Siluett av Etiopiens huvudstad Addis Abeba sett från Entotoberget. De senaste åren har konflikter skakat Etiopien och säkerhetsläget försämrades igen hösten 2026.
Bilden: Venla Lehtinen

För närvarande pågår fler väpnade konflikter i världen än någonsin efter andra världskriget. Krigsoffren är också allt oftare civila och inga egentliga parter i konflikten. Rapporter från de internationella organisationerna visar att attacker mot skolor har ökat i krisområden. 

Enligt Global Coalition to Protect Education from Attack (GCPEA) ökade attacker mot utbildningar globalt 2024–2025. Detta beror delvis på att de väpnade konflikterna har ökat, men också på att till exempel internationella normer har vittrat sönder. Under dessa år registrerade GCPEA minst 9 259 attacker på utbildningar. Antalet är över hälften fler än under 2022–2023.  

Också i Etiopien, ett land där FSF genomför utvecklingssamarbetsprojekt, har konflikterna haft en betydande inverkan på barns och ungas möjligheter att gå i skola. Enligt GCPEA fanns det över nio miljoner barn i Etiopien som inte gick i skola i början av 2025, särskilt i områdena Amhara, Oromia och Tigray. Kriget har också påverkat universiteten, till exempel genom attacker mot och anhållande av studerande. I ett särskilt allvarligt fall rapporterades cirka hundra studerande vid Debrak University ha kidnappats på väg från Amharaområdet mot huvudstaden Addis Abeba i juli 2024. 

För två år sedan deltog jag i FSF:s projektuppföljningsresa i Etiopien och effekten av det nyss avtagande kriget var närvarande. På grund av säkerhetssituationen var det för det första osäkert om vi kunde resa till ett av våra projektuniversitet, universitetet i Bahir Dar i Amharaområdet. Det var otryggt att röra sig på marken mellan vissa delstater, men vi reste med flyg. Vårt projekt strävar efter att göra högskoleutbildningen mer tillgänglig, och som en del av detta granskade vi också fysisk tillgänglighet. Jag minns diskussionen med universitetet i Bahir Dar, där man berättade att en del studerande också var funktionshindrade till följd av konflikterna. 

Jag har även i år tänkt mycket på sambandet mellan utbildning och krig. I början av året var jag på praktik i Libanon då kriget bröt ut. UNICEF rapporterade under sommaren att 340 skolor i Libanon hade skadats eller förstörts till följd av den senaste konflikten. Dessutom blev en del skolor tillfälliga skyddsplatser för flyktingar inom landet. Enligt uppskattningar äventyrades möjligheten för 100 000 barn att gå i skolan. Etiopien och Libanon är bara exempel på länder där barns och ungas rätt till skolgång inte tillgodoses på grund av krig. GCPEA uppger att den under 2024–2025 rapporterat om attacker mot utbildningen i hela 83 länder. 

Tryggandet av skolgången och möjligheten att lära sig nytt är viktigt också mitt i ett krig. Skolan erbjuder barn och unga rutiner och något bekant i en situation där den övriga vardagen kan ha förändrats helt. I skolan håller man fast vid sociala relationer. Detta kan bidra till att hantera traumatiska upplevelser och stärka tron på att det också finns ett liv efter kriget.  

Ur samhällets synvinkel hjälper å andra sidan tryggandet av utbildning i krig också till att samhället efter konflikten kan återuppbyggas med mänsklig och samhällelig kapacitet. Om barn och unga förlorar flera år av utbildning visar sig följderna av detta långt in i samhällets framtid, årtionden efter kriget. 

Venla Lehtinen
KENKKU-medlem