Finlands studentkårers förbund har till uppgift att bevaka alla universitetsstuderandes intressen, oavsett om det är fråga om studerande med eller utan funktionsnedsättning. För att vi ska kunna säkerställa att jämlikheten förverkligas på campusområdena behöver vi utreda de utmaningar och de behov som studerande med funktionsnedsättning möter. Universitetet ska vara en plats där alla har en faktisk möjlighet att studera, delta och höra till gemenskapen. Möjligheten att avlägga examen och delta i universitetsföreningarnas verksamhet ska inte bero på den studerandes kropp, funktionsförmåga eller sätt att lära sig. Tillgänglighet är inte ett specialarrangemang eller ett privilegium för en enskild studerande, utan en grundförutsättning för jämlika studier.
Förenklat handlar tillgänglighet om att beakta människornas mångfald i planeringen och förverkligandet av den byggda miljön. Även om alla inte behöver en tillgänglig miljö gynnar den varenda en och gör det lättare för samtliga att röra sig på campusområdet. Tillgängligheten ska vara förutseende och inte tas i beaktande först i problemsituationer. När vi funderar på tillgänglighetsfrågor ska studerande med funktionsnedsättningar delta i utarbetandet av lösningarna – man kan inte planera tillgänglighet utan de personer vars vardag betydligt påverkas av lösningarna.
Behovet av att förbättra tillgängligheten är inte marginellt. Enligt undervisnings- och kulturministeriets undersökning Eurostudent VII hade nästan en fjärdedel av de högskolestuderande som svarade på enkäten någon fysisk skada, funktionsnedsättning eller långvarigt hälsoproblem. Siffran är inte en direkt beskrivning av studerande med funktionsnedsättning, men den visar i vilken utsträckning frågor gällande funktionsförmåga, hälsa och förutsättningar för studier som berör högskolestuderande. Det handlar om en anmärkningsvärt stor grupp som inte helt entydigt identifieras inom högskoleutbildningen.
Med hjälp av tillgängligheten kan vi säkerställa att alla har möjlighet att leva studielivet på samma sätt som andra. Det är fråga om en jämlik möjlighet att leva i sin vardag utan hinder. Personer med funktionsnedsättning upplever fortfarande en negativ inställning och fördomar från personer utan funktionsnedsättning och på samhällsnivå. Alla skador är inte synliga och funktionsförmågan kan variera från dag till dag. Många tror att den studerande antingen är helt förmögen att studera eller helt oförmögen att studera. I verkligheten varierar funktionsförmågan hos många studerande, till exempel på grund av psykiska utmaningar, sjukdom eller livssituation. En betydande del av de studerande har någon faktor som begränsar studieförmågan. Ansvaret för tillgängligheten får inte ligga på den enskilda studerandens axlar: den studerande ska inte ständigt behöva ta reda på om hen kan ta sig till ett visst rum, om hen kan delta i ett evenemang, av vem hen ska begära anpassning eller hur mycket hen ska berätta om sin funktionsnedsättning.
Den ständiga stressen angående attityder och inställningar hos andra människor eller medstuderande belastar sinnet, kroppen och de mänskliga relationerna. I värsta fall kan det leda till isolering, vilket resulterar i marginalisering från samhället. Vi behöver ändra våra attityder eftersom studerande har en varierande funktionsförmåga som kan växla från dag till dag. Det kan vara en nödvändighet att använda hjälpmedel en dag, och en annan dag är det bara en underlättande faktor.
Den ökade mångfalden bland de studerande är en rikedom som för med sig nya tankar och idéer till universitetsgemenskapen. Hela gemenskapen har nytta av att alla kan delta på lika villkor i vardagen vid universiteten. Tillgänglighet är en förutsättning för ett jämlikt studieliv och är allas rättighet.
Mer information:
Emilia Enroth
Vice ordförande, kommunikation, utvecklingssamarbete, språkfrågor
044 906 5003
emilia.enroth@syl.fi
Aada Aho
Styrelsemedlem, socialpolitik (välbefinnande, jämlikhet), EU och internationalisering
044 906 5001
aada.aho@syl.fi
