Högskolestuderande frågade riksdagskandidater om deras engagemang för att finansiera en höjning av utbildningsnivån. De flesta förbinder sig att fullt ut finansiera höjningen av utbildningsnivån, men det finns skillnader i graden av engagemang.
Det har vimlat av bekymrade uttalanden i valdebatten om situationen i den finländska utbildningen. Många har oroat sig för utbildningsnivån som har stagnerat samt för hur den högutbildade arbetskraften räcker till i framtiden. Situationen är akut, eftersom Finlands utbildningsnivå enligt OECD:s senaste rapport Education at a Glance har släpat efter den internationella utvecklingen. Nedskärningar i högre utbildning och planerad ökning av startplatser som inte genomförts har förvärrat bristen på kompetens i Finland, vilket måste lösas under nästa valperiod.
Högskolestuderande från hela Finland ringde riksdagskandidaterna under valvåren och frågade om deras vilja att förbinda sig vid att höja utbildningsnivån genom att öka basfinansieringen för högre utbildning. Det visade sig att 89 % av alla kandidater är redo att öka basfinansieringen. Undervisnings- och kulturministeriets mål är att höja utbildningsnivån i den yngre åldersgruppen till 50 procent före år 2035, vilket kräver en årlig ökning av finansieringen för högskolor med 177–190 miljoner euro.
Enligt svaren förbinder sig majoriteten av kandidaterna vid målet, men det finns skillnader i nivån på engagemang
SDP har under sin valkampanj meddelat att man höjer utbildningsnivån till hela 60 procent i den yngre åldersgruppen. 94 procent av SDP:s kandidater berättade under ringrundan att de är för basfinansiering med det belopp som krävs för att höja utbildningsnivån. Engagemanget var större i Vänsterförbundet, De Gröna och SFP än i SDP, vilka alla ville höja basfinansieringen för högskolor med nästan hundra procent. Centerns kandidater med 85 procents stöd för att öka finansieringen placerar sig i mitten av partierna.
De mest negativa kandidaterna för att öka finansieringen fanns i Sannfinländarna, KD och Samlingspartiet. Trots allt fanns det få kandidater som ställde sig negativ för en ökning av basfinansieringen, vilket indikerar hela partifältets engagemang för satsningar på utbildning. Hela 76 procent av Sannfinländarnas kandidater är för en ökning av basfinansieringen, trots att partiet inte stöder målet. Stödet för målet bland KD:s kandidater är något lägre, 75 procent, medan 83 procent av Samlingspartiets kandidater vill öka finansieringen för högre utbildning.
Kandidaternas verkliga prioriteringar avslöjas under nästa valperiod
Ökning av antalet startplatser sker dock inte genom engagemang, utan kräver personal, utrustning och lokaler, och en ökning av dessa kräver i sin tur förutsägbar finansiering till fullt belopp. Listorna på nedskärningar och anpassningsmålen som färgat valdebatten väcker frågan om partierna verkligen förbinder sig vid en rejäl ökning av basfinansieringen.
Omkring en fjärdedel av Sannfinländarnas och KD:s kandidater var redo att kasta målet för utbildningsnivån och därmed också Finlands framtid under bussen. Centerns ordförande Annika Saarikko har till och med meddelat att nedskärningar kan göras även i utbildningen under den kommande valperioden. Att höja utbildningsnivån är ett dyrt mål som kräver verklig prioritering och investeringar på cirka en och en halv miljard euro under det kommande dryga årtiondet. Det är dock klart att det skulle bli ännu dyrare i framtiden att inte göra några investeringar.
Det är viktigt att höja utbildningsnivån, eftersom en ökning av antalet startplatser garanterar allt fler möjlighet att få högre utbildning. Lösningen på kompetensbrist är en fråga om framtiden för hela samhället. Vi måste reagera på de demografiska förändringarna genom att öka den högutbildade arbetskraften, så att vi kan hålla fast vid välfärdsstaten.
Jenni Suutari
Styrelsemedlem, FSF
Nikolas Bursiewicz
Utbildningspolitisk sakkunnig, FSF
