STUDENTKÅRENA SOM TJÄNSTELEVERANTÖRER

I västvärlden har vi redan i decennier talat om ett servicesamhälle. Nuförtiden består mer än två tredjedelar av bruttonationalprodukten i Finland av olika tjänster. Nästan tre fjärdedelar av de anställda får sin inkomst från tjänster. En aktiv ung vuxen kan under en dag lätt använda tiotals olika tjänster.

Under de senaste åren har servicevärlden tagit ett stort skutt framåt särskilt i och med mobilteknologi. Tjänsterna är inte bundna till en plats eller tid och tjänsteleverantörerna behöver inte ens vara de som erbjuder den slutliga produkten. I all sin enkelhet har plattformar som kombinerar olika behov blivit en miljardaffär. En del har behov av tillfälliga bostäder och andra har behov av inkomster från en bostad istället för att den står tom. Det har förstås funnit tjänster för bostadsförmedling redan länge, men den lätthet som modern teknik för med sig är ny. Uber äger inte en enda bil och Airbnb inte en enda fastighet. Trots det är det sammanlagda värdet av de här företagen redan närmare 100 miljarder euro. Det är omöjligt att förutse utvecklingen för de närmaste åren. I framtiden kommunicerar troligen även vitvaror och möbler med varandra och världen utanför, då blir tjänstemöjligheterna gränslösa.

Hur ska studentkårerna och studentrörelsen hållas med i det här? Även om studentrörelsens grundläggande mål är att arbeta för en bättre framtid för studerande och i samhället, så är medlemstjänster också något som ingår i en intressebevakande organisations DNA. Servicehelheten och de föreställningar som finns om den definierar hur folk ser på vad vi gör inom rörelsen och hur viktigt det är. Genom historien har studentkårerna också erbjudit alla möjliga olika tjänster från biografer till radiokanaler.

Många av de tjänster som studentkårerna nu erbjuder sackar ändå efter och folk upplever i allmänhet studentkårerna som mer avlägsna än tidigare. Nu då även bankerna mer och mer övergår till onlinetjänster är det tassigt att unga högt utbildade skulle behöva mer av till exempel studentkårernas fysiska tjänster. Och vad kommer att hända vid universiteten och studentkårerna om tio år, då studenterna är från en generation som lärt sig använda Ipad före de lärt sig läsa?

Vi erbjuder i år studentkårerna ett utbildningspaket inom servicedesign. Samtidigt utreder vi hur FSF bättre kunde betjäna studentkårerna. Vi vill erbjuda goda förutsättningar för utveckling av tjänster runt om i Finland. Vi uppmuntrar studentkårerna att modigt utvärdera sitt eget utbud av tjänster. Vilka tjänster önskar du som studerar?

Skulle studentkårernas tjänster framöver kunna formas mer utifrån ett liknande tänkesätt som det som Airbnb tillämpar? Studentkåren kunde vara den instans som för samman den kompetens som olika studenter har och behov som finns. För närvarande finns det också redan juridisk rådgivning i Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Till den kan studerande som är i slutet av sina studier erbjuda juridisk rådgivning åt andra och studentkåren fungerar bara som en förmedlare av tjänster. Skulle till exempel språkstuderande kunna erbjuda översättningstjänster och ekonomstuderande hjälpa ämnesföreningar med deras bokföring? Vad om vi kunde använda oss av den här kompetenspoolen nationellt?

Konkurrensen är hård inom servicebranschen eftersom det finns så många aktörer. Om vi verkligen vill vara betydelsefulla för våra medlemmar så måste studentkårerna hitta sin plats i studerandes vardag.

 

Tarik Ahsanullah

FSF:s vice ordförande

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >