Finland blir inte kolneutralt före 2035 med de nuvarande regeringsåtgärderna. Klimatförändringen kan inte sägas vara en åsiktsfråga, eftersom den planetära trippelkrisen, dvs. den globala miljöförändringen som klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald och föroreningen orsakar, redan är här. Hur vi hanterar krisen bestämmer vår generations och kommande generationers livskvalitet samt miljöns tillstånd.

Den planetära trippelkrisen som orsakas av människans verksamhet är en av vår tids största utmaningar och generationspolitiska frågor. Lidandet, osäkerheten och kostnaderna som krisen medför hopar sig oproportionerligt för kommande generationer. Med de nuvarande åtgärderna kommer generationerna efter oss inte att få ett levande jordklot. Finland måste förbinda sig till att genomföra en ambitiös klimatpolitik även på grund av sin egen framtid. Ett tryggt och välbärgat Finland som har försörjningsberedskap kan inte existera utan klimatgärningar.

Vår ekonomiska tillväxt har grundat sig på överkonsumtion av naturresurser och står oundvikligen på en ohållbar grund. Den planetära trippelkrisen har enorma konsekvenser för säkerheten, ekonomin och försörjningsberedskapen och alla av dem kan inte längre förhindras. Utöver bekämpningen av klimatkrisen måste samhället också satsa på att anpassa sig till förändringarna. Regeringen har inte ens reserverat tillräckligt med pengar för de åtgärder den själv planerat och har skjutit upp ett stort antal klimatåtgärder till nästa regering. För att kunna vidta klimatåtgärder måste åtgärderna få den finansiering som behövs. Världen förbättras inte genom hopp, utan genom handlingar.

Besluten ska fattas på basis av vetenskaplig information och inte på basis av politiska maktförhållanden. Att vela fram och tillbaka är inte till nytta för någon, allra minst för Finlands framtid. Vi behöver en parlamentarisk överenskommelse över valperioderna, där man långsiktigt förbinder sig till klimatgärningar. Beredningen av klimatplanerna borde förenhetligas och bättre anpassas till regeringsperiodernas tidtabeller. Att hålla fast vid klimatmålen skapar förutsägbarhet i verksamhetsmiljön, vilket i sin tur skapar en mer attraktiv verksamhetsmiljö för den gröna omställningen. Företagsansvarsregleringen och -rapporteringen ska utvecklas så att kommunikationen om klimat- och miljöansvaret är öppen, transparent och tillgänglig samt lätt att bedöma för alla. Vid användningen av skogarna och i naturresurspolitiken måste man beakta de ungas rätt till en livskraftig miljö samt stärka kolsänkorna och den biologiska mångfalden.

Finland har en människorättsbaserad skyldighet att dra sitt strå till stacken för att stävja klimatförändringen. Finland ska trygga tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna även genom anpassningsåtgärder och reglering av privat verksamhet. Europa står för en relativt liten andel av de globala utsläppen, men har ändå en viktig roll som föregångare. Skyldigheten att vidta klimatåtgärder är inte beroende av hur stor statens andel av de globala utsläppen är. Med hjälp av den gröna omställningen kan Finland förbättra konkurrenskraften och bygga upp välfärden inom planetens gränser genom att göra omställningen till ett lokomotiv för ekonomisk tillväxt.

Även kommande generationer har rätt till liv och miljö. Låt oss se till att de har hopp om en framtid.

Mer information:
Emilia Enroth
Vice ordförande
044 906 5003
emilia.enroth@syl.fi