Utvecklingssamarbete utförs på många olika nivåer, till exempel i omfattande program som leds av stora organisationer under Förenta nationerna (FN), genom direkt stöd från flera stater och genom samarbete mellan civilsamhällesorganisationer. Det finns en orsak till att använda flera olika kanaler: genom bilateralt samarbete mellan två stater kan man till exempel förnya hela utbildningssystem. Det lyckas inte med de resurser som en enskild liten organisation har.
Genom samarbete med små organisationer kan man däremot till exempel förbättra välbefinnandet för sådana människor som är diskriminerade och bortglömda i sitt hemland. En del stater kan till och med låta bli att förbättra välståndet för majoriteten av befolkningen på grund av maktförhållanden mellan etniska grupper.
Organisationernas arbete stöder också det lokala civilsamhället, vars verksamhetsmöjligheter är mycket begränsade i många länder1. För att samhällets olika medlemmar ska få sina röster hörda i beslutsfattandet behövs ett pluralistiskt civilsamhälle. Det främjar ett stabilt samhälle och demokrati. Att utveckla kompetens hos de lokala civilsamhällesorganisationerna förbättrar deras framtida verksamhetsmöjligheter. Att stöda små organisationer stöder samtidigt också civilsamhället i Finland.
Tyvärr visar beräkningarna i Finländska utvecklingsföreningar – Fingos nya blogginlägg2 att antalet små och medelstora organisationer i Finland som får statligt stöd har minskat betydligt under de senaste åren. Största delen av anslagen för utvecklingssamarbete som staten delar ut till organisationer riktas till stora organisationer som programstöd, och endast cirka tio procent går till små organisationer3. Enligt de senaste pressmeddelandena kommer regeringen lyckligtvis att öka finansieringen till båda4, 5. Det finns ändå en risk att finansieringen kommer att koncentreras hos en liten grupp stora organisationer. Små organisationer kan också ha en stor inverkan.
FSF:s roll i utvecklingssamarbetet
Studentperspektivet är FSF:s särskilda styrka inom organisationssamarbetet. I många länder ses studerande och elever som passiva mottagare av information som inte har något att säga till om vad gäller undervisningens kvalitet, innehåll eller undervisningsmetoder. Däremot har finländska studerande en lagstadgad rätt att delta i beslutsfattandet vid universiteten. Vi kan naturligtvis inte överföra den här rätten direkt till ett annat land eller en annan kultur, men FSF:s nästan hundraåriga erfarenhet av påverkansarbete för studerande kan få lokala beslutsfattare att satsa på att höra studerandena.
I Etiopien togs de lokala studentorganisationerna med i ett projekt som stöder studerande med funktionsnedsättning i att få en högskoleutbildning när FSF gick med i projektet. På det här sättet har vi försökt att både förbättra möjligheterna för de här studerandena att delta i studentverksamheten och lyfta fram deras synpunkter på vad de behöver för att få jämlika möjligheter att ta en högskoleexamen.
I Guatemala hjälpte FSF att bilda en studentorganisation för mayastuderande i början av 1990-talet. I år planerar vi att igen samarbeta med samma organisation, den här gången för att förbättra mayastuderandenas demokratikunskaper. I Guatemala är korruption vanligt, och därför känns politik främmande för många av landets medborgare. Landet behöver ändå fler aktiva medborgare som kan övervaka statens verksamhet och kräva att missförhållanden rättas till.
Fast en liten organisations verksamhet kan verka småskalig och fast vi inte kan se samarbetets alla resultat genast efter projektet, kan även små organisationers arbete få en stor inverkan.
Salla Mäkelä
Utvecklingspolitisk sakkunnig
1 Civicus Monitor. State of Civil Society in Your Country. Hämtad 5 februari 2020 https://www.civicus.org/index.php/state-of-civil-society-report-2019
2Blogginlägg skrivet av Pauliina Savola, sakkunnig vid Fingo. Järjestökentän monipuolisuus vaatii puolustusta. Hämtad 11 februari 2020 https://www.fingo.fi/ajankohtaista/blogit/jarjestokentan-monipuolisuus-vaatii-puolustusta
3Nyhet från Utrikesministeriet. Finland stöder utvecklingsländernas civilsamhällen med 18 miljoner euro. Hämtad 6 februari 2020 https://um.fi/aktuellt/-/asset_publisher/gc654PySnjTX/content/suomi-tukee-kehitysmaiden-kansalaisyhteiskuntien-vahvistamista-18-miljoonalla-eurolla
4Pressmeddelande från Utrikesministeriet. UM: För civilsamhällesorganisationernas utvecklingssamarbete beviljas tilläggsfinansiering på 22,5 miljoner euro som en del av genomförandet av regeringsprogrammet. Hämtad 11 februari 2020 https://www.sttinfo.fi/tiedote/um-for-civilsamhallesorganisationernas-utvecklingssamarbete-beviljas-tillaggsfinansiering-pa-225-miljoner-euro-som-en-del-av-genomforandet-av-regeringsprogrammet?publisherId=1797&releaseId=69873858
5Utrikesministeriets meddelande om ansökan om projektstöd. Hämtad 11 februari 2020 https://um.fi/documents/397000/0/SV+Ansokan+om+projektstod.pdf/fa50d6da-c089-fc06-9073-b360d9691372?t=1580457979434