De unga betalar det högsta priset för bristande ekonomisk tillväxt. De har levt nästan hela sitt liv i ett land där ekonomin inte växer. En allt mindre bit av kakan i vår nationalekonomi går till de unga och det ser inte ut att ske någon förändring i denna utveckling. I 17 år har vi varit i en situation där vi inte har kunnat lita på att morgondagen är bättre än i dag. Det är bråttom att fatta beslut som leder till tillväxt, eftersom ungdomsåren, som är ett övergående livsskede, lämnar långvariga spår: unga som är nedslagna och utan framtidsutsikter blir nedslagna medelålders människor utan framtidsutsikter.
På motsvarande sätt kan ett ambitiöst och experimentellt sätt att göra saker, som man lärt sig som ung, leda till otroliga framgångshistorier. Har unga som sjunkit ned i förtvivlan på grund av skuldbördan och korttidsarbete resurser att till exempel arbeta i riskfyllda startup-företag eller grunda ett eget företag? Att göra det möjligt för alla att experimentera och ta risker oberoende av bakgrund skulle vara till fördel för vår nationalekonomi, eftersom redan ett enda enormt framgångsrikt försök skulle på egen hand kunna rädda Finlands ekonomi.
Framtidens framgångshistorier uppstår ur visioner och risktagning – inte genom politiska maktkommandon. Regeringens mål att satsa på “branscher som påskyndar den ekonomiska tillväxten” är ett försök att få högskolorna att värpa guldägg på order uppifrån. Hur vet vi att allokeringen av resurser säkert kommer att gå rätt till? Tänk om äggen hamnar i fel korg? Det akademiska samfundets kollektiva intelligens finner sannolikt guld snabbare och säkrare än det politiska beslutsfattandet. Ett hållbarare och säkrare sätt att stödja den ekonomiska tillväxten är att garantera högskolornas basfinansiering. På så sätt möjliggörs högskolornas långsiktiga verksamhet, som med tiden kommer att synas under strecket.
Nedskärningarna i utbildningen som drabbat studerandena under de senaste 14 åren har fört utvecklingen i motsatt riktning. Vi har hamnat långt bakom jämfört med de andra OECD-länderna när det gäller antalet unga vuxna högskoleutbildade och vi har inte lyckats öka vårt mänskliga kapital på samma sätt som jämförelseländerna.
Det går inte att starta bilen om motorn är trasig. Det är omöjligt att sätta igång den ekonomiska tillväxten om vi inte har en tillräcklig konkurrensfördel. Som ett litet land måste vi utnyttja alla resurser som finns tillgängliga. Vi behöver satsningar på utbildning för att styra den ekonomiska utvecklingen på rätt spår. Vi utmanar beslutsfattarna att vara modiga och satsa på det som verkligen leder till hållbar tillväxt på lång sikt, även om effekterna av åtgärderna inte syns i nästa gallup.
Mer information
Anselmi Auramo, ordförande
anselmi.auramo@syl.fi, 045 647 1116
