Utbytena utomlands ställdes in, vad händer nu?

Sista veckan i maj kom universiteten ut med sina anvisningar beträffande den kommande höstens utbytesperioder. Jag funderade mycket över hur man borde reagera på de här meddelandena.

Min första reaktion var besvikelse, eftersom väldigt få verkar kunna åka på utbyte i höst. Till näst tänkte jag att med tanke på studerandenas säkerhet och välbefinnande kunde man inte ha gjort något annat i den här situationen. Min tredje tanke var hurdan inverkan dessa beslut kommer att ha på kommande utbyten.

En av de mest utmanande sakerna i att utbytesperioderna ställdes in är att många studerande planerar sina utbyten mer än ett år på förhand så att de passar in i läsåret. Nu är det viktigt att universiteten erbjuder tillräckligt med stöd för planeringen av studierna och för att hitta ersättande kurser, eftersom inget vore mer förargligt i den här situationen än att studierna fördröjs på grund av ett inställt utbyte.

För att främja studierna vore det också viktigt att möjliggöra virtuella utbyten. Ett utbyte är förstås mycket mer än bara studier, men genom ett virtuellt utbyte har man ändå möjlighet att uppnå en del av målen för det fysiska utbytet. Då kunde studeranden gå de kurser hen planerat att gå vid måluniversitetet som inte erbjuds vid det egna universitetet och som omfattar innehåll som man inte ens kunnat få här hemma.

Man får inte leka med någons liv. Därför är det också förståeligt att de fysiska mobilitetsperioderna ställdes in. När det är fråga om folkhälsan och höstens situation är mycket osäker är det på allas ansvar att förhålla sig med tillbörligt allvar till situationen. Därför är det mycket förståeligt att universiteten rekommenderat att personalen och studerandena ska undvika att resa.

Det här är ett bra tillfälle att utveckla ny praxis. När det uppstår ett avbrott i verksamheten och man märker vad som inte fungerar är det ett bra tillfälle att utveckla nya verksamhetssätt. Det här är också situationen beträffande den internationella mobiliteten: vi har märkt att det inte nödvändigtvis är en flexibel del av examen att åka på utbyte.

Här krävs det att universiteten utvecklas, eftersom man måste utveckla hur den internationella mobiliteten integreras i examina. Om utbyten blev en naturlig del av examen skulle man inte behöva planera sitt utbyte mer än ett år på förhand, och om utbytet blev inställt vore det enkelt att hitta en annan tidpunkt att åka på utbyte. Samtidigt borde man göra det ännu lättare att inkludera studier man gjort under utbytet i sin examen, så att man kunde välja kurser vid måluniversitetet och vara säker på att de främjar ens examen. Det här gäller också virtuella utbyten och kurser som genomförts på det sättet.

Ett sätt at genomföra det här i framtiden kunde vara plattformsmodellen som FSF, Högskoleutbildade samhällsvetare och Finlands Ekonomer vill främja, som tillåter studerande att genomföra studier vid samarbetsuniversiteten som är öppna för alla. Även om plattformsmodellen främst är tänkt att fungera som en samarbetsform mellan finländska högskolor, vad hindrar att man i framtiden också använder den på internationell nivå?

 

Frans Cederlöf

Styrelsemedlem

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.