656 RIKSDAGSVALSKANDIDATER BESVARADE HÖGSKOLESTUDENTERS SAMTALSENKÄT: 80 % AV RESPONDENTERNA SKULLE HÖJA STUDIEPENNING MED 100 EURO

Pressmeddelande 27.3.2019

Får publiceras

Högskolestudenternas telefonenkät genomfördes 25.2–24.3.2019. Under enkäten samlade man in svar av politiker som ställer upp i riksdagsvalet år 2019. Med samtalen samlade man in svar om finansiering av högre utbildning samt frågor kring studerande och klimatförändringen. Samtalen kompletterades med en elektronisk enkät som kandidaterna kunde besvara om de inte kunde nås per telefon. Finlands studentkårers förbund SYL:s och Finlands studerandekårers förbund SAMOK:s gemensamma telefonenkät inför valkampanjen genomfördes av elev- och studentkårer i alla valkretsar.

Högskolestudenternas telefonenkät nådde totalt hela 656 kandidater, eller 38 % av kandidaterna för de nuvarande riksdagspartierna. Av sittande riksdagsmän svarade däremot bara 34 personer, det vill säga ungefär var femte av de riksdagsmän som ställer upp för omval.

Centerns, Samlingspartiets, SDP:s, De Grönas och Vänsterförbundets sampel representerar över 40 % av partiernas kandidater. Kristdemokraternas andel var 37 %, sannfinländarnas 26 % och SFP:s 23 %.

Det högsta antalet svar mottogs från Savolax-Karelens valkrets (68 %) och Birkalands kandidater (58 %). Den minsta samplet insamlades från Tavastland (18 %), Sydöstra Finland (15 %) och Lappland (15 %).

”Vi har fått in lovande svar med tanke på studenter och utbildning. Vi hoppas att de attityder som framkommit under telefonenkäten konkretiseras i regeringsprogrammet”, säger SYL:s ordförande Sanni Lehtinen.

”Fantastiskt, att vi fick in nästan 700 svar under telefonenkäten. Vi skickade även en enkät om studentrörelsens mål för regeringsprogrammet till alla 19 registrerade partier i riksdagsvalet. Vi publicerar telefonenkätens detaljerade resultat per valkrets senare”, specificerar SAMOK:s ordförande Iiris Hynönen.

Partiernas svar

Under telefonenkäten ställde man följande fem frågor till kandidaterna:

Tycker du all utbildning som leder till grundläggande examen borde vara avgiftsfri?
Tycker du man borde öka grundfinansieringen av högskolor?
Understöder du en ökning på 100 euro till studiepenningen?
Tycker du att studenter borde vara en del av socialskyddets helhetsförnyelse?
Tycker du skatte- och stödsystemen borde ändras så att de starkt skulle uppmuntra till att minska utsläpp?

Majoriteten av respondenterna stödde alla fem frågor. Grundfinansiering av högre utbildning och att införliva studenterna i socialskyddets helhetsförnyelse fick mest stöd, med en andel på 91 %. 80 % av respondenterna stödde en förhöjning på 100 euro av studiepenningen. 88 % av respondenterna var av samma åsikt angående frågan ”Tycker du all utbildning som leder till grundläggande examen borde vara avgiftsfri?”. 87 % av respondenterna ansåg att skatte- och stödsystemen borde ändras så att de starkt skulle uppmuntra till att minska utsläpp.

34 av nuvarande riksdagsledamöter stödde unisont frågan om högre grundfinansiering av högre utbildning. En förhöjning av studiepenningen fick i sin tur lite mindre stöd än i resultaten för alla enkätens respondenter.

Beträffande avgiftsfri högre utbildning konstaterade fem representanter för nuvarande riksdagsledamöter att utbildningen endast bör vara gratis för finländare.

Partispecifika svar

I svar från partierna: om kandidaten inte svarat ”ja” eller ”nej” tolkades som nej-svar i enkätens resultat.

Mest av samma åsikt i frågorna som studeranderörelsen var Vänsterförbundets, De Grönas, SFP:s och SDP:s kandidater.