Ibland uppstår debatt om att studenter spenderar för många år på högskolestudier. Påståendet baserar sig på tanken att övergången från studier till arbetsliv tar för lång tid, vilket förkortar tiden i arbetslivet och blir dyrt för samhällsekonomin. En utredning från arbets- och näringsministeriet visar att den genomsnittliga studietiden inte är exceptionellt lång i Finland.

Enligt utredningen Education at a Glance är genomförande av studierna, det vill säga avläggande av examen inom utsatt tid i själva verket bättre i Finland än i OECD-länderna i snitt. Tiden för avläggande av examen har minskat för varje år. På fem år har enligt Statistikcentralen andelen personer som slutfört universitetsutbildning inom utsatt tid ökat mest.

Illusionen om långa studietider upprätthålls av sättet att beräkna studietidens längd. Detta sker genom att man separerar tidpunkten för avläggande av examen från tidpunkten då studierna inletts. Beräkningssättet iakttar inte frånvaro från studier eller till exempel deltidsstudier på grund av arbete. Det vore nyttigare att ta reda på den så kallade nettostudietiden, som bättre skulle iaktta den faktiska tid som använts för studierna.

I Finland är det just arbete som drar ut på avläggande av examen. Enligt material som samlades in år 2016 för undersökningen Eurostudent IV var arrangerande av utkomst den största enskilda orsaken till fördröjda studier.

Eurostudent-undersökningen visar att studenter huvudsakligen arbetar av två orsaker: socialskyddet täcker inte de egna och de närmastes levnadskostnader. I synnerhet för över 30-åriga studenter är detta så gott som uteslutande den enda orsaken. En annan viktig orsak är att man skaffar sig arbetserfarenhet under studierna. De studerande ”övergår” inte längre till arbetslivet efter att ha utexaminerats, utan arbetskarriären börjar flexibelt redan under studierna.

Osmo Kivinen och Jouni Nurmi (se även Merenluoto & Lindberg) har undersökt den tid som använts för studier och arbete i förhållande till studenters arbetskarriärer. Undersökningarna visar att nyutexaminerade i Finland efter avlagd examen snabbare och mer sannolikt får arbete som motsvarar deras utbildning än i många andra jämförelseländer.

Detta påverkar i sin tur arbetskarriärernas längd positivt, då långa arbetslöshetsperioder inte uppstår efter avslutade studier. Arbete under studierna är en viktig orsak till detta. I Finland inleder man studierna i genomsnitt som lite äldre än i vissa andra europeiska länder, men övergången från studier till arbetsliv sker snabbare med tanke på yrkeskarriären.

Om man i nuläget vill göra studier mer flexibla vore det därför förnuftigare att utveckla socialskyddet för studerande så att det bättre skulle möjliggöra såväl studier och arbete som familjeliv.

I diskussionen om studietider glömmer man ofta att studenter inte är en enhetlig grupp. På samma sätt som i arbetslivet kan det även under studierna uppstå avbrott eller ske ändringar i riktningen när man får barn, intresset för den egna branschen utvecklas eller det sker andra överraskande eller oförutsedda förändringar i den närmaste kretsen eller i livet.

I Finland är studietiderna inte statistiskt sett problematiskt långa eller huvudsakligen skadliga för tiden i arbetslivet. Om man i debatten ser endast till längden på tiden för avläggande av examen bortser man från att studierna inte sker i ett vakuum. Före, efter och framför allt under studietiden sker mycket som individen har svårt att förutse.

I framtidens arbetsliv behövs allt fler högskoleutbildade. I stället för att fokusera på studietider är det viktigt att garantera allt fler unga en högskoleplats. Det kan åtgärdas bland annat genom att öka antalet nybörjarplatser, likställd antagning av studerande och utveckling av övergångsvägar samt överlag genom att satsa på utbildning.

Ainomaija Rajoo

Utbildningspolitisk sakkunnig

Källor:

Education at a Glance 2019. OECD Indicators. OECD, Paris 2019.

Yliopistokoulutuksen läpäisy aiempaa nopeampaa. Statistikcentralen. https://www.stat.fi/til/opku/2019/opku_2019_2020-03-12_tie_001_fi.html, läst 8.5.2020

Opiskelijatutkimus 2017. EUROSTUDENT VI -tutkimuksen keskeiset tulokset. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2017:37.

Kivinen, O. & Nurmi, J.: Työ, koulutus ja osaaminen. Yliopisto ja ammattikorkeakoulu yhdeksän maan eurooppalaisessa vertailussa. Research Unit for the Sociology of Education, Turku 2008.

Kivinen, O. & Nurmi, J.: Opiskelun nopeus ja työmarkkinarelevanssi – korkeakoulupolitiikan dilemma? Yhteiskuntapolitiikka 76, 5/2011, 687-691

Merenluoto, Satu & Lindberg, Matti: The problems with prolonging studies and delaying: The beginning of graduates’ working careers from the Finnish national and international perspectives. Higher Education Research in Finland. Emerging structures and contemporary issues. Eds. Sakari Ahola & David M. Hoffman. Jyväskylä University Press, Jyväskylä 2012, 131–145.

Opiskeluaikainen työssäkäynti ja sen vaikutukset. Arbets- och näringsministeriets publikationer 26/2012.