Högskolestuderande frågade om riksdagspartiernas åtagande att finansiera en höjning av utbildningsnivån. Nästan alla riksdagspartier sa att de stod bakom målet, men det fanns skillnader i konkretionsnivån.
Varningsklockorna började ringa för partierna när resultaten i OECD:s senasterapport Education at a Glance meddelades i höstas – och det med rätta. Finlands utbildningsnivå har stått stilla de senaste tjugo åren och samtidigt har våra jämförelseländer susat förbi. För fem år sedan sattes målet att höja nivån på högre utbildning för unga till 50 procent före år 2030. Nu har målet i all tysthet skjutits upp till år 2035.
I en enkät som högskolestuderande genomfört tillfrågades riksdagspartierna om deras beredskap att förbinda sig vid att höja utbildningsnivån genom att öka basfinansieringen till högskolorna. Alla riksdagspartier utom Sannfinländarna sade att de stödde målet. För att uppnå en högre utbildningsnivå för 50 procent av de unga senast år 2035 skulle det krävas en årlig ökning med 177–190 miljoner euro av finansieringen för högskolor, totalt 1,5–1,7 miljarder euro år 2023–2035.
Enligt svaren stödjer riksdagspartierna till stor del målet, vart och ett dock med sin egen twist
SDP skulle till och med höja nivån på högre utbildning till 60 procent, dvs. 10 procentenheter högre än det nuvarande målet. Målet skulle uppnås genom att öka finansieringen samt styra befintliga resurser mer effektivt. Partiets svar uppmärksammar också utvecklingen av genomströmning i utbildning och upprätthållande av utbildningens kvalitet.
Centern, Kristdemokraterna, SFP och Rörelse Nu säger att de förbinder sig vid att höja nivån på högre utbildning. Centern betonar i sitt svar vikten av att öka basfinansieringen. Likaså kommenterade Kristdemokraterna att basfinansieringen måste ordnas på ett långsiktigt sätt. I Kristdemokraternas svar nämns dessutom utveckling av möjligheterna till kontinuerligt lärande samt satsningar i fui-verksamhet.
Vänsterförbundet och De gröna stöder också målet. Vänsterförbundet efterlyser tilläggsfinansiering för nybörjarplatser för att bevara kvaliteten på undervisning och handledning. I sitt svar fäster Vänsterförbundet också uppmärksamhet vid välbefinnande bland studerande och personal. De gröna uppger att de har som mål 5400 fullt finansierade nya nybörjarplatser i högskolorna varje år.
Samlingspartiet lovar att reservera finansieringen som behövs för att öka nybörjarplatserna, men kommenterar inte antalet nya nybörjarplatser. I Samlingspartiets valprogram förbinder man sig visserligen vid 50 procents nivå på högre utbildning före år 2030, men med tanke på svaret i enkäten kan man fråga sig hur seriöst partiets mål är på just 50 procents nivå på högre utbildning.
Partiernas verkliga engagemang mäts under nästa valperiod
Varken politiker eller tjänstemän fattar beslut om antalet nybörjarplatser, utan det gör högskolorna själva, och om man vill höja utbildningsnivån, måste statlig finansiering avsättas i enlighet med målet. Endast de gröna och vänsterförbundet uppgav direkt i sina svar att de vill finansiera de nya nybörjarplatserna fullt ut. Andra partiers försäkringar om ökad basfinansiering och en effektivare allokering av nuvarande resurser förblir bara vaga inlägg.
Höjd utbildningsnivå är ett livsviktigt politiskt mål. Bevarande av den nuvarande levnadsstandarden i ett land med en åldrande befolkningsstruktur förutsätter två saker: ökad invandring och en ökning av arbetskraftens produktivitet. Produktivitetstillväxt skapas genom att höja utbildningsnivån och investera i fui-verksamhet.
Under den kommande valperioden ställs målet för en högre utbildningsnivå på 50 procent mot trycket om nedskärningar. Trots kraftmätningen är det nödvändigt att hitta finansiering för målet, eftersom alternativet på lång sikt är en spiral av ekonomisk nedgång.
Nikolas Bursiewicz
Utbildningspolitisk sakkunnig
Jenni Suutari
Styrelselemedlem
