Europeiska unionen – mer vardagsnära än du trott

 

I Finlands studentkårers förbunds vardag finns EU ofta närmare än många inser. Få av de teman som debatteras på nationell nivå är endast nationellt relevanta. Livslångt lärande, marginalisering och radikalisering är gemensamma utmaningar på europeisk nivå. För att förstå utmaningarna och för att hitta lösningar på dem är det skäl att fördjupa sig i politik på EU-nivå. I det här blogginlägget för jag fram aktuella frågor inom EU-politiken som jag och FSF anser är viktiga.

 

För europeiska studerandes sak

För två veckor sedan satt jag i en sal i Slovenien och diskuterade och debatterade den europeiska utbildningspolitikens riktning. Då representerade jag FSF på European Students’ Unions 54 förbundsmöte tillsammans med de briljanta Petra Laiti, Teemu Vasama och Maria Nyroos.

Förbundsmötet var det första i sitt slag för oss alla. Trots det är jag nöjd med spåren vi lämnade. Adam Gajek från Polen, en sakkunnig och erfaren EU-intressebevakare valdes till ordförande för ESU. Även övriga personval gick bra. Till vice ordförande valdes likaså kompetenta Katrina Koppel från Estland samt entusiastiska Robert Napier från Malta.

Vi borrade oss djupt ner i den europeiska utbildningspolitikens kärna. En av de stora frågorna under förbundsmötet var att slå fast ESUs ståndpunkter i fråga om Europeiska kommissionens initiativ om ett europeiskt utbildningsområde, European Education Area.

 

Från arbetskraftspolitik till en bredare helhet

Initiativet om ett europeiskt utbildningsområde kom till under EU-ledarnas möte i Göteborg i slutet av 2017. I det avspeglas kraftigt en förändring i hur EU ställer sig till utbildningspolitik. Den tidigare inställningen var starkt färgad av arbetskraftspolitiken och har nu utökats med social rättvisa och ett stärkande av den europeiska identiteten. Det här är en positiv förändring. Det är viktigt att beslutsfattarna inom EU erkänner att utbildningen också skapar en grund för jämlika möjligheter samt bidrar till ett mer enhetligt och stabilt Europa.

EU vill främja de här målsättningarna på flera sätt innan år 2025. EU vill bredda Erasmus+-programmet så att det bättre inkluderar underrepresenterade grupper, såsom EU-medborgare med lägre socioekonomisk bakgrund. EU vill också främja studentmobilitet genom att förbättra erkännande av examina på andra stadiet, med andra ord att till exempel en finska studentexamen ännu lättare i hela EU skulle godtas som ett bevis på att studenten har högskolebehörighet. Kommissionen vill också satsa på livslångt lärande, digitalisering av undervisningen och språkkunskaper. Jag förhåller mig positivt till alla dessa.

I och med Brexit försvinner också många universitet i världsklass ur EU. Att säkerställa grundforskning av hög kvalitet och forskningssamarbete är en utmaning som EU måste bemöta. För att korrigera läget föreslår kommissionen att grunda nätverk för de europeiska universiteten. Då nätverken etableras skulle det vara viktigt att komma ihåg att det bästa samarbetet uppstår ur högskolornas egna behov. Tillräckligt många högskolor måste delta i nätverken för att de inte ska komma att omfatta endast en handfull europeiska studerande och forskare.

 

Hur ser framtiden på kort sikt ut?

EU:s satsningar på utbildning avspeglar sig även i det förslag till mångårig budget för åren 2021–2027 som kommissionen avgav för en vecka sedan. Kommissionen vill fördubbla finansieringen för mobilitetsprogrammet Erasmus+. Programmet har hittills möjliggjort att två miljoner européer fått möjlighet till ens ett kort studentutbyte. I budgeten föreslås en ökning på cirka 50 procent för forskningen, och om de här höjningarna genomförs skulle de medföra ett välkommet budgettillskott för den europeiska toppforskningen.

Investeringar i studentmobilitet, utbildning och forskning är inte endast en investering i kompetens och konkurrenskraft. De bygger även ett mer stabilt och rättvist Europa. Och det är EU:s kärnuppgift. Det här är något som särskilt unga som starkt identifierar sig som EU-medborgare och européer vill och drar nytta av.

En väl fungerande Europeiska unionen är med andra ord utmärkt generationspolitik. Särskilt så här på Europadagen hoppas jag att medlemsstaterna representanter och europaparlamentariker kommer ihåg det här då de förhandlar om budgeten och om europeiskt samarbete.

 

Petteri Heliste

Styrelsemedlem vid FSF

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >