfattar såväl undervisningens kvalitet, lärarnas pedagogiska kunskap, studiehandledning som kamratstöd, tutorering och lärarhandledning.

Undervisningen spelar en viktig roll för att studerande ska känna sig delaktiga i sina studier och integrerade i studiegemenskapen. Studerandes kontakter med den undervisande personalen och till exempel mångsidiga undervisningsmetoder främjar studieförmågan. Även studenttutorer och andra former av tutorering och mentorering bidrar till en bättre studieförmåga.

Studiemiljön

Studiemiljön omfattar den fysiska, psykiska och sociala miljön. Den fysiska miljön innebär olika inlärningsmiljöer och studieomständigheter, exempelvis hur studierna läggs upp, att det finns utrymmen för vila och paus, samt att högskolan är tillgänglig. Den psykiska och sociala miljön består av bl.a. interaktionen mellan studerande och personal, studieatmosfären och studiegemenskapen.

En entusiasmerande och uppmuntrande atmosfär som inte tillåter mobbning främjar studieförmågan och studerandes välmående. Det är även viktigt att studerande inkluderas i gemenskapen, såväl i sina studier som i föreningarnas verksamhet.

Källor

Kujala, J. (2009). Opiskelukykyä ja yhteisöllisyyttä. Opiskelukyvyn edistämisen suositukset yliopistoille. Helsingfors.

Kunttu, K. (2011). Opiskelukyky. I Kunttu, Komulainen, Makkonen & Pynnönen (red.) Opiskeluterveys. Helsingfors: Duodecim.