För första gången på länge har vi de senaste månaderna fått höra en del positiva nyheter om den ekonomiska utvecklingen: Sysselsättningen har ökat lite och sparmålet på fyra miljarder har vi enligt statsministern nästan uppnått redan. Som det verkar nu kommer ändå inte de åtgärder som vidtagits att räcka för att uppnå den sysselsättningsgrad på 72 % eller tillväxtmålet på två miljarder som regeringsprogrammet definierar, vilket såväl Finansministeriet som Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har konstaterat. Det återstår alltså att se om regeringens halvtidsöversyn fortfarande tror på de här målen eller om regeringen beslutar frångå sitt löfte att inte höja totalskattegraden eller genomföra ytterligare nedskärningar.
Halvtidsöversynen avser att de budgetramsförhandlingar som förs två år efter att regeringsprogrammet slagits fast. Översynen utvärderar hur realistiska de fastslagna målsättningarna är och hur de politiska åtgärder som regeringen beslutat om förhåller sig till dem. Det är sista chansen att, om det anses nödvändigt, under den här regeringsperioden förändra den riktning som tidigare slagits fast. Såväl regeringspartier, oppositionspartier som olika intressegrupper har definierat egna målsättningar för vilka beslut som bör fattas under förhandlingarna.
Så även vi. Under våren avser FSF framhålla följande målsättningar för att påverka regeringens beslut:
Försörjartillägg
Fram till år 1992 omfattade studiestödet en höjning riktad till familjer, men numera är studiestödet den enda formen av stöd där det inte beaktas på något som helst sätt att en har vårdnad om barn. Till och med folkpensionen har ett försörjartillägg. Var sjätte högskolestuderande har ett eller flera barn och enligt den nyligen publicerade Högskolestuderandes hälsoundersökning skulle 55 % av studerandena eventuellt vilja få barn under studietiden. Att bilda familj medför ändå en så stor ekonomisk börda att 60 % av de här studerandena som drömmer om att bilda familj skjuter upp att få barn på grund av ekonomiska orsaker. Studiestödet kan inte ensamt täcka upp för de här kostnaderna och cirka 60 % av studerande med barn lever också under fattigdomsgränsen. Ensamförsörjare har det allra sämst.
I enlighet med det beslut som fattades under regeringens budgetförhandlingar ska studerande flyttas till det allmänna bostadsbidraget, vilket medför att studiestödet kommer räknas som inkomst då bostadsbidraget fastställs. För närvarande beviljas allmänt bostadsbidrag endast till sådana studerande som får studiestöd, bor på hyra och har barn i sitt hushåll. Studiepenningen har inte räknats som inkomst då nivån fastställts, men en partners inkomster påverkar nivån. För studerande med barn kan den disponibla inkomsten komma att sjunka med mer än 700 euro i året då vi beaktar att studiepenningen sänkts till 250 euro.
Vi på FSF anser att det ska vara möjligt att studera i alla livssituationer och att olika människor är en rikedom för studentgemenskapen. Därför skulle det nu vara hög tid att underlätta vardagen för de här låginkomststuderandena för att det inte ska bli helt omöjligt att kombinera familj och studier i framtiden.
Stöd för att bygga studentbostäder
Det största behovet av bostäder för studerande finns i tillväxtcentra där största delen av högskolorna finns. För närvarande bor endast cirka 27 % av alla studerande i studentbostäder. Det finns ändå en betydligt större efterfrågan på studentbostäder, särskilt i början av studierna. Det här avspeglar sig i de långa köerna vid studentbostadsstiftelserna varje höst. Brist på tomter och kostnadsnivån på nyproduktion gör det långsamt att öka utbudet på rimligt prissatt boende särskilt i huvudstadsregionen.
Då efterfrågan ökar så stiger även hyresnivån, vilket försvårar det för låginkomstgrupper att flytta till tillväxtcentra. Det ökar även ojämlikheten mellan olika områden. Studerande är den befolkningsgrupp som har de lägsta inkomsterna, därför drabbar höjda hyror särskilt just studerande. Medianinkomsten för studerande som bor ensamma är cirka 800 euro per månad. Den enskilt största utgiftsposten är som bekant boendekostnader: Studerande använder i medeltal 511,68 euro per månad för boendekostnader.
I och med att studerande hösten 2017 flyttas över till det allmänna bostadsbidraget kommer statens utgifter för stöd för boende att öka, eftersom studerandenas boendeutgifter slukar en i medeltal större bit av deras redan låga inkomster, något som det befintliga studiestödets bostadstillägg inte beaktar. Genom att investera i nyproduktion av studentbostäder och grundrenoveringar skulle statens årliga utgifter för stöd till boende minska då fler studerande bodde i förmånligare, understödda bostäder. FSF föreslår därför att staten framöver ska bevilja mer investeringsbidrag för särskilda grupper. De skulle täcka största delen av utgifterna för att bygga och staten skulle stöda en förändring av användningssyfte för byggnader.
Utbildning som en framtida resurs
Utöver de här åtgärderna avser FSF bemöta trycket att skära ned i den offentliga ekonomin med de uppenbara åtgärder som redan finns: Utbildning är det bästa sättet att förebygga ökande ojämlikhet i samhället och utgifter som beror på fattigdom, öka den ekonomiska tillväxten genom att möjliggöra innovationer och klassresor samt genom fortbildning bemöta diskrepansen på arbetsmarknaden I april blir det klart hur mycket regeringen är beredd att lita på kommande generationer och satsa på att upprätthålla köpkraften hos låginkomstgrupper.
Riina Lumme, ordförande
