Hemtrakten kom tillbaka till min Twitterfeed för att spöka. Seinäjoki ungdomsfullmäktige hade väckt en motion om att det ska finnas ett veganskt alternativ bland skolmåltider, men stadsfullmäktige återlämnat motionen till förberedelse. Den sannfinländare ledamot som föreslog att stadsfullmäktige återlämnar motionen raljerade över att ha ”kämpat mot grön–vänster-ruttenhet” och konstaterade att unga lyckligtvis blir klokare med åldern.
Det är helt okej att vara rädd för bondbönor från Kauhava. Sånt kan livet vara för en ideologisk köttätare. Unga ville ha ett veganskt alternativ för sig själva, och nu berövades de det. Varför är det ”ruttenhet” när unga önskar mat som helt uppfyller näringsrekommendationerna, men det är inte samma sak när kommunalpolitiker politiserar barnens måltider och dissar unga? Det här är en bra påminnelse om hur viktigt det är att rösta i kommunalvalet.
Jag är urtrött på att ordet ’ideologi’ används för att beskriva värdebaserad verksamhet på ett negativt sätt som om det vore motsatsen till förnuft och logik. Nyliberalism är ju en ideologi liksom socialism. Det finns mycket folk i dag som verkar ha en förvriden maktfantasi om hur de är rationella, objektiva, ideologiskt fria människor med sunt förnuft som står över ”grön–vänstern” präglad av känslor och ideologier.
Folk på en sida av debatten titulerar också gärna vetenskap eller vetenskapare som ideologiska eller politiska och föreställer att det här underminerar referentgranskad forskning eller samhälleliga och humanistiska områden i allmänhet. Om du vill starta dagen med en liten adrenalinkick, behöver du bara öppna Twitter för att hitta twittrare som vältrar sig i sin egen rationalitet och berättar för oss att inte ett nickel av skattepengarna ska användas till ideologisk humbug, såsom genusvetenskap. Det här är inte alls en värdeladdad åsikt, utan så där talar ju en medborgare med sunt förnuft som är bekymrad över våra skatteeuro!
Jag kan erkänna att jag föll i den här gropen när jag var yngre, precis som säkert många av oss. Jag var inte politisk, jag hade ~åsikter~ och var för jämlikhet utan att vara någon feminist. Jag skulle i alla fall önska att vuxna folk inte längre skulle tro att de står över de här sakerna. Vi är alla ideologiska, vare sig vi vill eller inte – och det är helt okej.
Ingen vetenskapsgren är fri från ideologier och mänskliga variabler. Det ska också Helsingin Sanomats huvudredaktion veta som skrev den här nonsenstexten tidigare i vår. Så får jag be om en liten sak mellan allt det här dissandet av vetenskap, desinformation och amoklöpande antivaxxare?
Erkänn äntligen för dig själv att du är ideologisk och sluta använda det som ett sätt att nedvärdera. Vi kan kanske ha en riktig värdebaserad diskussion genom att rasera felaktiga föreställningar om vad det innebär att vara ideologisk och fokusera på att göra en boskillnad från antivetenskapliga översitterier.
Nej, ingen har en objektiv syn på hur politik ska drivas. Känslor eller värderingar är inte ett dugg sämre än ”förnuft”. Vad är förnuft egentligen, mer korrekta åsikter? Det som spelar roll är rätt information, allt annat är att handla utifrån sina egna föreställningar och bakgrundsantaganden. Och det är bra att skilja dem åt. Det är verkligen läskigt att några fullt ut tror på att det finns saker som forskarvärlden och medierna inte vågar tala om. Hallå! Nämn en vetenskapare som inte vill basunera ut sin forskning för världen.
Politik handlar om att aktörer som har olika värdegrunder och ideologier samlas för att dela med sig av sina tankar och göra kompromisser. Kanske någon dag fattar också grannen bredvid det här när hen utgjuter sig över den ideologiska läppstiftsregeringen och önskar att det en vacker dag bara finns rationella män i regeringen igen, män som inte bara tänker med sina känslor.
Låt oss vara glada över våra ideologier och komma på bättre maktfantasier!
Annika Nevanpää
Ordförande
