Mångsidiga vägar till högskolan ger likvärdiga möjligheter till utbildning för alla

Vårens gemensamma ansökan till högskolor har avslutats. I år deltog 151 800 sökande, av vilka en del får studieplats och blir antagna baserat på studentbetyget. Enligt kvoten för förstagångssökande är 62 % av studieplatserna reserverade för sökande som inte har en studieplats sedan tidigare. Om ett år, våren 2020, kommer över hälften av alla studieplatser fördelas på grundval av betyg.

Målet för reformen och ändringen är att minska antalet mellanår och samtidigt att förlänga de yrkesverksamma åren i början av karriären. Det har dock blivit allt populärare att ta sabbatsår. Vad är det ett tecken på?

De som vill studera i högskolan söker tills de får den studieplats de vill ha, eller tills de slutar att försöka. Kvoterna gör att det är lättare att få en studieplats, om man ännu inte har en. Då kan det vara förståndigt att skjuta upp studiernas början, tills man är säker på att den utbildning man blivit antagen till är det man verkligen vill studera. Att ta emot en studieplats som inte känns rätt innebär för den sökande även en stor ekonomisk risk eftersom antalet studiestödsmånader är strikt begränsade. Därför har man inte råd med misstag eller fel val.

Utmattning, stress och psykiska problem bland unga har ökat. Den nya betygsantagningen ökar pressen redan nu på att lyckas i gymnasiet och studentskrivningarna. Dessutom finns det belägg för att de avgiftsbelagda träningskurserna börjar i ett allt tidigare skede, redan vid övergången från grundskolan till gymnasiet. Samtidigt som pressen på att lyckas och uppnå framgång börjar i allt yngre åldrar. (Yle nyheter)

Därför är det inte alls konstigt att de unga som känner en stor press på sig vill ta en paus från studierna. Samtidigt finns det många som verkligen inte vet vad de vill göra efter att ha slutfört sin utbildning på andra stadiet. När vikten av de val som man gör i ung ålder ökar, är det viktigt att satsa ännu mer på studiehandledning och på att stödja de unga i deras beslut.

Mångsidiga vägar till högre utbildning behövs, eftersom det bland dem som söker till en examensutbildning finns olika slags människor i olika slags livssituationer. Till exempel studier vid öppna högskolan är för många ett bra sätt att komma in i studievärlden och kan till och med vara vägen till en examensutbildning. Redan nu kan man dock se att en stor del av antagningen sker via de här avgiftsbelagda öppna studierna, jämsides med betygsantagningen. Studiernas omfattning varierar från en enstaka kurs till ett helt år som för de studerande kan betyda avgifter på upp till tusen euro. Utöver detta ska man ha pengar till allt annat också. Den avgiftsbelagda öppna högskolan är för många unga det enda sättet att kunna studera, i värsta fall. En bra fråga lyder: Varför har man glömt bort det goda i urvalsproven?

Urvalsprovet mäter lämplighet och kunskap, utan krav på månader av pluggande. Det ger en möjlighet att söka till en högskoleutbildning som är genuint avgiftsfri. Ung eller gammal. den som inte gick ut gymnasiet, eller vars vitsord inte är tillräckligt bra för betygsantagningen, eller vars plånbok eller livssituation inte är tillräckligt flexibel för studier vid den öppna högskolan, får genom urvalsprovet en ny möjlighet att söka in på högskolan. Väl upplagda urvalsprov mäter kunskap, motivation och klargör även bilden som den sökande har om utbildningen.

Våra samhällsvärden grundar sig på att alla har lika möjlighet att utbilda sig, oavsett bakgrund och ekonomisk ställning. Mångsidiga vägar till högskolan säkrar att detta är möjligt även i fortsättningen. Avgiftsfri utbildning är en stark princip och hörnsten i det finländska samhället – låt oss hålla fast i den även i studerandeurvalen.

Helmi Andersson

FSF:s styrelsemedlem

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >