Ansökningsmangel till högskolor lämnar rynkor i utbildningen

Redan i några veckors tid har man i gatubilden i universitetsstäderna kunnat se reklam genom vilken universiteten lockar sökande. Reklamen berättar att den andra gemensamma ansökan för våren är här, och den börjar idag. Nu finns återigen över 50 000 platser att söka, och med dessa som mål manglas hundratusentals studerande genom mekanismen för intagning av studerande.

Under de senaste åren har det regelbundet förts häftiga debatter om intagningen av studerande. Bakom detta ligger framför allt reformen av antagning på basis av betyg som trädde i kraft 2020 och där studentexamensbetyget fick större vikt i urvalsprocessen. Reformen var avsedd att minska dubbelarbete för studerande på andra stadiet och göra intagning av studerande mer effektiv, men inget av de här målen verkar ha uppnåtts. Antagningen på basis av betyg, som har kritiserats i stor utsträckning, håller för närvarande på att utvecklas i en bättre riktning. Utvecklingen undanröjer ändå inte de fundamentala problemen att tidigare studieframgång har för stort inflytande på antagning på basis av betyg.

Enligt undersökningar tror var tredje sökande att hen inte kommer att fortsätta inom den bransch som hen antagits till. Redan i ansökningsskedet! I och med att antagningen på basis av betyg har utvidgats ökar branschbytet i universiteten helt klart. Eftersom ansökan om överflyttning internt inom och mellan universitet inte fungerar tillräckligt bra ansöker studerande fortfarande på nytt via antagningen på basis av betyg, vilket inte tjänar målet om att sänka åldern för inledande av högskoleutbildning eller om bättre fördelning av studieplatserna. Man kan därför med rätta ifrågasätta effektiviteten i antagningen på basis av betyg.

Genom reformen om antagning på basis av betyg ville man även främja att studerande snabbare blir färdiga med sina studier. Även om inga resultat ännu finns, vet man redan nu att det har börjat ta längre tid att bli färdig både från gymnasieutbildning och studier som godkänts genom antagning på basis av betyg. Det verkar alltså som om förbättringen av genomgångsgraden misslyckas då var tredje som ansöker via leden överväger branschbyte och en betydande del de facto byter till en annan bransch eller deras studietakt blir långsammare. Med en förändrad studerandedemografi och med allt som fler studerande som byter bransch måste universitet göra ansökningar om överflyttning vid högskolor smidigare och erbjuda tillräckliga stödtjänster för studerande.

Genom antagningsreformen har man eftersträvat sådant som skulle ha varit effektivare att påverka på andra sätt. Hur snabbt studierna blir färdiga påverkas bäst genom att säkerställa en tillräcklig utkomst under studierna samt starka handlednings- och stödtjänster. Demografin för de studerande som inleder sina studier kan däremot ändras genom att öka antalet nya studieplatser som finansieras fullt ut och genom att säkerställa lika möjligheter till utbildning för alla från början av studievägen. Det primära sättet för intagning av studerande borde vara ett avgiftsfritt urvalsprov, -kurs eller något annat sätt som är oberoende av studieframgång på andra stadiet.

Jenni Suutari
Styrelsemedlem, utbildningspolitik och ESU

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.