Studievägen börjar långt före universitetet

I vår har FSF gett utlåtanden om både den nya lagen om småbarnspedagogik och om gymnasiereformen.

Det är förståeligt att universitetsstuderande kan undra varför just Finlands studentkårers förbund tar ställning till reformer som gäller småbarnspedagogiken och gymnasierna – vad har de att göra med universitetsstudier? Trots att ingen av de här direkt berör oss universitetsstuderande (förutom naturligtvis dessa utbildningsstadiers blivande lärare) har ändå både småbarnspedagogiken och gymnasiet en stor betydelse som en del av många universitetsstuderandes studieväg. FSF:s centrala mål är en jämlikt tillgänglig högskoleutbildning, och vi anser att både småbarnspedagogiken och gymnasiet spelar en stor roll i förverkligandet av detta mål. Vi får förstås inte glömma grundskolans betydelse, men i det här sammanhangen fokuserar vi på utbildningen före och efter grundskolan.

Den nya lagen om småbarnspedagogik innehåller mycket sådant som FSF stöder. Den kanske viktigaste punkten är att examensbenämningarna skiljs åt enligt utbildningsbakgrund, och att personalstrukturen ändras före 2030 så att en större del av personalen ska ha universitetsexamen och den behörighet som lärare inom småbarnspedagogiken som den examen ger. De här reformerna höjer daghemspersonalens utbildningsnivå och därmed också småbarnspedagogikens kvalitet.

Vi vet att föräldrarnas utbildningsbakgrund är en betydande faktor då en ung person väljer sin studieväg. Vi anser att en pedagogiskt högklassig småbarnspedagogik är en av de främsta metoderna för att tackla utbildningens ärftlighet och därmed förbättra utbildningens tillgänglighet. Förutom att småbarnspedagogiken ska vara högklassig ska den också vara tillgänglig i stor utsträckning för barn med olika familjebakgrund – småbarnspedagogiken är barnets rättighet, och andelen barn som tar del av småbarnspedagogiken borde höjas till nordisk nivå.

Och sedan till gymnasiet. Gymnasiet har en speciell betydelse för universitetsstuderande i och med att det är den väg som de flesta studerandena följer till universitetet. Och i synnerhet nu när studentexamens betydelse växer i antagningen av studerande blir gymnasiet ännu viktigare.

Vi anser att gymnasiereformen i huvudsak kan understödas och att den på många sätt för gymnasiet i rätt riktning. Bra förändringar är bland annat övergången till studiepoäng, det intensivare samarbetet med högskolorna samt rätten till specialundervisning. Särskilt värt att nämnas är skyldigheten att erbjuda handledning efter avslutad utbildning, som betyder att gymnasierna är skyldiga att också erbjuda handledning för elever som utexaminerats men som inte fått en studieplats.

Vi på FSF anser att fastän gymnasiet har en betydande roll i att producera behörighet till fortsatta studier får det ändå inte vara gymnasieutbildningens enda syfte, utan vi måste också minnas utbildningens allmänbildande uppgift. Gymnasiet ska inte finnas till endast för antagningen till högskolorna, utan istället borde man tänka att studerande avlägger gymnasiestudier för den kompetens gymnasiestudierna i sig ger. Vi anser också att andra stadiet borde utvecklas som en helhet: gymnasiereformen och yrkesskolreformen för andra stadiets läroanstalter längre bort från varandra, vilket i värsta fall stänger dörren till högskoleutbildning för vissa unga.

I undervisnings- och kulturministeriets högskolevision fastställs målet att hälften av alla finländska ungdomar ska avlägga en högskoleexamen. Det här är ett mål vi kan understöda. Fastän det finns åtskilliga orsaker för att inte söka till en högskola eller för att avbryta sina högskolestudier är det klart att många av dessa orsaker tar sin början långt innan högskolan. Människans kompetens och lärande bygger alltid på det man tidigare lärt sig, och därför bygger också högskoleutbildningen på alla tidigare stadier. Därför måste också vi som universitetsstuderandenas intressebevakare granska studievägen i sin helhet, från småbarnspedagogiken till universitetet och vidare.

Du kan läsa mer om FSF:s synpunkter om fortlöpande lärande och studievägen som en helhet i verket Oppia ikä kaikki (Ett helt liv av lärande), som publicerades 2017.

 

Teemu Vasama,

FSF:s styrelsemedlem

  Tilaa SYL Blogi RSS-syötteenä >