Situationen för studerande är svår över hela Nordeuropa

Det nordiska samarbetet spelar en viktig roll i FSF:s verksamhet sedan 1940-talet, då Nordiskt ordförandemöte, dvs. NOM, grundades. Ursprungligen bestod NOM av de nordiska nationella studentförbunden, senare på 2000-talet inkluderades även de baltiska länderna. NOM har två viktiga syften: att fungera både som referensgrupp inom European Students’ Union (ESU) och som samarbetsnätverk för de nordiska och baltiska högskolestuderandena. Norden och de baltiska länderna ligger på många sätt nära varandra både politiskt och kulturellt och därför hittar vi varandra på ett naturligt sätt i alla situationer.

NOM sammankommer två gånger om året före ESU:s förbundsmöte. I den senaste NOM-träffen, som hölls i Reykjavik den 7–9 april, koncentrerade vi oss särskilt på att diskutera de stödsystem som finns i olika länder och den sociala aspekten på högre utbildningen. Under träffen diskuterade vi hurdant stöd högskolestuderande får i de olika NOM-länderna. Stödsystem varierade från systemen som baserade sig på lån eller studiestöd, men den generella trenden var att studerande inte någonstans klarar sig ekonomiskt. I varje land står studerande på minus i slutet av månaden och i varje land blir studerande skuldsatta. De är de allra fattigaste bland den fattigaste delen av befolkningen. Detta gör det svårare för studerande att göra framsteg i studierna eftersom de i många länder måste arbeta för att trygga sin försörjning. Den ständiga oron för försörjningen har också fått antalet mentala problem att öka kraftigt. Detta låter säkert bekant för oss här i Finland. Tyvärr känner våra kollegor i de nordiska och baltiska länderna till dessa problem.

I mötet diskuterade vi inte bara grundförsörjningen, utan vi strävade också efter att hitta lösningar till hur högre utbildning skulle bli mer tillgänglig för grupper med speciella behov, såsom studerande med barn, med en invandrarbakgrund eller studerande som har utmaningar i sitt lärande eller sin fysiska funktionsförmåga. En avgiftsfri högre utbildning är inte samma sak som en tillgänglig högre utbildning.  Det kan uppstå flera hinder på vägen mot högre utbildning innan studerande även har sökt till högskolan. Attityder till studiehandledningen i grundskolan och på andra stadiet, brist på stöd från familjen eller en inlärningssvårighet är vardagsproblem för många människor. Svårigheterna försvinner nödvändigtvis inte när en kommer in på högskolan. Den akademiska gemenskapen igenkänner inte alltid olika människors behov och speciella omständigheter på ett tillräckligt sätt och då är studiebördan större för några studerande än den är för andra. Att studera visar sig vara helt annorlunda för en barnlös singel som kommer direkt från gymnasiet än för en medelålders ensamförsörjare.

I höstens NOM-möte i Litauen kommer vi att övergå till ämnet strukturell utveckling av högskolorna. I Reykjavik förekom det redan att något sorts strukturell reform genomförs i nästan alla NOM-länder. Det bästa med NOM-samarbetet är att inse att de diskussioner som angår studerande på ett väsentligt sätt, såsom diskussioner om högskolans strukturer eller stödsystem, är inte bara nationella, utan de har även en stark internationell kontext. Det är viktigt att förstå att studentrörelsen brottas med samma problem i våra grannländer, fast de har olika beslutsfattare. Staterna fungerar inte i tomrum, inte heller gör studentrörelsen. Det lönar sig att följa vad grannarna gör därför att vi i Finland har mycket att lära oss från andra.

I Finland hör man ibland att vi inte skulle behöva den Europeiska unionen, utan vi kunde ersätta den med nordiskt samarbete. Detta är en ren vanföreställning: det ena spelar ingen roll utan den andra, och det lönar sig inte att vi kurar ihop oss som en liten nordisk boll. Utan den europeiska dimensionen kunde vi inte bygga saker som Bolognaprocessen som främjar mobilitet i stor utsträckning inom den europeiska högre utbildningen. Det nordiska samarbetet kan bara förstärka denna utvecklingsprocess. Det viktigaste som jag lärde mig av resan till Island var att inse vilken betydelse det nordisk-baltiska samarbetet kan ha när det är som bäst: att förstå att våra problem är gemensamma och att genom att arbeta tillsammans kan vi förändra världen.

 

Veera Ala-Huhta,

Styrelsemedlem, Internationella ärenden, utvecklingssamarbete

FSF

 

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.