PLATTFORMSMODELLEN ”FINLANDS HÖGSKOLA” BLIR EN DEL AV VISIONENS VÄGKARTA

Seminariet för högskolornas och vetenskapsinstitutens ledning hölls i Kuopio den 28 och 29 november för att diskutera högskolevisionens vägkarta och åtgärder. Man diskuterade bland annat öppenhet, flexibla studievägar, digitalisering, forsknings- och innovationsmiljöer samt välmående högskolegemenskaper. Ett bärande tema var en möjliggörande lagstiftning och styrning, och ett exempel på detta är lagen om undervisningssamarbete som just nu behandlas i riksdagen. Det fanns också en stark vilja att skapa strukturer och finansieringselement som stöder kontinuerligt lärande och samarbete mellan universiteten och högskolorna.

Också FSF har tillsammans med Finlands Ekonomer och Högskoleutbildade samhällsvetare kommit med ett eget förslag till diskussionen: modellen för Finlands högskola. I den här modellen erbjuds högskolorna möjligheten att öppna sitt undervisningsutbud till andra än bara den egna högskolans examensstuderande genom en gemensam digital tjänst. Plattformsmodellen fick ett positivt mottagande av seminariets arbetsgrupp, och till och med minister Sanni Grahn-Laasonen lyfte fram den när hon presenterade vägkartans åtgärder. Modellen har också en stark koppling till att öka möjligheterna till samarbete mellan högskolor och klargöra den öppna högskolans roll; båda är frågor som togs upp på seminariet.

Vad kommer att hända härnäst?

Beredningen av visionens vägkarta framskrider i hård fart, och redan i början av nästa år inleder arbetsgrupper som fokuserar på olika teman sitt arbete med att utforma konkreta åtgärder. Arbetsgrupperna har friheten att samla in åsikter från fältet i större utsträckning på olika sätt. Studerande- och personalorganisationerna kommer att vara representerade i alla arbetsgrupper. Vad gäller eventuella författningsändringar är farten också hård, eftersom det är meningen att de ska behandlas av riksdagen redan nästa höst. Påverkansarbetet kommer alltså att ske under våren. För finansieringsmodellens del planerar man förändringar för nästa resultatavtalsperiod, det vill säga åren 2021–2024.

En helhet som eventuellt kommer att orsaka lagändringar hör ihop med den öppna högskoleutbildningens roll. Under seminariet nämndes den öppna högskolans utexamineringsrätt för så kallade deltidsstuderande. FSF understöder inte att den öppna högskolan ska ges examensrätt, men ser flera möjligheter i att öka mängden öppen undervisning och klargöra dess roll, bara man håller fast vid principerna om avgiftsfri utbildning.

En annan stor diskussion kommer också att föras om examensstrukturerna. Ur livslångt lärandets perspektiv kunde det vara motiverat att bevilja kortare studierätter, men vi anser ändå att det lönar sig att bevara examinas nuvarande struktur. Vi behöver inte korta examina, utan flexibilitet i olika livssituationer och möjliggörande strukturer som stöder individuella och flexibla studievägar.

Niina Jurva,

Koordinator för samhällelig påverkan och utbildningspolitisk sakkunnig på FSF

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >