Antaget vid NOM89 i Helsingfors den 3 oktober 2026

Den geopolitiska osäkerheten understryker behovet av starkare internationellt samarbete, mobilitet och en gemensam identitet. Detta kan inte åstadkommas enbart uppifrån, utan kräver också vardagliga insatser på gräsrotsnivå som berör vanliga människor utanför den geopolitiska arenan. Det är därför studerandemobilitet och internationalisering spelar en viktig roll i dessa diskussioner. Möjligheten att vidga sina vyer och lära känna andra kulturer under studietiden kan främja innovation och idéutbyte samt bidra till en starkare och mer sammanhållen identitet över landsgränserna.

Därför vill vi inom NOM (Nordiskt ordförandemöte), som företräder högskolestuderande i de nordiska och baltiska länderna, säkerställa att möjligheterna till internationalisering förblir tillgängliga för alla studerande. Detta omfattar internationell studerandemobilitet och studerandeutbyte, men också praktik, arbete och möjligheter att studera över landsgränserna.

(1) Alla studerande ska ha möjlighet till internationell mobilitet

Erasmus+-programmet utgör grunden för studerandeutbytet inom EU, och antalet deltagare har ökat stadigt i Norden och Baltikum. För att utbudet ska kunna motsvara efterfrågan måste det finnas tillräckligt många utbytesplatser och tillräcklig finansiering. Framtiden för Erasmus+ förhandlas och avgörs för närvarande inom EU. NOM kräver därför att Erasmus+-programmet tilldelas tillräckliga resurser och att en betydande del av finansieringen öronmärks särskilt för studerandeutbyte. Vi inom NOM vill dessutom att Färöarna ska bli en del av Erasmus+ för att komplettera representationen från Norden och Baltikum i programmet.

Regeringarna har en central roll när det gäller att säkerställa att studerande i deras länder har möjlighet till internationalisering under studietiden. I många länder har regeringarna ställt upp ambitiösa mål för att öka studerandemobiliteten, men de konkreta åtgärderna och resurserna har förblivit otillräckliga. Programmet Nordplus Högre utbildning stärker samarbetet mellan de deltagande högskolorna genom utbyten, utbyte av god praxis och innovation. Nordplusprogrammet utnyttjas dock för närvarande i alltför liten utsträckning och är inte särskilt känt bland studerande. Vi inom NOM kräver att Nordplusprogrammet tilldelas tillräckliga resurser och marknadsförs mer aktivt så att fler studerande får kännedom om de möjligheter som programmet erbjuder.

Vid sidan av dessa särskilda program har regeringarna ett särskilt ansvar för att säkerställa att alla studerande har möjlighet till internationalisering. Ett betydande hinder för studerande är den ekonomiska belastning som deltagandet kan medföra. Risken för stora studieskulder, de relativt små stipendierna och kostnaderna för deltagandet påverkar direkt vilka studerande som har möjlighet att delta i dessa program. Stigande levnadskostnader, inflation och bostadsbrist i både hemlandet och utbyteslandet förvärrar situationen avsevärt. Mobilitet och internationalisering är till för alla. Därför måste vi kritiskt granska och åtgärda de faktorer som hindrar detta.

Högskolorna i Norden och Baltikum har ett ansvar för att möjliggöra utbyten, mobilitetsperioder och internationell praktik inom alla examensprogram och se till att de studiepoäng som avläggs under utbytesperioder tillgodoräknas fullt ut i de studerandes examina. Tillsammans med studentkårer och studerandeorganisationer spelar högskolorna också en avgörande roll när det gäller att informera studerande om dessa möjligheter, lyfta fram fördelarna med internationella perioder och göra dem tillgängliga för sina studerande.

(2) Fler möjligheter att studera och arbeta i Norden och Baltikum

Att främja mobilitet och internationalisering handlar inte enbart om utbyte. För att möjliggöra detta krävs insatser på flera områden. Praktik- och arbetsmöjligheter i NOM-länderna, flexibla högskolestudier vid högskolor i olika länder och minskade byråkratiska hinder, exempelvis genom att förenkla processen för att öppna bankkonton, få personbeteckningar och få tillgång till social trygghet, är några centrala exempel på detta. Dessa åtgärder främjar målet om att knyta Norden och Baltikum närmare varandra och öka det gränsöverskridande samarbetet.

Internationell praktik och arbetsmöjligheter utomlands är, vid sidan av utbytesperioder, viktiga sätt för studerande att skaffa sig internationell erfarenhet. Det finns program som stöder praktik mellan de nordiska och baltiska länderna, men vi inom NOM vill att dessa program ska utvidgas. Programmen bidrar till att främja ungas sysselsättning i Norden och Baltikum, men är ofta endast tillgängliga för medborgare i dessa länder.  Vi inom NOM stöder program som främjar ungas möjligheter att arbeta över landsgränserna, såsom Nordjobb, och vill att liknande program införs i Norden och Baltikum.

För att främja forskning och innovation bör högskolestudierna i Norden och Baltikum knytas närmare samman över landsgränserna. NOM stöder Ungdomens Nordiska råds (UNR) resolution från 2025, En samnordisk struktur för flexibla högskolestudier mellan högskolorna, som föreslår ett system där studerande kan avlägga enskilda kurser och studiemoduler vid högskolor i andra nordiska länder utan avtal om utbytesstudier. Resolutionen har även legat till grund för Nordiska rådets utskottsförslag A 2052/UKK av den 22 juni 2026 om stärkta insatser för att öka studerandeutbytet. NOM betonar samtidigt att även de baltiska högskolorna måste inkluderas fullt ut. Även andra sätt att knyta samman våra utbildningssystem bör utredas, till exempel att standardisera ansökningsförfarandena till högskolorna i Norden och Baltikum och utöka möjligheterna att avlägga studier på olika språk.

(3) Norden och Baltikum som destinationer för internationella studerande

De nordiska och baltiska länderna gynnas av att ta emot internationella utbytes- och examensstuderande. Det ligger i vårt gemensamma intresse att säkerställa att de studerande som kommer hit har tydliga möjligheter att delta i högskolelivet, få arbete och integreras i samhället. Internationella studerande och utbytesstuderande tillför nya perspektiv till undervisningen samt nya idéer och innovationer till våra arbetsplatser och vårt samhälle. Det är av största vikt att dessa studerande har tillgång till utbildning av hög kvalitet, tjänster och olika möjligheter under studietiden, bland annat bostäder och hälso- och sjukvård.

Internationella examensstuderande kan ha behov av andra typer av tjänster från högskolorna än övriga studerande. Det är viktigt att högskolorna kartlägger dessa behov och de tillgängliga resurserna på ett ändamålsenligt sätt. Det kan bland annat handla om stöd för att utveckla språkkunskaperna, resurser för språkinlärning, särskilt stöd inom karriärtjänsterna och möjligheter att knyta kontakter inom högskolegemenskapen. Dessutom får högskolorna inte införa praxis som på ett orättvist sätt missgynnar internationella studerande, exempelvis avvikande närvarokrav. Högskolorna har också ett ansvar för att marknadsföra sig på ett etiskt sätt. De måste säkerställa att de marknadsföringsbyråer och förmedlare som anlitas ger en korrekt bild av studierna och levnadsförhållandena i landet och att varken marknadsföringsmetoderna eller de anlitade förmedlarna leder till att studerande utnyttjas ekonomiskt. Det är också viktigt att internationella studerande har tydliga möjligheter att delta i högskolornas demokratiska beslutsfattande och i det sociala studielivet. Språkanvändningen måste vara tillräckligt flexibel för att möjliggöra detta deltagande. Restriktiv invandringspolitik måste frångås, bland annat genom att begränsningar av familjeåterförening dras tillbaka. Det måste också finnas tydliga och realistiska vägar för internationella studerande att ta steget från studier till arbetslivet. Detta kräver insatser från högskolorna, regeringarna, kommunerna och arbetsgivarna.

Internationalisering kan inte analyseras utan att man samtidigt tar hänsyn till de övergripande geopolitiska trender som påverkar den. Konflikter runt om i världen tvingar studerande på flykt och försvårar deras möjligheter att studera. Dessa studerande kan få stöd via våra högskolor eller genom att införa program som gör högre utbildning tillgänglig för dem, såsom Students at Risk. Många av våra internationella studerande möter ett alltmer fientligt klimat i våra länder i takt med att invandringsfientliga attityder blir vanligare. För att bidra till en mer sammanlänkad värld är det därför nödvändigt att studerande aktivt verkar för ett mer inkluderande och internationellt samhälle vid sina högskolor, i studielivet och i samhället.

Slutsats

Internationalisering och mobilitet har inte förlorat sin betydelse i en alltmer sammanlänkad värld. Tvärtom har deras roll för att skapa samhörighet och en gemensam identitet blivit ännu viktigare. Därför vill vi inom NOM uppmana Nordiska rådet, samarbetsstrukturerna inom NB8, de nordiska och baltiska regeringarna samt högskolorna att aktivt stödja och investera i internationalisering.

Enligt vår uppfattning kan detta göras genom att

• prioritera internationalisering vid högskolorna och göra utbyten, internationell praktik eller andra former av internationalisering tillgängliga för alla studerande,
• undanröja byråkratiska hinder i vardagen, exempelvis hinder som gäller bankkonton och personbeteckningar,
• öka finansieringen av Erasmus+-programmet för att möta den växande efterfrågan och säkerställa att en betydande del av finansieringen riktas till studerandemobilitet, se till att även Färöarna omfattas av Erasmus+,
• öka kännedomen om och stödet till det underutnyttjade Nordplusprogrammet,
• skapa möjligheter till praktik, arbete och studier över landsgränserna i Norden och Baltikum,
• trygga de internationella studerandenas ställning vid våra högskolor och i våra länder,
• se till att högskolorna inför strikta etiska riktlinjer för sin marknadsföring,
• stödja program som Students at Risk för att trygga möjligheterna för studerande från konfliktområden att fortsätta sina studier.

Gemensamt uttalande undertecknat av medlemmarna i NOM: Finland (SAMOK och FSF), Danmark (Danske Studerendes Fællesråd, DSF), Färöarna (MFS), Island (LÍS), Norge (NSO), Grönland (ILI ILI och AVALAK), Sverige (SFS), Estland (EÜL), Lettland (LSA) och Litauen (LSS).