Betydelsen av mediekunnighet blir viktigare när kommunalvalet närmar sig

Som många andra tillbringar jag en stor del av dagen på olika nyhetssidor och plattformar för sociala medier. Fast jag tycker att jag är bra på att förstå motiven bakom orden av en skribent eller någon som publicerar texter eller inlägg, är det ändå svårt för mig att förstå syftet med varje text. Vi behöver mediekunnighet, särskilt förmåga till kritiskt tänkande och tolkning, i ett medierat samhälle där sociala medier spelar en viktig roll som plattform för offentlig debatt.

Inför val blir betydelsen av mediekunnighet viktigare. De som förstår vad de läser och ser i dess kontext och känner igen innehållets riktighet, fel och skribentens avsikter kan fatta sina beslut att rösta på ett säkrare sätt. De låter inte andras motiv påverka sina egna motiv.

Gallupar som mäter stödet för partierna bland väljarna har en betydande inverkan både på den offentliga debatten och på en enskild väljares tankevärld. När vi läser galluparna, måste vi komma ihåg att de i första hand är prognoser och att röster avges först i valet. De mäter alltså stödet för partierna med ett mycket litet urval vid ett visst ögonblick.

Tankesmedjan Alkios opinionsmätning om stödet för partierna bland unga, som publicerades i oktober i fjol, är ett utmärkt exempel på selektiv kommunikation av resultat. Av de unga som deltog i opinionsmätningen skulle 19 procent ha röstat på Sannfinländarna om riksdagsvalet hade hållits vid tidpunkten för den här gallupundersökningen. Resultaten visar ändå att cirka en fjärdedel av dem som deltog i opinionsmätningen antingen inte kunde berätta vilket parti de skulle ha röstat på eller skulle rentav ha låtit bli att rösta. För Sannfinländarna visade resultatet ändå entydigt att partiet är populärast bland unga.

En liten kommentar från skribenten: Selektiv rapportering av resultat som i exemplet ovan förekommer över hela den politiska skalan. Så om du tolkade det jag skrev ovan som ett angrepp mot ett enskilt parti, vill jag uppmana dig att lägga ner Twitter och titta på saken som en helhet.

Inför val är det särskilt ansvarsfullt att publicera resultat av opinionsmätningar, eftersom sådana gallupundersökningar både återspeglar och skapar den allmänna opinionen. Att diskutera opinionsmätningarna i medierna och att kommunicera om deras resultat kräver sensitivitet och förståelse för den verklighet som beskrivs i galluparna. Att beskriva hela befolkningen med ett urval på 1 000 personer förutsätter dessutom att både den som genomför opinionsmätningen och mottagarna har förståelse för forskningsprocessens olika skeden.

Vi måste ha tillräcklig kunskap om samhället och om hur det fungerar för att förstå och fungera i samhället. Därför är det oroväckande att enligt en undersökning genomförd av Utbildningsstyrelsen år 2010 upplever över 80 procent av grundskolelärarna att de inte är kompetenta demokratifostrare. För unga ger undervisningen närmast förståelse för strukturer, men inte för hur de i vardagen kan delta i och påverka samhällets verksamhet eller förståelse för vilken betydelse de själv har som väljare och påverkare. Att unga känner sig alienerade från politiken och beslutsfattandet syns speciellt när det är valår. I kommunalvalet 2017 röstade bara cirka var tredje röstberättigad under 26 år.

Både demokratifostrans och mediekunnighetens roll i det finländska utbildningssystemet ska stärkas på alla utbildningsnivåer. Fast demokratifostran får en framträdande roll i grundskolan, måste också universiteten enligt universitetslagen ”fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten”. Utbildning som lösning innebär ändå ett praktiskt problem med tanke på det kommande valet: de resultat som uppnås genom utbildning syns först på längre sikt. Och det är bara några månader kvar till kommunalvalet.

Som råd på kort sikt vill jag därför uppmana dig att ställa dig tillräckligt kritisk till nyheterna och debatten om valet. Opinionsmätningarna av partisympatierna bestämmer inte vem du ska rösta på. Fråga. Diskutera. Sätt ord på dina tankar. Om något är oklart, ta reda på det. Använd valkompasser och uppmuntra folk runt omkring dig att använda dem. Börja diskutera kommunalvalet och framför allt hjälp dem som inte vet så mycket om valet.

 

Ville Jäppinen

Styrelsemedlem

Ville Jäppinen
Styrelsemedlem, utbildningspolitik, kommunalval och ESU

Nyaste publikationer

Se mer
SYL contact us SYL logo
Har du frågor? Kontakta oss!
Vi är experter på studentliv och står till din tjänst. Vi svarar gärna på alla aktuella frågor som gäller studerande och högre utbildning.