För ett år sedan var Europa i krisläge på grund av bl.a. Brexit och det franska presidentvalet. Till och med vi eurofiler tvingades stanna upp och fundera på hela fredsprojektets framtid. Men Europeiska kommissionen vägrade stanna upp inför dessa utmaningar, utan startade istället en process som ställer upp riktlinjer för EU:s framtid. På våren svepte en våg av lättnad över Europa när flera medlemsländer i sina nationella val valde in ledare som betonar Europas utveckling. I sitt tal på Sorbonne i slutet av september presenterade Frankrikes president Emmanuel Macron ambitiösa förslag på i vilken riktning EU borde utvecklas i framtiden. EU går framåt snabbare än på tio år, och nu har vi en möjlighet att påverka unionen.
Studerande och ungdomar (generationer som i praktiken levt hela sitt liv i EU-Finland) känner inte till en tid då passen stämplades vid varje gräns. För oss har ett gemensamt Europa alltid varit verklighet.
På Europeiska unionens område finns sammanlagt endast tio av världens femtio bästa högskolor. Bolognaprocessen som siktar på att förenhetliga högskolesystemen har pågått under flera årtionden, men ändå är det svårt att få en examen från ett EU-land erkänd i ett annat.
Om vi vill att Europas konkurrenskraft ska bevaras och utvecklas också i framtiden måste vi våga koncentrera oss på de styrkor som vi kan utnyttja för att klara oss i den allt hårdare konkurrensen. Vi kan vara ett toppområde för utbildning och forskning. Vi måste våga granska högskoleutbildningens och forskningens kärna. Högskoleutbildningen och toppforskningen – liksom kunskapen – är i grunden internationella. Digitaliseringen har tagit över världen, men varför stirrar vi fortfarande på universitetens fysiska strukturer och ländernas fysiska gränser?
I sitt tal för Sorbonnes studerande föreslog president Macron grundandet av europeiska högskolor. EU-kommissionen vill också öka studerandenas språkkunskaper och bygga upp ett närverk för europeiska elithögskolor. Vilka teman kommer Finland och Sipilä att lyfta fram? Vi hoppas att Sipilä i sitt tal inte glömmer den avgiftsfria utbildningens roll som en kraft som skapar jämlikhet och samhällelig harmoni samt ekonomiskt tillväxt och konkurrenskraft.
Fatim Diarra
Sakkunnig i internationella ärenden och EU-intressebevakning
FSF
