Före riksdagsvalet skriver Finlands studentkårers förbund (FSF) bloggar om partiernas valprogram och ger programmen ris och ros ur studerandenas perspektiv. Nu står Vänsterförbundet i tur.
Målen i Vänsterförbundets valprogram skulle, om de förverkligades, innebära betydande förbättringar av de studerandes utkomstmöjligheter, men är det en prioritet för Vänsterförbundet att stärka universitetsstudenternas utkomstmöjligheter den här gången?
Vänsterförbundet erkänner vikten av de studerandes utkomst i utbildningspolitiken
Vänsterförbundet får rosor för sina detaljerade riktlinjer för att korrigera studiestödssystemet. Vänsterförbundet vill att studiepenningen höjs med 100 euro, att antalet stödmånader utökas och att tvåstegssystemet för studiestödet avskaffas. De föreslagna ändringarna skulle minska den lånebaserade delen av studiestödet och göra det möjligt för studerande att koncentrera sig på heltidsstudier.
Vänsterförbundet vill också ha ett räntetak för studielån, vilket FSF också har tagit ställning till. Räntorna på studielån har stigit med 2,17 procent under det senaste året. Studerande kan inte bära konsekvenserna av den kraftiga räntehöjningen. Så länge de studerande blir skuldsatta bör riskerna för skulderna överföras på staten. FSF anser att ett räntetak eller ränteskydd för studielån är det minsta som den kommande regeringen bör främja.
Vi kommer dock bra ihåg det förra riksdagsvalet då Vänsterförbundet lovade en höjning på hundra euro av studiepenningen. Är en förbättring av de studerandes utkomst en prioritet för vänstern denna gång, eller är målet bara tomma ord?
Om man ökar antalet nybörjarplatser höjs utbildningsnivån, men det är också nödvändigt att förbättra genomströmningsgraden
Vi ger Vänsterförbundet ros för dess åtagande om en genuint kostnadsfri högre utbildning och om att höja utbildningsnivån till 50 procent av den unga åldersklassen, och för att partiet är för en full finansiering av ökningen av antalet nybörjarplatser i form av basfinansiering som tilldelas utifrån en finansieringsmodell. Bra! En höjning av utbildningsnivån minskar bristen på kompetent arbetskraft i Finland och ökar tillgången till utbildning, eftersom det finns en nybörjarplats för allt fler sökande.
För att höja utbildningsnivån krävs dock att genomströmningsgraden inom utbildningen förbättras. Utöver att stärka de studerandes utkomst krävs det väglednings- och stödtjänster av hög kvalitet för att göra studievägen smidigare. Vänsterförbundet har kritiserats för att det inte nämner stödtjänster för studerande i sitt valprogram och för att det inte har ställt upp något mål för en dimensionering av studiepsykologer eller kuratorer.
För att främja universitetsdemokratin krävs det konkreta åtgärder
I sitt valprogram är Vänsterförbundet det enda partiet som vill se en reform av universitetslagen som skulle öka universitetsdemokratin och universitetens autonomi. FSF anser att ett främjande av universitetsdemokratin är viktigt, men kritiserar att det saknas en konkret skrivning i partiets valprogram. Valprogrammet väcker frågan om vad Vänsterförbundet har för vision om en reform av universitetslagen.
Det centrala när det gäller att främja universitetsdemokratin och de studerandes förutsättningar att påverka är trepartsprincipen inom beslutsfattande. Studerande, professorer och personal bör vara lika representerade och ha lika stort inflytande på alla nivåer av universitetsförvaltningen och i alla skeden av beslutsfattandet.
Ris:
- Är det en prioritet att stärka utkomstmöjligheterna?
- Valprogrammet nämner inte alls stödtjänster som är viktiga för att förbättra genomströmningsgraden
- Det saknas konkretion om en reform av universitetslagstiftningen
Ros:
- En höjning av studiepenningen på 100 euro
- Full finansiering av en höjning av utbildningsnivån
- En genuint kostnadsfri utbildning, även för internationella studerande
Mer information:
Lotta Leinonen
Ordförande
044 906 5004
lotta.leinonen@syl.fi
