Studentföreningarnas verksamhet borde engagera alla som är intresserade av frågor som gäller medborgardeltagande och demokrati. Varför?

Många livslånga vänskapsband knyts utanför föreläsningssalarna i ämnesföreningarnas lokaler eller vid evenemang där föreningarna för samman människor. För en ung person som flyttar till en ny ort ger studentföreningarna förutom kompisar också kamratstöd och välbefinnande, någon att prata med i en främmande stad.

I en tid då även allt fler högskoleutbildade lider av arbetslöshet kan åren i studentföreningarna vara ett överraskande trumfkort. I föreningarna övar man nämligen på de mångomtalade arbetslivsfärdigheterna. Många studerande som varit föreningsaktiva under studietiden är välbekanta med möten, föredragningslistor och budgeteringar. Jag vågar påstå att de här studerandena ibland till och med har bättre koll på dessa frågor än vad många har i det riktiga arbetslivet. Studerandena är också ofta vana att ordna evenemang av olika storlek, från filmkvällar för tio personer till stora evenemang för flera tusen personer. Med den erfarenheten fixar man nog också ett eller annat seminarium ute i arbetslivet.

Framför allt fostrar studentföreningarna upplysta medborgare som med intresse och nyfikenhet lär sig att se på omvärlden. Människor, som när de upptäcker problem, inte rycker på axlarna, utan tar tag i det som behöver göras. Universitetslagen ger universiteten ett viktigt fostrande uppdrag och förbereder de studerande på att vara aktiva, upplysta och kritiska medborgare. Studentföreningarna har en central roll i detta uppdrag. Och just nu behövs aktiva, upplysta och kritiska medborgare.

Samtidigt undergräver regeringen studerandenas försörjning. Frysningen av index för studiestödet, nedskärningarna i bostadsbidraget, övergången till bostadstillägget… Under pågående regeringsperiod har de studerandes försörjning skurits ned med till och med en tredjedel. Studielånet betonas allt mer i de studerandes försörjning. Om man inte vill lyfta lån är det enda alternativet att arbeta vid sidan av studierna.

En studerande som har svårigheter när det gäller försörjningen tvingas att fokusera på att lösa den utmanande situationen. En studerande som arbetar vid sidan av heltidsstudier tillbringar en stor del av sin fritid på jobbet. Båda alternativen är dåliga i en situation då vi vill att studerandena ska växa upp till upplysta medborgare, eller att de överhuvudtaget ska hitta vänner och må bra.

Nedskärningarna i studerandenas försörjning skapar förutom mänskliga tragedier även en urholkad grund för medborgardeltagandet. När de studerande fråntas möjligheten att växa till medvetna medborgare försvagas samtidigt förutsättningarna för demokrati på ett sätt vars pris vi kommer att betala i framtiden.

Mer information:

Laura Heino
Styrelsemedlem, socialpolitik (utkomst och boende), organisationer
044 906 5005
laura.heino@syl.fi