De senaste dagarna har studiernas längd diskuterats på Twitter. Att förkorta examenstiderna är ett evigt diskussionsämne och den här gången kopplas diskussionen samman med den nya finansieringsmodellen för universiteten. Enligt den nya finansieringsmodellen belönas universiteten då studerande tar ut lägre och högre högskoleexamen inom utsatt tid. Tapio Määttä uttryckte det kort och koncist – finns det på riktigt någon viktig orsak att examineras inom utsatt tid om man bortser från universitetens finansieringsmodell?
Onko tavoiteajassa valmistuminen oikeasti tärkeää (mistään muusta syystä kuin #yliopisto’jen rahoitusmallin vuoksi)?
Työn ja opintojen lomittaminen lienee yleensä oppimisen kannalta mielekästä, vaikka opinnot venähtäisivät.
(Itsehän opiskelin 8 v., oli kaikin puolin järkevää.) https://t.co/DL8SLi4Myc
— Tapio Määttä (@tapiomaatta) November 6, 2019
En förkortning av studietiden motiveras med behovet att förlänga tiden i arbetslivet. Diskussionen utgår från antagandet att studerandes yrkeskarriär börjar först när de har tagit ut sin magisterexamen. Det här stämmer dock sällan – studerande arbetar ofta vid sidan av studierna. Jämfört med övriga Europa är inte studietiderna i Finland exceptionellt långa om vi utgår från den faktiska tid som läggs på studierna. Utöver detta är övergången från studier till arbete smidig i Finland och den första anställningen ofta av hög kvalitet. Längden på studierna är därmed inte i sig ett så stort problem som många hävdar.
Försök för att förkorta studietiderna har gjorts till exempel genom att strama åt villkoren för studiestödet och genom att minska antalet studiestödsmånader. Studerar du i en för långsamt takt kan du straffas genom att utbetalningen av studiestödet avbryts eller genom att möjligheten till fortsatt stöd avslås när dina stödmånader är slut. Att bli nekad studiestödet kan vara slutet för en enskild examen. Var och en av oss är tvungen att ordna sin försörjning, men ingen tvingar oss att slutföra våra studier. Förutsättningarna för att få studiestöd är att studierna är din huvudsysselsättning och att du är i behov av ekonomiskt stöd. Det nuvarande stödsystemet diskriminerar de studerande som har de största behovet av det.
Studerande är under dubbel press: å ena sidan ska de utexamineras allt snabbare men å andra sidan ska de få ut det mesta av studietiden. De studerande uppmuntras att göra studentutbyten, genomföra sina studier med goda vitsord, skapa nätverk inför yrkeslivet, göra praktik, kanske till och med två gånger, och vara aktiva inom frivillig- eller föreningsverksamhet. Allt det här är fantastiska möjligheter och nyttiga erfarenheter att lära sig från och att ha med sig i livet i allmänhet. Samtidigt är det nästintill omöjligt att få plats med det under fem år.
Livet händer under studietiden. Det gynnar oss alla ifall studerande på riktigt har all den kunskap, färdighet och erfarenhet som behövs samt sin mentala hälsa i skick innan de utexamineras. Så du som studerar, när hela samhället skriker “Bli färdig redan!”, kom ihåg att studietiden är en tid för dig att uppleva, lära dig och växa som människa. Antalet studieår är inte det viktigaste du bär med dig, när du väl tar din examen.
Helmi Andersson
styrelsemedlem
