Regeringens proposition till riksdagen med förslag till studieförmånslag lyckas inte lösa det huvudsakliga problemet med de studerandes försörjning, dvs. att studiepenningen och bostadstillägget är otillräckliga. Trots att regeringsprogrammet fastställde att huvudmålet för reformen var att möjliggöra studier på heltid, lyser åtgärderna med sin frånvaro.

De största ändringarna i propositionen gäller studielånskompensationen. Enligt förslaget ändras studielånskompensationen till en kompensation i två steg. Den nya modellen belönar även i allt högre grad dem som avlägger examen inom den målsatta tiden, medan det föreslås att kompensationen för dem som utexaminerats inom utsatt tid minskas. En höjning av självrisken för lånekompensationen med tusentals euro riktar kompensationen till större lån och styr studerandena till att lyfta ytterligare lån.

”De studerandes försörjning har försämrats kraftigt samtidigt som reformarbetet har pågått. Ändringarna i lånekompensationen underlättar inte de studerandes allt större ekonomiska bekymmer, utan flyttar över den ekonomiska risken allt mer på de studerande”, säger Suvi Savola, styrelsemedlem i SAMOK.

Som en efterlängtad åtgärd har man i propositionen tagit tag i flexibiliteten när det gäller att få studielånskompensation. I propositionen tryggas i allt högre grad till exempel möjligheten till kompensation för dem som fullgör militärtjänst och dem som insjuknat under studietiden. Det blir också lättare att utnyttja möjligheten till behovsprövade stödmånader av motiverade skäl. Åtgärden är emellertid otillräcklig, eftersom villkoren för lånekompensation och behovsprövade stödmånader skiljer sig från varandra och komplicerar systemet, som redan nu upplevs som invecklat.

Avsikten var att förnya studiestödet på ett kostnadsneutralt sätt. I propositionen anges att målet uppnås 2030, varefter propositionen ger besparingar på 8,7 miljoner euro före 2034.

”Regeringens ”kostnadsneutrala” reform visade sig ändå vara ytterligare en nedskärning, precis som vi har varnat för under det gångna året. Nedskärningar som görs på de studerandes bekostnad måste upphöra”, utbrister Laura Heino, styrelsemedlem i FSF.

I stället för nedskärningar måste man satsa på att åtgärda studerandenas otillräckliga försörjning. För närvarande räcker nivån på studiepenningen och bostadstillägget inte ens till för att täcka boendekostnaderna i huvudstadsregionen. Å andra sidan är det redan till följd av övergången till bostadstillägg allt svårare att få studiestödsmånaderna att räcka till under hela studietiden. Som lösningar kräver FSF och SAMOK att regeringen gör nödvändiga förhöjningar i nivån på studieförmånerna och ökar antalet studiestödsmånader. Åtminstone ska studiestödets bostadstillägg bindas till index.

Mer information:

Laura Heino
styrelsemedlem, FSF
044 906 5005
laura.heino@syl.fi

Suvi Savola
styrelsemedlem, SAMOK
050 360 9376
suvi.savola@samok.fi