Ett bättre arbetsliv genom avlönad praktik

Praktiken spelar en viktig roll i den studerandes uppväxt och utvecklingen av hens arbetslivsfärdigheter. Praktiken stöder den studerandes kontakter med arbetslivet, utvecklar hens kompetens och ökar förståelsen för arbetslivet. Studierna kvalificerar den studerande inte alltid för ett visst yrke, och praktiken kan vara den första kontakten med arbetet inom den egna branschen. På så sätt är praktiken också en viktig faktor som främjar sysselsättning.

Praktikpraxis varierar ändå mellan universitet och branscher, vilket försätter studerande i en ojämlik situation, både när det gäller deras studier och övergången till arbetslivet. Ojämlikhet orsakas bland annat av tillgången till praktikplatser och praktikstöd, ersättningspraxis och identifiering av arbetslivet som en del av studierna.

Enligt praktikbarometern för studerande (Opiskelijoiden harjoittelubarometri, 2019) är det svårt att hitta praktikplatser inom vissa branscher, och konkurrensen är hård. Situationen har inte blivit bättre, eftersom antalet jobb och praktikplatser har minskat sedan våren. Det har vi också kunnat se i universitetens gemensamma nätverk Aarresaari: i slutet av våren lämnades där cirka hälften färre arbets- och praktikplatsannonser och annonser om lärdomsprovsprojekt än i fjol.

Av praktikbarometern för studerande framgår att den ersättning eller de studiepoäng som studerande får för praktiken inte motsvarar värdet av det arbete som de utfört eller hur krävande praktikperioden varit. Det finns också stora skillnader mellan olika utbildningsområden: 87 % av praktikplatserna är avlönade inom de tekniska områdena, medan motsvarande siffra inom de pedagogiska områdena är bara 8 %. Dessutom finns det skillnader inom olika utbildningsområden beroende på fakultet eller ämne. Skillnaderna beror delvis på praktikstöd, som den studerande ansöker om och som beviljas arbetsgivaren. Praktikstödet täcker en del av arbetsgivarens kostnader för att anställa den studerande. Till en del av praktikplatserna väljs i första hand de sökande som får praktikstöd. Alla får ändå inte praktikstöd, vilket försätter studerande i en ojämlik situation. Det är extra problematiskt nu när antalet praktikplatser är rekordlågt.

Oavlönad praktik främjar inte ett rättvist arbetsliv. Praktiken ska alltid vara avlönad. Oavsett jobb eller praktikplatsen bidrar den studerande med den senaste kunskapen från forskning och med färska synpunkter, vilket gagnar hela arbetsgemenskapen. Den studerande är en del av arbetsgemenskapen och bidrar till arbetet, och därför är hen lika berättigad att få lön för sitt jobb som vem som helst annan. Utöver att få lön för praktiken är det viktigt att målen för praktiken är tydliga för den studerande och att hen får respons på och kontinuerlig handledning under praktiken till stöd för lärande. Under praktiken sätter den studerande sig in i det nya jobbet och behöver lika mycket hjälp och stöd som vilken ny anställd som helst.

Det är vanligt att studerande jobbar under studietiden. Ju längre den studerande kommit i studierna, desto mer sannolikt är det att hen jobbar vid sidan av sina studier. Fast jobbet har en koppling till studierna, beaktas det som den studerande lärt sig på jobbet sällan i studierna. Praktiken spelar en viktig roll i utvecklingen av arbetslivsfärdigheterna, men de här färdigheterna utvecklas också när vi jobbar. Praktik ingår inte som en obligatorisk del av studierna inom alla utbildningsområden. Många studerande har ändå ett jobb som har en koppling till deras utbildningsområde.

I Finland är övergången till arbetslivet smidig efter avlagd examen tack vare den arbetslivserfarenhet som studerande skaffat under studierna. I fortsättningen ska arbetslivserfarenheten beaktas bättre som en del av studierna oberoende av bransch. Alla ska få lika lön för lika arbete, både under praktiken, i arbetslivet och i studierna.

Johanna Pohjonen

FSF:s vice ordförande

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >